Sedan 2013 har Vetenskapsrådet gett stöd till forskning som har betydelse för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer. Stödet har också gått till samarbeten och kunskapsutbyte mellan forskare i Sverige och forskare i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer.
Den 22 juni 2023 beslutade regeringen att Vetenskapsrådet inte längre ska finansiera bidrag inom utvecklingsforskning. Forskare med pågående projekt får fortsatt finansiering tills bidragsperioden är slut.
Exempel på forskning vi finansierar
Både Ghana och Sverige har en omfattande och rik historia av gruvdrift av guld, koppar och järnmalm. Guldbrytningen i Ghana består av både storskalig och småskalig gruvdrift. Den småskaliga gruvdriften är i stort sett oreglerad med mycket begränsad teknisk kunskap, där man fortfarande oftast använder kvicksilver för att utvinna guld.
Det är i de fattigaste samhällena i Ghana som guldbrytningen sker. Resultat av studier av vatten- och markkvalitet visar på allvarlig förorening av arsenik, kvicksilver, kadmium, bly och cyanid, och de större floderna som tar emot vatten från områden med småskalig gruvdrift har fått en försämrad vattenkvalitet.
Vi samarbetar med forskare från ett universitet i Ghana samt med Ghanas atomenergikomission. Vårt projekt kan ses som ett slags förstudie – tillsammans kommer vi ta fram en ansökan om en gemensam större forskningsstudie om hur hälso- och miljösituationen kan förbättras i områden med småskaliga gruvor i Ghana. Vi vill leverera ny teknik och utbildning till gruvarbetarna. Ambitionen är att därmed kunna utveckla mer lönsamma och hållbara metoder för gruvdrift, inklusive reducering av avfall och återanvändning. Detta för att bidra till de globala målen för hållbar utveckling.
Småskalig gruvdrift och de miljö- och hälsoeffekter det för med sig är vanligt i flera afrikanska länder och i Sydamerika. Därmed kan framgångsrika resultat från detta projekt tillämpas även i andra länder.
Projektledare: Lena Alakangas, professor i tillämpad geokemi, Luleå tekniska universitet
Projekttitel: Utveckling av ett gemensamt forskningsprogram mellan Ghana och Sverige för att minska miljö- och hälsoeffekterna av småskalig gruvdrift
Beslut om finansiering togs 2022.
Kakaoodling försörjer över två miljoner hushåll i Västafrika. Samtidigt är klimatförändringarna en växande utmaning där torka påverkar både avkastning och inkomstkällor.
Kapaciteten att hantera torka begränsas av tillgången till finansiella och fysiska resurser. I Liberia, Ghana och Elfenbenskusten uppfattas kakao som en "manlig" gröda. Kvinnor är ofta marginaliserade från jordbrukets beslutsfattande och inkomster. Situationen med torka och begränsade resurser är därmed ännu värre för kvinnor.
I vårt projekt kommer vi att bedöma könets roll i förhållande till klimattålighet hos hushåll som är beroende av kakaoodling. I projektet ingår natur- och samhällsvetare med tidigare erfarenhet av studier i Västafrika och av studier som visat på kopplingar mellan jämställdhet och klimatmotståndskraft.
Vi strävar efter att bidra till kvinnors och flickors ekonomiska rättigheter och egenmakt genom att kvantifiera nuvarande ojämlikhet mellan könen och komplexa interaktioner med andra försörjningsvillkor inklusive finansiella tillgångar. Vår förhoppning är att resultaten kan förbättra försörjningen för kakaoberoende hushåll i Västafrika och runt om i världen.
Vårt projekt är av yttersta relevans för låginkomsthushåll på landsbygden som är bland de minst beredda att hantera klimatförändringarna.
Projektledare: Francisco Aguilar, professor i skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet SLU
Projekttitel: Jämställdhet mellan könen och kakao-beroende hushålls motståndskraft mot klimatförändringar i Västafrika
Beslut om finansiering togs 2022.
2020 blev kommersiella surrogatmödraskap förbjudna i Indien. Vårt projekt tar avstamp i konsekvenserna av denna lagändring.
Från att ha varit ett globalt centrum för kommersiella surrogatarrangemang har istället äggindustrin blivit alltmer viktig i Indien. Landet har förvandlats till ett centrum där ägg plockas ut och embryon skapas, för att föras över i surrogatmödrar som sedan fraktas till länder utan lagstiftning. Där tillbringar kvinnorna sin tid som gravida och föder barnen.
Vi undersöker hur det går till när graviditet, äggceller och bröstmjölk blir varor på en global marknad. Med fokus på Indien och Uganda utforskar vi nya företeelser och flöden i denna reproduktionsindustri. Framförallt riktar vi uppmärksamheten mot surrogatmödrar, äggdonatorer och bröstmjölksdonatorer – de kvinnor som förser industrin med könsceller och processer.
Studien vill bidra till förståelsen av den snabbt expanderande globala marknaden för kroppar och kroppsliga processer, i synnerhet för hur kvinnors reproduktiva kapacitet blir till en vinstgenererande resurs. Genom att utforska hur ett förändrat regelverk i Indien ger upphov till nya exploaterande ekonomier kan vi bidra med kunskap om de mekanismer som driver teknologiers spridning i en globaliserad värld, inte minst i relation till orättvisor mellan rika och fattiga länder.
