Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Stöd till svensk forskning om antibiotikaresistens

Forskning är en viktig komponent i samhällets insatser för att förebygga och hantera antibiotikaresistens. Nästa år genomför Vetenskapsrådet för första gången en utlysning av projektbidrag inom området som kan sökas av forskare från olika discipliner.

Antibiotikaresistens påverkar många delar av samhället: Patienter blir sjukare och vården blir dyrare och mer riskfylld när infektioner orsakade av motståndskraftiga bakterier inte kan botas. För att undvika onödig användning av antibiotika som driver på resistensutvecklingen behövs nya metoder inom vården, djurhållning, matproduktion och handel. Lagar och policy behöver också samspela så att resurser riktas dit de bäst behövs.

Som underlag för insatser mot antibiotikaresistens behövs kunskap om varje enskild del i systemet, och om hur allt hänger ihop.

– Det behövs mer kunskap om att förebygga, diagnosticera, övervaka och ge rätt terapi, men också om hur resistens överförs mellan bakterier, mellan individer och via olika delar av miljön. Här kan teorier och metoder från olika vetenskapliga områden bidra med viktiga delar, säger Vetenskapsrådets huvudsekreterare för medicin och hälsa, Madeleine Durbeej Hjalt.

Under våren 2024 avsätter Vetenskapsrådet 50 miljoner kronor via det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens för en utlysning av fria forskningsmedel: Projektbidrag för forskning om antimikrobiell resistens – från biologiska mekanismer till samhällsaspekter. Utlysningen ger forskare från olika vetenskapsområden möjlighet att söka finansiering för projekt där de själva formulerar forskningsidé, metod och utförande. Syftet med bidraget är att stödja forskning om antimikrobiell resistens ur ett eller flera perspektiv: human- och veterinärmedicin, farmaci, folkhälsovetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap, teknik eller miljövetenskap.

– Genom att bredda utlysningen till att även omfatta samhällsvetenskap kan vi få kunskap om effekter, kostnader och genomförbarhet av strategier mot antibiotikaresistens, och på så vis lära mer om hur antibiotikaresistens kan förebyggas och hanteras, säger Ulrica Dohnhammar, programansvarig för det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.

Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens stödjer både grundforskning och tillämpad forskning. Genom stöd till forskare i olika karriärstadier bidrar programmet till att Sverige har en aktiv forskarkår inom området. Ytterligare två utlysningar är aktuella inom programmet nästa år: Bidrag till forskarskolor och bidrag till proof of concept-studier, där forskningsresultat vidareutvecklas för tillämpning eller kommersialisering.

Utlysningar om antibiotikaresistens 2024

Projektbidrag för forskning om antimikrobiell resistens – från biologiska mekanismer till samhällsaspekter

Utlysningen ger forskare från olika vetenskapsområden möjlighet att söka finansiering för projekt där de själva formulerar forskningsidé, metod och utförande. Syftet är att stödja forskning om antimikrobiell resistens ur ett eller flera perspektiv: human- och veterinärmedicin, farmaci, folkhälsovetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap, teknik eller miljövetenskap.

Ansökningsperiod: 24 april 2024–28 maj 2024

Proof of concept inom infektionsområdet

Utlysningen genomförs inom ramen får både det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens och det nationella forskarprogrammet om virus och pandemier. Syftet är att stödja vidareutveckling av tidigare beviljade projekt inom programmen genom tillämpning eller kommersialisering.

Ansökningsperiod: 24 april 2024–28 maj 2024

Forskarskolor inom infektionsområdet

Utlysningen genomförs inom ramen för både det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens och det nationella forskarprogrammet om virus och pandemier. Syftet med forskarskolorna är att stärka forskningskompetensen och uppnå högre kvalitet inom antibiotikaresistensområdet samt öka samverkan nationellt genom att bidra till forskarutbildningsaktiviteter, så som kurser och nätverksträffar.

Ansökningsperiod: 24 april 2024–28 maj 2024

Internationell utlysning med fokus på interventioner för att hindra uppkomst och spridning

Via det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens stödjer Vetenskapsrådet forskare som vill söka medel från Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance, JPIAMR, nästa år. Det gäller en utlysning med fokus på interventioner för att förhindra uppkomst och spridning av antimikrobiell resistens: ”Interventions moving forward to promote action to counteract the emergence and spread of bacterial and fungal resistance and to improve treatments”. Utlysningen öppnar 10 januari 2024.

Mer information finns på JPIAMR:s webbplats Länk till annan webbplats.

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Europas forskningssamarbete inom antibiotikaresistens förstärks nästa år

    Under 2025 startar European Partnership One Health AntiMicrobial Resistance, EUP OHAMR, ett nytt samarbete för forskning om antibiotikaresistens som EU-kommissionen stödjer. EUP OHAMR innebär stora möjligheter, både för forskare och för Sverige som a...

  2. Antibiotikaresistens: Dialog för genomslag utanför akademin

    Du som är finansierad inom det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens är välkommen till en workshop dagen före konferensen Antibiotikaresistens – hur går vi från forskning till praktik, produkter och policy?

  3. Projektbidrag för internationella samarbeten inom antimikrobiell resistens (JPIAMR)

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljas i utlysningen av projektbidrag för internationella samarbeten inom antimikrobiell resistens (JPIAMR). Totalt beviljar vi nästan 15 miljoner kronor för åren 2025–2027.