ESS/MAX IV/SciLifeLab Summit 2025
Den 3 oktober ses vi hos LINXS
Länk till annan webbplats.på The Loop Länk till annan webbplats.i Lund för årets ESS/MAX IV/SciLifeLab Summit. Vi kommer att diskutera hur AI och data inom forskningen ser ut idag och vart vi är på väg.
Markera dagen i din kalender redan nu och hör gärna av dig om du vill ha en inbjudan, vi nås på emk@vr.se
Nedan hittar du information om och länkar till inspelningarna av tidigare års Summit.
Se inspelningen av 2024 års Summit här Länk till annan webbplats.
Den 17 oktober arrangerades ESS/MAX IV Summit på Mölnlyckes helt nya huvudkontor i GoCo Health City. Temat var livsvetenskaper - från strukturbiologi till medicinteknik och detta diskuterades i paneler och med inlägg från viktiga organisationer i branschen. Några av de deltagarna fick lyssna på och prata med var följande:
- Zlatko Rihter, CEO, Mölnlycke Healt Care AB
- Jacob Torell, VD Steptura
- Hanna Barriga, Associate Professor, KTH, SciLifeLab
- Fredrik Wessberg, CEO CCRM Nordic
- Jan Ellenberg, Director, SciLifeLab
- Erik Lindahl, Professor of Biophysics, Stockholm University
- Marianna Yanez Arteta, Associate Director at the Advanced Drug Delivery division within Pharmaceutical Sciences in AstraZeneca
- Federica Sebastiani, Tenure Track Assistant Professor, Copenhagen University
- Chris Schlenk, Group Vice President, Wellspect Healthcare
- Pia Kinhult, Head of Host States Relations, ESS
- Oliver Billker, Director, the laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden
- Selma Maric, Director, ARI4Sweden
- Jon Sporring, Deputy Head, QIM Center
Se inspelningen av 2023 års Summit här Länk till annan webbplats.
Den 21 september 2023 gick ESS/MAX IV Summit av stapeln i Luleå. Norra Sverige sjuder av aktiviteter och här utvecklas nu nya eller transformerande industrier. Många av de traditionella näringarna, som skogsbruk, gruvdrift och stålproduktion, ändrar sina produktionstekniker för att bli mer klimatneutrala och försöker också hitta nya sätt att använda och återanvända råvarorna. Nya branscher etablerar sig och utökar sin verksamhet. Allt för att bidra till att The Green Deal blir verklighet.
På vilket sätt kan forskningsinfrastruktur och kunskap vid universiteten samt MAX IV och ESS bidra till att skapa mer hållbara produkter och processer för dessa industrier? Vem tar ledningen i den gröna revolutionen - USA eller EU? Hur bidrar Sverige till europeisk självförsörjning? Finansiering och kompetens - är det en möjlighet eller en utmaning?
Detta är vad vi pratade om på ESS/MAX IV Summit 2023 där vi bland annat lyssnade på följande personer:
- Pär Jonsén, Chief Technology Officer, LKAB Reemap
- Mikael Nordlander, Director Industry Decarbonization, Vattenfall
- Sara Mazur, Chair of the Board at WASP – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program
- Martin Karlsson, University Relationship Manager, Northvolt
Se inspelningen av 2022 års Summit här Länk till annan webbplats.
ESS/MAX IV Summit 2022 arrangerades den 24 november i Stockholm. Deltagarna diskuterade hur effekterna av de geopolitiska förändringarna i Europa påverkar forskningsekosystemet, ESS och MAX IV. Och hur den framtida kompetens ska säkras som behövs för att lösa utmaningarna och för att dra full nytta av de investeringar som görs i ESS och MAX IV.
