Internationella aktiviteter och samarbeten skapar stora möjligheter, men kan också innebära risker av många olika slag. För att få en proportionerlig hantering av riskerna, ska de inte bedömas isolerat, utan sättas i relation till samarbetets syfte och kontext samt de möjligheter och värden som kan skapas.
De nationella riktlinjerna för ansvarsfull internationalisering beskriver vad som ska ingå i en sådan samlad bedömning. Du kan läsa mer om riktlinjerna på denna sida. Via länken kan du också hämta dem som pdf.
En ansvarsfull internationalisering – Vägledande nationella riktlinjer 2026
Stödfunktion byggs upp
Under 2026–2027 bygger Vetenskapsrådet upp en nationell stödfunktion, som ska förbättra förutsättningarna att tillämpa riktlinjerna och att vidta åtgärder för att internationella samarbeten ska ske ansvarsfullt och säkert.
Stödfunktionen ska främja och uppmuntra internationella samarbeten som är så öppna som möjligt och så säkra som nödvändigt. Den ska bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, samla verktyg och metoder samt möjliggöra diskussioner. Vi ska bygga upp den i samarbete med Lunds universitet, Vinnova och Universitets- och högskolerådet (UHR), och i dialog med forskningsfinansiärer och andra som berörs.
Även riktlinjerna och denna webbsida kommer att utvecklas och uppdateras. Kontakta oss gärna om du har synpunkter eller förslag.
Ta fram egna riktlinjer
De nationella riktlinjerna riktar sig främst till ledningar och förvaltningar. Genom att ta fram egna anpassade riktlinjer kan ni enklare säkerställa att era internationella aktiviteter håller hög kvalitet och hög säkerhet. Med bra riktlinjer blir arbetet lättare och mer effektivt, för såväl forskare som handläggare.
Alla statliga lärosäten ska ta fram egna riktlinjer som är anpassade till området och arbetet. Det ska även statliga forskningsfinansiärer och utpekade myndigheter göra (Kungliga biblioteket, Institutet för rymdfysik, Polarforskningssekretariatet och Universitets- och högskolerådet). Riktlinjer för aktörerna inom innovationsstödssystemet tar Vinnova fram under 2026.
Era riktlinjer kan ha samma struktur som de nationella. Ni kan också välja att ta fram riktlinjer och stödmaterial som är anpassade specifikt till era processer, till exempel inom rekrytering eller upphandling.
Era riktlinjer ska stödja er personal att bedöma en möjlig internationell aktivitet. Vilken nytta och vilka positiva effekter kan förväntas? Vilka risker och sårbarheter kan uppstå, och vilka skyddsåtgärder är rimliga? Man bör även tydliggöra konsekvenserna av att välja att inte alls genomföra aktiviteten.
De nationella riktlinjerna
– 5 dimensioner av en internationell aktivitet
De nationella vägledande riktlinjerna beskriver de 5 dimensioner som ska ingå när man bedömer möjligheter och risker med en planerad internationell aktivitet.
1. Den svenska kontexten
Avser de nationella ramarna för internationellt samarbete, till exempel internationella sanktioner, Sveriges internationella prioriteringar samt befintliga avtal och samarbetsstrukturer som kan vara viktiga att förhålla sig till.
Fördjupande frågor:
- Finns det lagstiftning som begränsar er och samarbetspartens möjlighet att samverka – till exempel lagar inom dataskydd eller immaterialrätt?
- Vad riskerar att påverka möjligheterna att välja inriktning på samarbetet?
- Kan den akademiska friheten vid lärosätet påverkas av samarbetet eller rekryteringen?
- Kan kontakter med forskare i ett annat land medföra risker för forskaren?
- Kan den personliga säkerheten riskeras genom en resa till samarbetslandet, på grund av till exempel sjukdomar, terrorhot eller kriminalitet?
- Finns det risk att samarbetsparten vill delta för att inhämta svensk kunskap till sitt eget lands underrättelsetjänst eller försvarsindustri?
2. Den egna verksamheten
Avser den svenska aktörens egna förutsättningar, till exempel om ni har verksamhet som är skyddsvärd eller säkerhetskänslig, eller som berörs av reglerna kring exportkontroll eller utländska direktinvesteringar. Bedöm också ert behov av verksamhetsskydd för kritiska tekniker eller andra tillgångar. Finansieringsvillkor kan också påverka – både skapa möjligheter och begränsa internationella samarbeten.
