Ny process för finansiering av forskningsinfrastruktur

Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer, RFI, har nyligen tagit beslut om vilka områden och befintliga forskningsinfrastrukturer som ska omfattas av utlysningen av bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse som öppnar 2 december. En nyhet i denna utlysningsomgång är att bidragstiden är olika lång för olika områden och infrastrukturer.

– Att bidragstiderna varierar beror på att vi nu anpassar vår modell för finansiering och prioritering. Denna övergång utgår från tolv profilområden och från sexåriga bidrag, säger Lisbeth Olsson som är huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer på Vetenskapsrådet.

Varje forskningsinfrastruktur ska tillhöra ett huvudsakligt profilområde. Inom området följer bidragsperioderna samma tidsplan.

– Med denna struktur vill vi skapa en samlad bild av vad infrastrukturerna erbjuder och hur det motsvarar forskningens behov. För att fasa in infrastrukturerna i den gemensamma tidsplanen ger vi i den här utlysningen bidrag på två, fyra eller sex år.

Planen är att de som beviljas ett tvåårigt bidrag i den kommande utlysningen ska kunna söka på nytt om en utlysning genomförs 2029. Även då planeras bidragsperioderna vara olika långa – för att sedan vara i fas inom samtliga profilområden till en eventuell utlysningen 2031.

– Under en övergångsperiod kommer det här bytet av modell för finansiering och prioritering tyvärr drabba en del infrastrukturer. Jag hoppas ändå på förståelse för de tillfälliga påfrestningarna. Målet är ett system som bättre gynnar hela forskningssystemet, säger Lisbeth Olsson.

Behov kommer tas in via genomlysningar

Den nya finansierings- och prioriteringsmodellen kommer innebära att svenska forskningsbehov identifieras via genomlysningar av profilområdena i stället för via en öppen behovsinventering av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse.

– Detta är en stor förändring. Vår förhoppning är att vi genom dessa genomlysningar bättre ska kunna stötta svensk forskning med den forskningsinfrastruktur som behövs. Samtidigt innebär det att vi inte planerar för att öppna upp för nya omgångar av behovsinventeringar utan hoppas fånga upp kommande behov på andra sätt.

Lisbeth Olsson understryker att den nya finansierings- och prioriteringsmodellen inte är färdig, mycket arbete återstår.

– I det arbetet ser vi fram emot att samarbeta med forskarsamhället, bland annat via våra ämnesråd och kommittéer och via Universitetens referensgrupp för forskningsinfrastruktur, URFI.