Deltagarna fick lyssna på inspirerande talare och paneldiskussoner med bland annat följande personer:
- Robert Feidenhans’l, Managing Director at European X-FEL
- Helmut Schober, Director-General ESS, Olof Karis, Director MAX IV Laboratory
- Arne Berge, Head of Communications at Aventure AB
- Tom Erixon, President and CEO of Alfa Laval
- Kristina Elg Christoffersson, CTO of Renewcell
- Olle Eriksson, co-director of Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability (WISE)
- Jenni Nordborg, national coordinator for life sciences
Se inspelningen av 2021 års Summit här Länk till annan webbplats.
Den 14 oktober arrangerades ESS/MAX IV i Uppsala. Programmet innehöll presentationer av ESS och MAX IV, en diskussion om regeringens utredning av organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur samt doktorandprogrammet PRISMAS och paneldiskussion om hur olika branscher kan dra nytta av forskningsanläggningar.
Deltog gjorde bland annat följande personer:
- Ian McNulty, Director MAX IV Laboratory
- Andreas Schreyer, Director for Science European Spallation Source
- Gert Nilson, Jernkontoret & MetalBeams
- Tommy Nylander, Lunds universitet & Nordic Lights on Food
- Sandra Falck, SciLifeLab & InfraLife
- Daniel Söderberg, KTH & Treesearch
Detta seminarium spelades inte in
Under våren etablerades ESS/MAX IV-kansliet, Vetenskapsrådet och Vinnovas gemensamma nationella samordnings-instans. Den 22 oktober genomfördes ett webinarium med intervjuer, panelsamtal och presentationer med personer i strategiskt viktiga positioner. Diskussionerna handlade om hur anläggningarna kan bidra till att lösa nutidens och framtidens samhällsutmaningar. Och näringslivet - som kan få stor nytta och konkurrensfördel av anläggningarna - hur möter vi bäst deras användarbehov?
Deltog gjorde följande:
- Darja Isaksson, generaldirektör Vinnova
- Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet
- Mikaela Rapp, kanslichef ESS/MAX IV-kansliet
- Anna Sandström, Science Relations Director, AstraZeneca
- Fredrik Hörstedt, Vicerektor, Chalmers
- Ian McNulty, director, MAX IV
- John Womersley, director, European Spallation Source
- Emil Högberg, statssekreterare, Näringsdepartementet
- Sylvia Schwaag Serger, prorektor Lunds universitet,
- Lotta Ljungqvist, vd Testa Center,
- Tobias Krantz, särskild utredare Regeringskansliet
- Magnus Wikström, ordförande Treesearch, BillerudKorsnäs
Samarbete mellan MAX IV och Department of Energy
MAX IV har ett pågående projekt för att stärka samarbetet med de amerikanska synkrotronljuskällorna. Projektet löper från 2024 till 2026 och är finansierat med drygt 2,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Fokus ligger på att forskare och teknisk personal i Sverige och USA ska samarbeta för att utveckla metoder och instrumentering som möjliggör att fullt ut dra nytta av de kraftigt förbättrade möjligheterna att producera en hög-intensiv och koherent röntgenstråle som genereras vid fjärde generationens synkrotroner. MAX IV, som invigdes 2016, inledde utvecklingen av fjärde generationens synkrotroner och nu driftsätts flera nya eller uppgraderade anläggningar runt om i världen med liknande prestanda.
US Department of Energy (DOE) driver flera synktronljuskällor ljuskällor: NSLS-II vid Brookhaven National Laboratory, SSRL vid SLAC National Accelerator Laboratory, ALS vid Lawrence Berkeley National Laboratory och APS vid Argonne National Laboratory. Efter att ha genomfört ett ambitiöst uppgraderingsprogram har APS framgångsrikt genererat sina första röntgenstrålar och gått med i klubben av fjärde generationens ljuskällor. ALS är på väg att förverkliga en liknande uppgradering till 2027.
Inom projektet ges det möjlighet att identifiera och diskutera potentiella samarbeten, organisera workshops och tematiska möten, ta fram handlingsplaner och stödja resor för kompetensutveckling och utbyte från båda parter. I princip alla användargrupper vid MAX IV kommer att dra nytta av den utveckling som sker inom projektet.
