Kunskap om hälsa och lärande

En översikt av ett forskningsfält under utveckling

Sambanden mellan hälsa och lärande berör en rad olika vetenskapliga discipliner och forskningsinriktningar. Nu finns en ny kunskapsöversikt som belyser detta samband, en underlagsrapport till Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.

Författaren Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap och föreståndare vid Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, vid Örebro universitet, menar att det är dags att gå från tro till vetande när det gäller beslutsunderlag för att främja lärande och utveckling bland barn och unga. I skriften ger han en bild av ett angeläget forskningsfält under utveckling. Eriksson menar att systemteoretiska och dynamiska ansatser krävs för att göra området rättvisa. Kan ett gemensamt svenskt forskningsfält utvecklas?

Charli Eriksson redovisar sex viktiga slutsatser:

  • Metodiken för systematiska kunskapsöversikter har utvecklats till att inkludera både kvantitativa och kvalitativa undersökningar.
  • Det finns ett behov av att lyfta praktiknära forskning även i Sverige.
  • Longitudinella undersökningar har visat att elevers psykiska hälsa och skolprestationer är nära sammankopplade. Dessa faktorer har en ömsesidig relation som kan vara positiv eller negativ. Interventionsstudier ger exempel på insatser som kan bryta dessa samband.
  • Olika former av fysisk aktivitet under skoldagen har möjlighet att påverka olika kognitiva funktioner och skolprestationer på ett positivt sätt. Även maten har en potential enligt vetenskapliga studier.
  • Det handlar både om att i Sverige utveckla, genomföra och rapportera analytiska studier och om att systematiskt pröva olika insatser i välgjorda interventionsstudier för att dokumentera värdet av dessa interventioner för barn och ungas hälsa, utveckling och lärande.
  • För att möjliggöra detta krävs en ny djärv generation forskare som överskrider de vetenskapliga disciplinernas gränser och söker kunskap tillsammans med barn, ungdomar, föräldrar och är praktiskt verksamma för att därigenom bidra till ett mer kunskapsbaserat främjande av hälsa och lärande.

Rapport till Utbildningsvetenskapliga kommittén.

Mer inom samma ämne

  1. Anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö

    Uppföljning av en bidragsform Vetenskapsrådet har under 2020 gjort en översyn av beviljade kliniska halvtidstjänster inom utlysningen "Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö". Syftet var att undersöka om bidraget når målet: ...

  2. Finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning

    Vetenskapsrådet har kartlagt finansieringen av utbildningsvetenskaplig forskning i Sverige. Kartläggningen visar att myndigheten är den utan konkurrens största och viktigaste externa finansiären av utbildningsvetenskap. Förutom Vetenskapsrådet är det...

  3. Särskilda satsningar inom vårdforskning

    Brist på forskningstid är ett stort problem för vårdforskningsområdet. Därför avsätter Vetenskapsrådet 35 miljoner till en utlysning av bidrag till forskningstid inom vårdforskning samt två postdokbidrag.