Fördjupande frågor:
- Finns det lagstiftning eller sanktioner som påverkar samarbetet?
- Finns det avtal eller andra pågående samarbeten som kan stärka eller påverka detta samarbete?
- Finns det någon som har tidigare erfarenheter av att samarbeta med samma part eller i samma land, som kan ge vägledning? Hos ert lärosäte eller något annat?
Exempelsituation:
En svensk forskningsutförare ingick i ett konsortium med bidrag från säkerhetsforskningsdelen i EU:s ramprogram. I konsortiet ingick deltagare från tredje land. Det svenska bidraget i ett arbetspaket omfattades av exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Forskningsutföraren skrev därför in villkor i konsortialavtalet att tredje land inte fick ta del av resultaten inom det arbetspaketet.
3. Den utländska kontexten
Avser landspecifika förutsättningar kopplade till juridiska regelverk, demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, akademisk frihet samt risk för korruption. Bedöm också risker som underrättelsehot, naturkatastrofer, klimatrelaterade händelser, hälsorisker och konflikter.
Fördjupande frågor:
- Innehåller verksamheten skyddsvärden? Analysera till exempel exportkontroll, kritiska teknologier, sekretess och kommersiella värden.
- Kan era kunskaper, data, verktyg eller instrument användas för andra icke-önskvärda ändamål, till exempel för övervakning, polisiära ändamål, social kontroll eller diskriminering?
- Har du kontroll över vart resultaten av forskningen eller innovationsverksamheten i samarbetet tar vägen?
- Finns det risker för dig, för studenter eller för personalen, till exempel hot, påtryckningar eller påverkanskampanjer?
- Vilka risker finns på den ordinarie arbetsplatsen? Vilka risker finns vid resor och vistelser utomlands, till exempel som gästforskare?
- Vem finansierar den svenska delen i samarbetet, och hur ser villkoren ut? Finns det annan finansiering som har villkor som skulle kunna påverka samarbetet?
- Har lärosätet ett heltäckande informationssäkerhetsarbete i enlighet med MSB:s föreskrifter? Vilka informationssäkerhetsåtgärder behöver göras? Vilka andra åtgärder kan behövas?
Misstänkts stulit data som forskare och anställd i företag: En forskare med unik kompetens, med ursprung från ett av de tre länder som Säkerhetspolisen pekar ut som särskilt problematiska, har i flera år studerat och forskat vid ett framstående svenskt lärosäte. Forskaren har därefter fått anställning vid ett svenskt spjutspetsföretag som bedriver företagskänslig FoU, produktion och försäljning. På Säkerhetspolisens inrådan får forskaren avslag på ansökan om förlängt arbetsuppehållstillstånd.
I analysen av forskarens verksamhet vid företaget framkommer att forskaren har haft full tillgång till en företagshemlig forskningsdatabas, och sannolikt har stulit data därifrån. Informationsförlusten värderades till stora potentiellt förlorade intäkter.
Kurser som utländsk påverkan: De kinesiska Konfuciusinstituten är ett exempel på utländsk påverkan genom utsänd personal och finansiellt stöd. Dessa institut erbjuder språkkurser i kinesiska och introduktionskurser i kinesisk kultur. Instituten lyder under utbildningsministeriet och etableras vid ett utländskt lärosäte genom avtal med ett kinesiskt universitet. Det utländska lärosätet står för undervisningslokalerna medan undervisande personal kommer från Kina. Administrationen sköts gemensamt och undervisningen utgår ifrån kinesiska kursplaner och kinesisk finansiering. Även donationer förekommer. Sammantaget ger detta den kinesiska staten inflytande över verksamheten. I avtalen specificeras att verksamheten inte får bryta mot kinesisk lagstiftning.
Kritiker menar att detta inskränker den akademiska friheten och ger Kina möjlighet att utöva inflytande på undervisning om Asien, där de bland annat kan framhålla. Kinas ståndpunkt i politiska frågor. De ökade spänningarna mellan väst och Kina har aktualiserat frågan om Konfuciusinstituten. De senaste åren har flera stängts, inklusive de fyra som fanns i Sverige.