Projektet är också en fortsättning på ett mycket uppskattat tidigare samarbetsprojekt som kulminerade med en workshop ”Science Opportunities with Diffraction Limited Soft X-rays” som hölls i april 2023, i Port Jefferson, New York. Workshopen samlade 35 inbjudna experter, varav nio från Sverige, och gav en idealisk plattform för att diskutera kapaciteten hos mjuka koherenta röntgenstrålar.
De områden som är först ut inom det nya projektet är:
Röntgendetektorer - röntgenstrålningen vid en fjärde generations synktronljuskälla erbjuder helt nya möjligheter att utveckla tekniker för att undersöka och avbilda materia. De optimerade detektorer som krävs för detta saknas dock i vissa fall, vilket begränsar forskarna att fullt ut dra nytta av dessa möjligheter. Detta är särskilt fallet med avbildningsdetektorer i mjukröntgenområdet. MAX IV har ett pågående samarbete med LBNL om en mjukröntgenavbildningsdetektor som just nu utprovas på ett strålrör vid MAX IV. På längre sikt pågår ansträngningar, särskilt vid BNL, för att utveckla Low-Gain Avalanche Detectors (LGAD) som lovar att leverera detektorer för mjukröntgen med oöverträffad prestanda vilket även detta skulle vara av stort intresse för MAX IV.
Koherenstekniker - MAX IV tillsammans med NSLS-II planerar att följa upp mjukröntgenworkshopen från 2023 genom att vara värd för en ny workshop under hösten 2025, för att fortsätta samarbetet och diskussionen om möjligheter med koherenta mjukröntgenstrålar. Den nya workshopen är tänkt att framför allt fokusera på OAM (Orbital Angular Momentum) en hittills relativt oexploaterad men potentiellt mycket intressant egenskap hos det koherenta röntgenljuset och därmed speciellt intressant för ett långsiktigt samarbete mellan anläggningarna.
Acceleratorteknik - Samarbetet mellan acceleratordivisionerna vid MAX IV och de DOE- finansierade anläggningarna har alltid varit stort. Nu sker det diskussioner primärt mellan NSLS-II och MAX IV för att utveckla avancerade verktyg för design, driftsättning och drift av lagringsringar med låg emittans. Exakt vilka samarbeten som kommer att prioriteras inom detta område är ännu inte beslutat men kan komma inkludera
- utnyttja AI för design och optimering,
- utveckling av verktyg för att automatisera driftsättningen,
- neurala nätverk för att bättre förutsäga trender och fel i acceleratordrift.
Förutom dessa tre områden finns det också utmärkta möjligheter för ett fruktbart kunskapsutbyte och utveckling av praxis inom områden som till exempel röntgenoptik, samt dataanalys och visualisering.
Vetenskapsrådet finansierar förstudier för framtida instrument vid ESS
Ett av de områden som Vetenskapsrådet har identifierat som viktigt för Sverige när det gäller ESS är möjligheter för svenska forskare att vara delaktiga i ett konkurrenskraftigt förslag för nya instrument.
Under de gångna åren har främst två initiativ utmärkt sig. Det ena är SAGA som är ett GISANS-instrument (grazing-incidens small-angle neutron scattering) för strukturella studier av ytor, tunna filmer och gränsskikt. Sådana experiment är av intresse för både industri och akademi i karaktärisering av alla sort komplexa system såsom livsmedel och biologiska material. Det andra är HIBEAM (high-intensity baryon extraction and measurement), ett instrument för subatomär fysik för studier av neutronens fundamentala egenskaper vilket skall användas för leta efter ny fysik bortom den så kallade standardmodellen.
Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) beslöt efter resultatet av behovsinventeringen 2020 att hantera instrumenteringen vid ESS i särskild ordning, dvs. utanför RFIs ordinarie ansökningsförfaranden som inte bedömts lämpliga. Som ett steg i denna hantering beslöt RFI inför sommaren 2021 att sätta upp en riktad utlysning mot förstudier för framtida instrument vid ESS och SAGA- och HIBEAM-kollaborationerna bjöds in att söka.
Ansökningarna har beretts under hösten och vid sitt rådsmöte den 27-28:e oktober 2021 beslöt RFI att finansiera SAGA- och HIBEAM-kollaborationerna med 10 MSEK vardera under perioden 2021-2023 för att genomföra instrumentförstudierna. Förstudierna skall mynna ut i konkurrenskraftiga förslag som skall kunna läggas fram för ESS council när tiden är redo att utse de instrument som skall utgöra ESS framtida instrument.
SAGA-projektet har fått ytterligare medel, 4 miljoner kronor, för perioden 2025-2026. Vi frågade Tommy Nylander, PI vid Lunds universitet, om projektet.
Hitta hemsidan för projektet här Länk till annan webbplats.
Vad innebär bidraget för dig och din grupp?
SAGA projektet att utveckla konceptet för ett världsledande neutroninstrument för avancerade studier av ytstrukturer har öppnat nya möjligheter att möta vetenskapliga utmaningar. För forskargruppen gäller detta främst mjuka material och speciellt bio-ytor. Redan gjorda mätningar tillsammans med kolleger har fått ett lyft när det gäller tolkningar och nya ideer för framtida mätningar. Nya internationella kontakter har initierats och kommer att utvecklats. Kunskapen om instrument utveckling och den teknikutveckling som krävs har varit inspirerande för alla inblandade. Speciellt stimulerande har kontakterna med andra ämnesområden varit. Diskussionerna med vårt systerprojekt HIBEAM är mycket givande.
Hur långt har ni kommit?
Vi har etablerat en internationell rådgivande grupp med experter på GISANS tekniken och som dessutom har ett brett kontaktnät med potentiella användare. Med hjälp av detta har vi utarbetat ett prelimärt koncept för ett dedikerat GISANS instrument för ESS. Vi har skapat ett starkt nationellt och internationellt engagemang för idén, både inom akademin och industrin. Detta har gjort det möjligt att definiera vetenskapliga utmaningar, både aktuella och framtida. Utvecklingen går snabbt framåt inom detta område så den vetenskapliga planen måste uppdateras regelbundet. De tekniska möjligheterna för svensk industri har också börjat ta form.
Vad händer nu, vad är nästa steg?
I först fasen har vi skapat drivkraften och nätverken för att definiera både det vetenskapliga fallet och den möjliga teknikutvecklingen. Nu går vi vidare med att precisera framtida vetenskapliga utmaningar och hur dessa kan mötas av det instrumentkoncept som definierats i första fasen av projektet. Detta instrumentkoncept kommer att matchas mot de vetenskapliga kraven och vid behov justeras och utvecklas ytterligare. Vi kommer att undersöka möjliga nya tekniska lösningar och hur dessa ska kunna utvecklas och realiseras med hjälp av svensk högteknologi. Detta arbete kommer att ske i samarbete med HIBEAM. Vi kommer att sammanställa en vinnande projektansökan för ett dedikerat GISANS instrument på ESS. Det första i sitt slag i världen.
Vad kommer SAGA att innebära för svensk forskning?
Svenska forskning är bland de internationellt ledande inom ytkemi och ytfysik. Projektet medför att området tar ytterligare ett steg framåt både inom materialvetenskap och livsvetenskap. Nyttjandegraden av ESS från svenska forskare kommer att öka i och med att vi deltar aktivt i instrumentförslag. Vi kommer också stärka teknikutveckling och ge svensk högteknologisk industri möjlighet att medverka i uppbyggnaden av ESS och liknande internationella forskningsanläggningar av samma kaliber.