Vi hoppas att kunskapen från vår studie ska komma till konkret användning i det brådskande arbetet med att utforma nationella och internationella regleringar inom reproduktionsindustrin och skapa förutsättningar för värdiga arbetsvillkor för surrogatmödrar och donatorer.
Projektledare: Johanna Gondouin, universitetslektor vid institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet
Projekttitel: Expanderande reproduktiva ekonomier: en studie av kvinnors reproduktiva arbete i fertilitetsindustrin i Indien och Uganda
Beslut om finansiering togs 2021.
I Subsahariska Afrika är livmoderhalscancer den vanligaste orsaken till att kvinnor dör i cancer. I länder med nationella screeningprogram för livmoderhalscancer har antalet sjukdomsfall sjunkit dramatiskt. Trots det väntas det globala antalet öka.
För att kunna erbjuda gynekologiska cellprovtagningar till fler kvinnor behövs innovativa diagnostiska lösningar som tar hänsyn till lokala förutsättningar och begränsningar. Vår forskargrupp har utvecklat artificiell intelligens (AI) i kombination med mobil digital mikroskopi för att hitta förstadier till livmoderhalscancer. Enligt den förstudie vi gjort kan cellprovsanalyser gjorda med AI uppnå en diagnostisk träffsäkerhet som är jämförbar med experters analyser.
Vår metod kan användas för att effektivt upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer hos kvinnor i låginkomstländer, där det råder stor brist på patologer och avancerad labbutrustning.
I den här studien – som vi gör på en större och bredare patientgrupp än förstudien – ska vi validera den AI-baserade metoden i samarbete med ett universitetssjukhus i Tanzania. Med hjälp av en mobil mikroskopscanner kommer cellprover digitaliseras och laddas upp via mobilnätet till den molnbaserade AI:n som är tillgänglig dygnet runt. AI:ns bedömning jämförs med två patologers oberoende skattning av de digitala och fysiska proverna.
Vår hypotes är att metoden kan användas för att sålla bort de normala cellproverna och på så vis frigöra tid för lokala experter att granska de prover som visar förändringar. Detta gör att länder med begränsade resurser sannolikt kan erbjuda screeningtjänster mycket mer effektivt, tillförlitligt och till betydligt lägre kostnader än idag.
Projektledare: Johan Lundin, professor i medicinsk teknologi vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet
Projekttitel: Artificiell intelligens och mobilmikroskopi för screening av livmoderhalscancer i resursbegränsade miljöer – en valideringsstudie
Beslut om finansiering togs 2021.
Zoonotiska sjukdomar smittar mellan människor och djur och orsakar stora problem i utvecklingsländer, framförallt för småskaliga bönder som är beroende av sina djur för att överleva. Trots detta glöms de ofta bort när åtgärdsprogram för bättre djur- och folkhälsa utformas.
Sjukdomarna får stora konsekvenser för många områden. De påverkar inte bara hälsan hos dem som blir sjuka utan också deras försörjning. De leder till fattigdom, felaktig användning av antibiotika på djur och minskad jämställdhet eftersom det ofta är kvinnor och unga som sköter djurhållningen. När mer resurser krävs för att de smittade djuren ska kunna producera önskade mängder mjölk och kött, ökar också utsläppen av växthusgaser.
Traditionellt har effekterna på hälsa, ekonomi och miljö analyserats separat. Därmed har den totala samhällsbörda som sjukdomarna åstadkommer underskattats.
Syftet med detta forskningsprojekt är att generera data som visar de totala samhällseffekterna av fyra zoonotiska sjukdomar: Rift Valley feber (RVF), brucellos, Q-feber och leptospiros. Vilka konsekvenser har sjukdomarna för olika regioner och djurhållningssystem och för människor av olika kön och ålder? Hur påverkar nedsatt hälsa och dåliga djurhållningsrutiner kornas mjölk- och köttproduktion och hur är detta kopplat till de olika sjukdomarna?
Projektet är avgränsat till Kenya.
Pålitlig information om faktiska effekter av zoonotiska sjukdomar underlättar för beslutsfattare att vidta åtgärder och ger vägledning i hur insatserna ska riktas. På sikt kan resultaten från projektet leda till bättre hälsa hos såväl människor som djur, minskad fattigdom, bättre tillgång till mat, ökad jämställdhet samt en minskning av de negativa effekter som boskapsdjur har på miljö och klimat.
Projektledare: Sara Lysholm, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
Projekttitel: Kartläggning av samhällsbördan av zoonotiska sjukdomar i Kenya, med fokus på Rift Valley feber, brucellos, Q-feber och leptospiros
Beslut om finansiering togs 2021.
Forskningsöversikt för området
Vart fjärde år tar vi fram en forskningsöversikt för utvecklingsforskning. Den ger en nulägesbild av svensk forskning inom området och blickar 5-10 år framåt.
Den innehåller även rekommendationer om insatser som ska främja forskningen i Sverige.
Forskningsöversikt 2023: Utvecklingsforskning Länk till annan webbplats.
Publicerad
Uppdaterad
