Offentliga samtal: Social infertilitet – män, klass, barnlöshet

Social infertilitet – män, klass, barnlöshet
Kvinnor blir mödrar i högre utsträckning än män blir fäder och i Sverige och jämförbara länder blir idag 20 procent av alla män aldrig pappor. Inget problem för många, ett jätteproblem – inte minst socialt – för andra. Och barnlösheten, ofrivillig eller ej, växer nu som snabbast i arbetarklassen: en aktuell studie visar att den manliga barnlösheten var 72 procent bland den tjugondel som tjänade sämst medan den bara var 11 procent bland dem som tjänar mest – ett gap som vuxit dramatiskt de senaste 30 åren.

Vilka normer om att ha barn har förändrats och hur? Vad betyder det faktum att det inte längre behövs några män för att skapa barn? Vilken roll spelar hbtqi-revolutionen? Inom forskningen är det väl känt att kvinnor idag ofta har högre utbildning än män, men att heterosexuella kvinnor ändå vill skaffa barn med en partner som tjänar mer än dem själva. Hur påverkar dessa strukturförändringar mäns parbildning, mående och möjlighet att få bli fäder? Förr var kvinnor mer konservativa och religiösa, medan män var mer kulturellt och ekonomiskt radikala. Idag är det omvänt. Kvinnor dominerar det rödgöna fältet och männen det blågula – hur påverkar detta parbildning, demografi, fertilitet?

Medverkande

• Caroline Uggla, docent i demografi Södertörns högskola och författare till Familjeformeln (Natur & Kultur)
• Calle Brunell, psykolog på Manscentrum och författare till boken Man (Brombergs)
• Annika Strandhäll, riksdagsledamot S, fd socialminister och jämställdhetspolitisk talesperson

Samtalsledare Anders Bjers, Vetenskapsrådet