HIBEAM-projektet har fått ytterligare medel, 4 miljoner kronor, för perioden 2025-2026. Vi frågade David Milstead, PI vid Stockholms universitet, om projektet.
Hitta hemsidan för projektet här Länk till annan webbplats.
Vad innebär bidraget för dig och din grupp?
ESS öppnar ett unikt upptäcktsfönster för nya processer inom partikelfysik, vars observation skulle vara av Nobelprisvärd betydelse. HIBEAM-projektet kan utnyttja denna potential. Bidraget innebär att vi kan fördjupa vår HIBEAM-design, gå bortom simuleringar med prototyptester av detektorer, utöka och kvantifiera vårt fysikprogram genom samarbeten med teorisamhället och stärka det framgångsrika samarbetet både inom Sverige och internationellt.
Hur långt har ni kommit?
För flera år sedan var HIBEAM en idé. Nu har vi en avancerad beamline-design för ett HIBEAM-instrument som inkluderar strålskärmning och neutronoptik. Detta har möjliggjort utvecklingen och kvantifieringen av ett centralt fysikprogram som ökar känsligheten upp till och bortom en storleksordning för ett antal fenomen som adresserar öppna frågor i modern fysik, inklusive ursprunget till materie-antimateriesymmetrin och naturen hos det mystiska mörka materiet i universum. Sökningarna omfattar neutron-antineutron- eller sterila neutronövergångar samt en banbrytande sökning efter axioner via deras kopplingar till neutroner. Vi har nått ut till det bredare partikelfysiksamhället genom konferenser och seminarier. Vi är ett internationell samarbete som fortsätter att växa och har nyligen välkomnat nya samarbetspartners från länder både inom och utanför Europa. Vi är också engagerade i svensk industri, inklusive en workshop organiserad av Big Science om HIBEAM med deltagare från olika industrisektorer.
Vad händer nu, vad är nästa steg?
Som nämnts tidigare är nästa steg en fördjupning av HIBEAM-designen, tester av prototypdata, en utökning av fysikprogrammet samt samarbete och ytterligare etablering av HIBEAM inom partikelfysikens internationella landskap. Vi kommer också att vidareutveckla våra kontakter med industrin. Arbetet kommer att beskrivas i en designrapport som inkluderar kostnadsberäkningar.
Vad kommer HIBEAM att innebära för svensk forskning?
Det finns femton godkända instrument för ESS, men svenska forskare har inga ledande roller i dem. Givet Sveriges status som värdland för ESS är det viktigt att det finns svenskt ledarskap i ett framtida instrument. På en teknisk nivå är HIBEAM utmanande vad gäller utvecklingen av detektorteknik, neutronik och magnetik. HIBEAM bidrar därmed till Sveriges högteknologiska forskningsbas både vid universitet och inom industrisektorn. Svenska forskare utför partikelfysikforskning i världsklass, och HIBEAM gör det möjligt att utföra en del av denna forskning i Sverige.
Framtiden för organisationer för användare av synkrotronljus är ljus
Frågan om den nuvarande rollen för användarorganisationerna och deras förmåga att öka värdet för svenska forskare var central när företrädare för synkrotronljusorganisationerna möttes i oktober 2023. Samtalet belyste delvis bristen på kontakt mellan dessa organisationer och användarna i dag, särskilt de forskare som ännu inte upptäckt fördelarna med att använda MAX IV som ett verktyg i sin forskning. Diskussionen om MAX IV:s roll fokuserade på behovet av att anläggningar som MAX IV agerar för att underlätta kommunikationen mellan användarorganisationer och forskare.
- För oss på MAX IV är en breddad svensk användning av våra strålrör viktig, säger Olof Karis, direktör på MAX IV. Sverige har investerat i en världsledande forskningsanläggning och ju fler forskare från akademin och industrin som nyttjar våra tekniker desto bättre. Vi ser fram emot en tydligare koppling mellan användarorganisationerna och MAX IV, den behövs för att öka kommunikationen ut till forskarna.
