Så såg finansieringsåret ut 2024

Samhälleliga normer om maskulinitet har visat sig stigmatisera pojkars psykiska problem och många pojkar drar sig för att prata om sina erfarenheter. Studier visar att pojkar som lider av psykisk ohälsa är mer benägna att vända sig till sociala medier än till traditionella vårdgivare. Vårt projekt handlar om vilka budskap om psykisk hälsa som tonårspojkar möter i sociala medier, och om hur de tolkar sådant innehåll.

Forskning om sociala medier och ungdomars psykiska hälsa fokuserar främst på flickor. Vår egen forskning har visat att det för kvinnliga ”influencers” kan vara strategiskt att dela med sig av personliga upplevelser av psykiska problem eftersom det skapar en känsla av autenticitet. Även influencers som vänder sig till killar tar upp psykisk hälsa, men det saknas kunskap om vilka normer och ideal de sprider. Hur förklarar de dåligt mående? Vilka råd ger de sina följare? Dessutom saknas kunskap om hur tonårspojkar förhåller sig till dessa budskap, argument och råd.

För att få förståelse för detta kommer vi att kombinera analyser av innehållet som influencers publicerar i sociala medier, online, med analyser av hur tonårspojkar konsumerar och tolkar innehållet offline. Syftet är att parallellt vidareutveckla teorier om maskulinitet och sårbarhet.

I förlängningen kan kunskap om dessa aspekter bidra till en mer övergripande förståelse för relationen mellan könsnormer och psykisk hälsa samt hur könsnormer påverkar ungdomars hälsa. Denna kunskap är viktig i diskussionen om och bemötandet av maskulinitetsnormer och för professionella som utformar stöd till ungdomar som lider av psykisk ohälsa.

Projekttitel: Man up! Open up? Tonårspojkars förståelse av budskapet om psykisk hälsa i sociala medier

Projektledare: Anette Wickström, biträdande professor vid institutionen för tema, Linköpings universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar mellan 10 och 18 år i Sverige. Statistiken visar att det är personer som tidigare försökt ta sitt liv som löper störst risk att göra ett nytt försök och dö av det.

Idag saknas evidensbaserade behandlingar för att minska risken att ungdomar som söker vård efter ett självmordsförsök ska göra nya försök.

Safe Alternatives for Teens and Youths, SAFETY, är en typ av familjebaserad kognitiv beteendeterapi som är utvecklad just för suicidala ungdomar i detta kritiska skede. Våra pilotresultat tyder på att att denna behandling är lovande när det gäller att minska risken för nya självmordsförsök.

Vi ska nu utvärdera SAFETY i en större randomiserad kontrollerad studie där 282 ungdomar i fem regioner i Sverige erbjuds behandlingen. Effekterna av behandlingen ska vi jämföra med effekterna av förstärkt sedvanlig behandling. I vilken utsträckning ungdomarna gör nya självmordsförsök 3 respektive 12 månader efter avslutad behandling är ett mått på hur väl terapin fungerar.

Vi kommer också undersöka hur kostnadseffektiv terapin är jämfört med förstärkt sedvanlig behandling. Förhoppningen med projektet är att hitta en behandling som kan förebygga självmord.

Projekttitel: Suicidförebyggande psykosocial behandling för ungdomar: En randomiserad kontrollerad studie

Projektledare: Johan Bjureberg, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Sveriges åldrande befolkning gör hemtjänsten allt viktigare, samtidigt som krav på effektivitet driver på en snabb digitalisering av sektorn. Digitala system visualiserar omsorg vilket innebär att vissa aspekter av omsorgen lyfts fram medan andra riskerar att osynliggöras. Trots detta är frågan om hur visualiseringar formar vården ofta förbisedd.

I det här konstnärliga forskningsprojektet utvecklar vi teckning som en metod för att undersöka hur visualiseringar av vård hänger samman med vad som värdesätts i hemtjänsten. Vi planerar att följa hur hemtjänstpersonal arbetar och använder digitala system för planering, genomförande och dokumentation av insatser. Samtidigt skapar vi nya bilder av hemtjänstens interaktioner med vårdtagare genom teckning.

Utvalda teckningar och digitala visualiseringar kommer sedan att visas i utställningar där vi tillsammans med vårdpersonal, vårdtagare och andra berörda undersöker vad som värdesätts och synliggörs i hemtjänsten.

Genom att sammanfläta konstnärliga praktiker och vårdpraktiker ställer vi frågor om vad omsorg är – och vad den kan vara. Målet är att skapa samtal och eftertanke som bidrar till en meningsfull och hållbar utveckling av hemtjänsten för både vårdgivare och vårdtagare.

Projekttitel: Omsorgens visioner – teckning som ett sätt att se relationerna mellan vad som visualiseras och vad som värdesätts i hemtjänsten

Projektledare: Helena Cleeve, forskare vid Göteborgs universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och den nyare bredare benämningen CAL (chronic airflow limitation) är ett växande hälsoproblem världen över. Omkring 1 miljard människor dör i dessa sjukdomar varje år.