Cyberangrepp på universitet: Sommaren 2023 utsattes University of Manchester för ett omfattande cyberangrepp. Via phishing-mejl tog sig angriparna in i datasystemen vid universitetet. Genom att utnyttja svagheter i systemen kunde de skaffa sig tillgång till skyddade dataresurser. Data stals, men inga data krypterades, utan de var hela tiden tillgängliga för användare vid universitetet. Bland annat stals patientuppgifter från National Health Service för över en miljon patienter vid 200 sjukhus, som hade samlats in i forskningssyfte.
När attacken upptäcktes fokuserade universitetet på att hålla systemen tillgängliga i så stor utsträckning som möjligt. Utgångspunkten var att högre utbildning är särskilt påverkad av cyberangrepp – alla delar av ett lärosäte påverkas, men de negativa effekterna blir mest påtagliga för forskare och studenter om systemen inte är tillgängliga. För att mildra effekterna utarbetade universitetet en strategi, som bland annat inkluderade att informera berörda myndigheter, anställda och studenter om det som inträffat. Det skapades också vägledningar för de anställda om hur cyberangrepp kan motverkas.
Utsattes för påtryckningar från hemlandet: Olovlig underrättelseverksamhet är en brottsrubricering som kom till för att täcka upp en lucka i lagen. Detta blev tydligt i ett fall med en ung rysk man som arbetade på ett svenskt lärosäte och som uppvaktades av en rysk underrättelseofficer som var ute efter information. Ett tillslag gjordes och den unge mannen greps. Under utredningen konstaterades att han visserligen kunde ha kommit över information på lärosätet, men inget som kunde kopplas till men för rikets säkerhet. Åklagaren släppte mannen.
Fallet ledde till ny lagstiftning, som kriminaliserar den verksamhet som underrättelseofficeren ägnade sig åt och den medverkan som den unge mannen ställde upp på. Verksamheten är straffbelagd, eftersom den utövas genom konspirativa metoder, det vill säga hemligt eller med svikliga medel. De två personerna hade uppenbarligen uppsåt, och en underrättelseofficer gör inget utan ett syfte. Denna typ av verksamhet är kriminell även om den inte har lett till att någon har fått tag på information som är så känslig att den kopplas till Sveriges säkerhet. Det är själva ansträngningarna, förfarandet, verksamheten, beteendet, som är kriminellt. Grov olovlig underrättelseverksamhet kan medföra fängelse i upp till fyra år, vilket ska jämföras med det allvarligare brottet spioneri, där grovt spioneri kan leda till livstidsstraff.
Utländskt anställda misstänktes för spionage: År 2022 greps en misstänkt rysk spion som varit verksam på universitetet i Tromsö. År 2024 greps en misstänkt spion på Tartu universitet. Enligt Säkerhetspolisen har det förekommit att internationellt rekryterade forskare, med anställning vid svenska lärosäten, har fått tillgång till forskningsresultat från andra forskargrupper som saknar relevans för den egna forskningen.
4. Samarbetspartnern
Gör en proportionerlig bakgrundskontroll (due diligence) för att identifiera juridiska, säkerhetsmässiga, ekonomiska och etiska risker. Bedöm partens institutionella autonomi, finansiella beroenden, legitimitet och andra eller tidigare samarbeten – samt annat som kan påverka risken för kunskapsläckage eller den svenska aktörens anseende.
Fördjupande frågor:
- Vem äger, kontrollerar eller finansierar samarbetsparten?
- Kan samarbetsparten vara utsatt för påtryckning, eller i övrigt missbrukas, av någon annan aktör, till exempel polis, militär eller en icke-demokratisk aktör?
- Är lärosätet autonomt? Vilken grad av akademisk frihet finns där? Går det att bedöma genom öppna källor? Omfattar lärosätets autonomi alla dimensioner – organisatorisk, finansiell, administrativ och akademisk – eller finns det begränsningar?
- Finns det andra aktörer, svenska eller internationella, som har erfarenhet av samarbete med samarbetsparten?
- Behöver ni informera eller konsultera någon annan aktör, exempelvis en myndighet inom högre utbildning i landet, innan ni kan skriva avtal?