Flera av deltagarna i mötet ansåg att en nationell användarorganisation bör fungera som en kanal för att representera användarsamhällets behov gentemot både faciliteter och finansiärer.
Deltagarna diskuterade också bristen på innehåll på FASM och SSUO webbplatser. För att öka engagemanget och tydligheten i användarorganisationerna föreslogs en mer explicit uppdelning av uppgifter mellan organisationerna och en tydligare kommunikation med användarna. För att optimera informationsflödet föreslogs åtgärder som att skicka nyhetsbrev och använda konferenser och möten för att nå användarna. Det diskuterades även att använda DUO-systemet för medlemsrekrytering och att skapa tydliga incitament för medlemskap.
Diskussionen landade i att tydligare strukturer och mer aktiv kommunikation behövs för att stärka användarorganisationerna och öka deras inflytande. För att öka medvetenheten om användarorganisationerna föreslogs en uppföljning via e-post för att involvera fler deltagare och samla frivilliga till styrelseposter, främst i SSUO. Intresset för att återuppliva SSUO diskuterades och det fanns ett tydligt stöd för att göra det.
- Vi har gjort ett omfattande och framgångsrikt arbete för att sondera intresset för en utökad styrelse i SSUO, berättar Derek Logan, ordförande i SSUO:s styrelse. Den 15 januari 2024, vid FASM:s och SSUO:s årsmöte på MAX IV:s användarmöte, valdes en ny styrelse med representation från Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Linköpings universitet och nu ser vi fram emot att återstarta verksamheten.
Även SNSS (Swedish Neutron Scattering Society) ser fram emot ett nära samarbete med FASM och SSUO.
- MAX IV och ESS kommer att erbjuda unika möjligheter för vetenskapen under kommande år. En koherent strategi för neutron- och synkrotronsforskning och ett tätt samarbete mellan användarorganisationerna kommer att göra det möjligt för det svenska samhället att på bästa sätt dra nytta av dessa unika infrastrukturer, säger Max Wolff, ordförande för SNSS.
Bakgrund
Vetenskapsrådet, Föreningen för användare av synkrotronljuset vid MAX IV (FASM) och The Swedish Synchroton Users Organisation (SSUO) bjöd den 27:e oktober 2023 in till en digital rundabordsdiskussion om hur de svenska organisationerna för användare av synkrotronljusfaciliteter kan optimeras. Under samtalet, där ett 20-tal inbjudna forskare från landets lärosäten deltog, diskuterades framtidens röntgenanvändarorganisationer i Sverige och viktiga frågor angående användarorganisationernas roll, deras nuvarande prestationer och hur MAX IV kan samverka med dem för att optimera informationsflödet och stödja svenska forskare.
Webbsida SSUO Länk till annan webbplats.
Letter of Intent för svenska in kind-bidrag till ESS 2021
Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) beslöt vid sitt rådsmöte i september 2021 att skjuta till 30 MSEK/år under 2021-2025 för den initiala driftsfasen vid ESS och att pengarna helst bör användas till svenska in kind-bidrag.
Som möjlig in-kind för Sverige redan under 2021 har ESS och Vetenskapsrådet identifierat den pågående acceleratortestningsaktiviteten vid FREIA-laboratoriet Länk till annan webbplats.på Uppsala Universitet som mest lämplig. Avsikten är nu att denna skall finansieras av Vetenskapsrådet till ett värde av 24 MSEK.
För att få stöd från In kind-kommittén vid ESS (IKRC) för att detta skall tillgodoräknas som ett in kind-bidrag för Sverige har Vetenskapsrådet och ESS skrivit under ett Letter of Intent som beskriver parternas gemensamma avsikter.
Vid sitt möte i december beslutade ESS Council, med detta dokument som grund, att tillgodoräkna Sverige det första in kind-bidraget till ESS.
Publicerad
Uppdaterad