Rökning är den mest kända och studerade riskfaktorn, men även icke-rökare drabbas av CAL: Upp emot 20 procent av CAL-patienterna har aldrig rökt.

I vårt projekt ska vi mäta förändringar av en rad olika inflammationsreglerande ämnen i lungan – proteiner, fettsyror samt mikro-RNA – i tre stora grupper med personer som aldrig har rökt men ändå har CAL. Detta kombinerar vi med dagliga uppföljningar med datortomografi och två olika övervakningssystem, ett av dem är specifikt utvecklat för olika undergrupper av CAL-patienter.

Genom att samordna data från dessa undersökningar kan vi få en detaljerad bild av de inflammatoriska processer som pågår parallellt i lungorna hos olika grupper av CAL-patienter.

Med ett sådant så kallat systemmedicinskt perspektiv kan vi identifiera molekylärt unika grupper av CAL. CAL är nämligen en så kallad paraplydiagnos med flera olika undergrupper. I komplexa sjukdomar av detta slag är det svårt att diagnosticera relevanta patientgrupper med enbart traditionella, kliniska undersökningsmetoder.

Systemmedicin, som vårt projekt är en del av, ger en revolutionerande möjlighet att få inblick i hur olika biologiska delsystem bidrar till att orsaka sjukdom. Projektet kan därmed leda till säkrare diagnos av KOL med olika bakgrund och sjukdomsförlopp, så som CAL-associerad med förtidig födsel, rökning, post-covid med flera. Den kan också leda till ny effektiv behandling – något som idag helt saknas – samt till minskade sjukvårdskostnader och minskat lidande för dessa patientgrupper.

Projekttitel: Sub-fenotyper av CAL: Ett systembiologiskt ramverk för att kartlägga fenotypiska & mekanistiska undergrupper av patienter med kronisk luftvägsobstruktion hos aldrig-rökare

Projektledare: Åsa Wheelock docent vid institutionen för medicin, Solna på Karolinska institutet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Virus som sprids av myggor, såsom dengue- chikungunya- och Sindbisvirus, kan orsaka många allvarliga sjukdomar. Hittills har mest forskning gjorts på virus och myggor under tropiska förhållanden. Betydligt mindre kunskap finns om hur dessa virus beter sig vid lägre temperaturer.

I detta projekt kommer vi göra experiment med flera virus som har potential att sprida sig över världen. Vi kommer att infektera två myggarter med dessa virus: en myggart som finns i Sverige (Culex pipiens) och en invasiv art som sprider sig norrut i Europa, den asiatiska tigermyggan (Aedes albopictus).

Myggorna får sedan leva i varierande antal dagar under olika temperaturförhållanden. Bland annat kommer vi ta prover på virusmängden vid olika tillfällen och simulera vintersäsongen för infekterade mygg. Det ger kunskap om hur lång tid det tar för de olika virusen att föröka sig, temperaturens påverkan och virusens förmåga att överleva i myggen över vintern.

Med hjälp av fältstudier och digital medborgarrapportering med mobilappen Mosquito Alert kommer vi också övervaka den asiatiska tigermyggans spridning till Sverige, samt utvärdera myggans möjligheter att överleva den svenska vintern.

För att kunna uppskatta risken för framtida virusutbrott behövs pålitliga grunddata. Sådana saknas ofta, eftersom de kräver experimentella studier – som kräver både tid och specialkompetens. Med hjälp av våra experiment kan vi uppskatta risken för att dessa virus ska kunna spridas och etablera sig i Sverige och andra länder med liknande klimat.

Projekttitel: På flytt från tropikerna - spridning av myggburna virus i tempererade klimat

Projektledare: Jenny Hesson, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi virala zoonoser på Uppsala universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

85 procent av universum antas bestå av mörk materia. Dragningskraften från mörk materia påverkar galaxer, stjärnor och till och med ljuset. Men essensen av mörk materia är gömd i dunkel och går inte att studera med konventionella metoder.

Tidigare forskning har visat på möjligheten att använda axioner för att studera mörk materia. Axionen är en hypotetisk partikel. Den kan ge värdefull insikt inom det mysterium inom fysiken som är kopplat till den starka kraft som håller samman protoner och neutroner i atomkärnan. Men axionens potentiella tillämpningar sträcker sig bortom partikelfysiken.

Jakten på axioner omfattar en myriad av experimentella metoder. I allt från laboratorieexperiment med kraftfulla partikelacceleratorer till astrofysikaliska observationer som utforskar rymdens djup, har forskare strävat efter att upptäcka axioner.

I detta projekt vill vi använda faciliteterna vid European Spallation Source, ESS, i Lund, för att genomföra det första partikelfysikexperimentet här. Fokus är sökning efter axionpartiklar. Med hjälp av de kraftfulla neutronstrålar som ESS genererar siktar vi på att avslöja de karakteristiska avtrycken av axionernas interaktioner. På så vis kan vi göra mätningar av mörk materia som överstiger tidigare mätningar med många storleksordningar och därmed ge en glimt in i universums dolda dynamik.