- Om samarbetsparten är ett lärosäte, är det ett erkänt lärosäte, och finns det relevant kvalitetssäkring?
- Vilka tidigare internationella samarbeten har samarbetsparten?
Universitet misstänktes dela kunskaper med landets försvar: Ett universitet i Nordamerika ingår i flera forskningssamarbeten med kinesiska universitet som hör till kategorin ”De sju sönernas universitet”. Det är civila universitet under ministeriet för industri och informationsteknologi, som arbetar nära Kinas försvarsindustri. Samarbetena gäller i några fall ny teknik, på området artificiell intelligens, som kan användas för både civila och militära ändamål. Farhågor väcks att det nordamerikanska lärosätet därmed ofrivilligt bidrar med att göra avancerad forskning tillgänglig, inte bara för partneruniversiteten utan också för den kinesiska militären.
Bluffuniversitet föreslog utbyte: Ett internationellt kontor vid ett svenskt lärosäte, som har ansvar för utbytesverksamhet, får en förfrågan från ett lärosäte som uppger sig vara verksamt i Irland, om att ingå avtal om ett bilateralt utbytesprogram. De kan inte via öppna källor bekräfta att lärosätet verkligen är erkänt. De tar kontakt med det svenska ENIC-NARIC-kontoret vid UHR och får veta att det utländska universitetet är ett så kallat bluffuniversitet.
5. Utformningen av samarbetet
Denna dimension handar om hur samarbetet utformas och regleras, inklusive överenskommelser om etik, reciprocitet samt hur resultaten kommer att ägas och hur de får användas. Samarbetet ska bedrivas i enlighet med god forskningssed, praxis för forskningsintegritet och principerna för öppen vetenskap, med de begränsningar som är nödvändiga på grund av säkerhet, sekretess eller kommersiella intressen. Hållbarhet, jämställdhet och mångfald ska integreras som grundläggande utgångspunkter.
Fördjupande frågor:
- Ökar ert beroende av samarbetsparten genom samarbetet? Ekonomiskt? Forskningsmässigt?
- Hur är samarbetet upplagt – vilken grad har åtagandet?
- Finns det potentiella etiska eller moraliska aspekter i verksamheten, eller i forskningsdata, som skulle kunna missbrukas, eller leda till problem om något sprids oavsiktligt?
- Finns det anledning att begränsa tillgången till informationssystem eller lokaler?
- Är det möjligt att efterleva normerna för vetenskaplig verksamhet, såsom forskningsintegritet, etik, öppen vetenskap och akademisk frihet?
- Kan forskningsarbetet bedrivas på ett betryggande sätt, utan risk för att man komprometterar forskningsintegriteten eller behöver ta "genvägar”?
- Hur bidrar samarbetet till hållbarhetsmålen?
- Hur ser deltagandet ut avseende könsfördelning och mångfald, i respektive land?
- Hur många resor behövs? Går det att resa miljövänligt? Vilka alternativ finns till fysisk närvaro?
- Hur hanteras hållbarhet och jämställdhet hos samarbetsparten och i dess land? Kan samarbetet bidra till en förbättring?
- Påverkar resultatet av samarbetet kvinnor och män på samma sätt? Vad kan skilja, och varför?
- Finns det skillnader i hur resultatet påverkar olika grupper i samhället? På vilket sätt?
- Hur och när ska uppföljning av samarbetet ske?
- Hur förväntas riskerna i samarbetet utvecklas över tid?
- Finns det en exitstrategi?
Exempelsituation:
I ett samarbete finansierat av en svensk forskningsfinansiär visade det sig att de svenska och de utländska samarbetsparterna inte hade samma mål med samarbetet. Efter samarbetet hade den utländska parten tagit ett stort antal patent, baserade på resultaten av samarbetet, medan den svenska parten inte hade ansökt om något patent.
Riktlinjerna är framtagna av Vetenskapsrådet och Vinnova
De vägledande nationella riktlinjerna är framtagna av Vetenskapsrådet och Vinnova. De utgår från EU:s rådsrekommendation om ökad forskningssäkerhet och från inriktningen för Sveriges arbete, uttryckt i regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition (2024).
Publicerad
Uppdaterad