GD kommenterar

GD kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

Nödvändigt att hitta ett kostnadseffektivt och högkvalitativt sätt för forskare att publicera öppet

Foto på Katarina Bjelke.

Ökad spridning av forskningsresultat bidrar till att resultaten kommer till nytta i samhället och ökar forskningens kvalitet, bland annat genom att forskningsresultat som går att läsa gratis på internet även når forskare utanför det egna fältet. Möjligheten att kunna ta del av oberoende och vetenskapligt baserad kunskap är en grundläggande förutsättning för ett öppet och demokratiskt samhälle.

Sedan hösten 2022 kräver Vetenskapsrådet att publicering av resultaten från ett forskningsprojekt finansierat av oss, ska ske med omedelbar öppen tillgång. En tydlig fördel för forskarna att publicera öppet är att forskning som publiceras med öppen tillgång får snabbare spridning och artiklarna citeras oftare.

I Sverige publiceras en hög andel av svensk forskning med omedelbar öppen tillgång. Utmaningen är att de stora, traditionella förlagens utgivning i dagsläget fortfarande domineras av hybridtidskrifter med en stor andel låsta artiklar. En erfarenhet från perioden med så kallade transformativa avtal med förlagen är att de innebär stora och ökande kostnader, och det finns ännu inga tecken på att dessa leder till en förändring i förlagens affärsmodell. Det är därför nödvändigt att hitta ett kostnadseffektivt och högkvalitativt sätt för forskare att publicera öppet.

Vetenskapsrådet är med och driver utvecklingen mot öppen tillgång till vetenskapliga publikationer tillsammans med andra forskningsfinansiärer i och utanför Sverige. Som en del i det arbetet har vi tillsammans med Forte, Formas och Vinnova fattat beslut om att täcka kostnaderna för publicering under 2024 och 2025 hos förlag som enbart ger ut öppet tillgängliga tidskrifter. Därefter ser jag gärna att en utvärdering görs. Förhandlingar med förlag pågår nu för fullt.

Vetenskapsrådet värnar om att övergången till öppen tillgång till publikationer sker på ett sätt som säkerställer att den forskning som publiceras håller hög kvalitet, något som kan uppnås genom att tidskrifterna har ett robust bedömningssystem. Vi kommer därmed inte att finansiera publicering hos förlag som inte uppfyller kvalitetskraven, som till exempel det schweiziska förlaget MDPI.

Katarina Bjelke, generaldirektör på Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Hearing: Öppen tillgång till forskningsdata och användning av AI i forskning    

    Öppna forskningsdata och AI i forskningen står i fokus när Vetenskapsrådet bjuder in till en öppen hearing. Preliminära resultat från årets stora enkät ska presenteras – och sedan är det dags för gemensam diskussion om vägarna framåt.

  2. Hur kan vi bättre följa upp och belöna delning av forskningsdata?

    Välkommen till ett webinarium där vi beslyser konkreta sätt som universitet och finansiärer kan följa upp och stimulera öppen delning av forskningsdata. Exempel från SciLifeLab, SND och Charité Berlin – tre olika metoder för att göra datadelning synl...

  3. Det svenska deltagandet i EOSC

    Välkommen till ett webbinarium om European Open Science Cloud (EOSC)! Här får du de senaste uppdateringarna om vad som händer inom EOSC på europeisk nivå just nu, samt vad som är på gång i Sverige kopplat till EOSC.