Projekttitel: Den första partikelfysikexperimentet vid ESS: Sökning efter axion-liknande partiklar vid HIBEAM-beamline

Projektledare: Valentina Santoro, universitetslektor vid avdelningen för partikel- och kärnfysik, Lunds universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Bin pollinerar mer än 16 procent av de blommande växterna, inklusive nästan allt blåbärsris i Sverige. Men bin och människor kämpar för hållbar samexistens: vilda bipopulationer har minskat i flera decennier och biodlares bikupor har blivit allt svårare att hålla vid liv.

Vad har bekämpningsmedlen för inverkan på bina?

Ny forskning visar att även små doser av allmänt använda kemiska ämnen i bekämpningsmedel orsakar allvarlig skada på bisamhällen. För att förstå mer i detalj hur dessa så kallade insekticider påverkar honungsbin, ska vi utveckla en digital tvilling av honungsbiets flygmuskler och exoskelett med hjälp av ett holistiskt virtuellt experiment i en dator.

Genom att koppla ihop många olika data—höghastighetskameror, bi-löpband, robotmodeller med mera — i denna digitala tvilling kan vi studera egenskaper hos honungsbin som inte går att se med blotta ögat. Vi kan studera flödet av kraft och energi genom binas muskler och exoskelett, och hur detta flöde störs av små doser av insekticider.

I framtiden kan denna typ av digitala tvillingar av bin göra det möjligt att förutsäga vilka effekter insekticider och andra stressorer kommer att ha på bin. På så sätt ökar också möjligheten att säkerställa en hållbar samexistens med bin och andra värdefulla nyttoinsekter.

Projekttitel: Användning av digitala tvillingar för att förstå mekaniken bakom bekämpningsmedels påverkan på honungsbins flygförmåga

Projektledare: Arion Pons, Forskarassistent vid institutionen mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Adhd har ökat mer i Sverige än i nästan något annat land och är nu den vanligaste psykiatriska diagnosen bland barn i Sverige. Hur många som diagnostiseras med adhd är väldigt olika på olika platser i landet. Varken ökningen över tid eller den lokala variationen kan förklaras av motsvarande variation i symptom.

Vad beror då ökningen av diagnoser och skillnaden mellan diagnoser och symptom på? Professionella inom skolan och sjukvården har pekat ut olika faktorer i skolan som en potentiell förklaring, och yrkat på en statlig utredning om ökningen av adhd med särskilt fokus på just skolans roll.

Syftet med vårt projekt är att ta reda på hur adhd-diagnoser används i olika typer av skolmiljöer. Vi kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder i tre sammanlänkade delprojekt. Med hjälp av bland annat registerdata ska vi studera hur antalet barn med adhd varierar mellan olika skolor. Vi kommer också göra fallstudier där vi undersöker hur elever, vårdnadshavare och skolpersonal i olika skolmiljöer ser på och använder adhd-diagnoser. Med hjälp av data från bland annat enkäter ska vi analysera om skillnader mellan skolmiljöer kan förklara variationen i adhd-diagnoser över tid och mellan skolor.

Vår studie är den första systematiska studie i sitt slag om skolmiljöns betydelse för adhd-diagnoser. Projektet bidrar därmed till att öka kunskapen om skolsvårigheter och funktionsnedsättningar hos barn samt konsekvenserna och hanteringen av dessa i en alltmer marknadsstyrd offentlig sektor. Våra studier kommer också ge också kunskap om potentiellt olämpliga pedagogiska anpassningar och medicinsk feldiagnosticering- eller behandling.

Projekttitel: Nationell ökning och lokala variationer av adhd-diagnoser - En mixed methods-studie av skolkontexters betydelse

Projektledare: Björn Högberg, docent vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Rasism är idag en del av många skolelevers vardag. Den bidrar till systematisk ojämlikhet mellan elever och är en utmaning för många skolor att hantera. Syftet med vårt projekt är att bidra med kunskap om hur vardagsrasism tar sig uttryck i mellanstadiet och hur det kan motverkas.

Det finns tydliga skrivningar i lagar och läroplaner om att skolan ska motverka rasism. Samtidigt finns det en osäkerhet bland skolpersonal om vad rasism innebär och hur det kan hanteras. Tidigare forskning om rasism i skolan har framför allt berört explicit rasism bland tonåringar. Därför finns ett behov av att närmare studera vardagsrasism bland yngre elever.

Med begreppet vardagsrasism – ett centralt begrepp i studien – menar vi de ofta omedvetna mönster av vardagshandlingar som skapar ojämlika förutsättningar för elever i skolan.

Vår utgångspunkt är att rasism kan relateras till olika kategorier, som hudfärg, etnicitet, religion och ogrundade föreställningar om ras. Vi intresserar oss också för om, och i så fall hur, vardagsrasism samverkar med social klass och kön.

Under två och ett halvt år kommer vi att observera och intervjua elever och skolpersonal på tre grundskolor, samt samla in texter av betydelse för projektets tematik. Vi väljer skolor i olika typer av områden för att kunna analysera demografins betydelse för hur rasism kommer till uttryck och hanteras.

Projekttitel: Rasism och antirasism i mellanstadiet - En studie om hur vardagsrasism framträder och utmanas i olika skolkontexter

Projektledare: Emma Arneback, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.