Pressmeddelande

Pressmeddelande

Publicerad den

Uppdaterad den

Svensk klinisk forskning håller hög kvalitet visar ny utvärdering

Tillgången till olika kvalitetsregister och biobanker ger goda förutsättningar att bedriva klinisk forskning i Sverige. En större samordning som utgår från nationella strategier skulle kunna höja kvaliteten ytterligare. Detta är en av slutsatserna i Vetenskapsrådets utvärdering av den kliniska forskningen vid de landsting och universitet som omfattas av ALF-avtalet som idag har lämnats till regeringen. 

– Svensk klinisk forskning håller generellt en hög kvalitet och forskningsresultaten överförs på ett effektivt sätt till sjukvården. Utvärderingen ger flera goda exempel på det. Vi ser också att det finns utrymme för kvalitetshöjande åtgärder i samtliga utvärderade ALF-regioner, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör.

Vetenskapsrådet har på uppdrag av regeringen utvärderat den kliniska forskning som bedrivs vid de sju landsting och sju universitet som omfattas av det så kallade ALF-avtalet. Avtalet reglerar samarbetet mellan staten och vissa landsting när det gäller utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.

Tre aspekter av den kliniska forskningen har utvärderats: den vetenskapliga produktionens kvalitet, forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta samt forskningens förutsättningar.

Utvärderingen har genomförts av 70 internationella experter. De har granskat olika underlag, till exempel bibliometriska analyser, publikationer och självvärderingar, och intervjuat representanter för de landsting och universitetet (ALF-regioner) som har utvärderas.
Expertpanelernas granskning av vetenskapliga publikationer visar att varje ALF-region har styrkor inom olika forskningsområden. Något som de också sett är att vissa forskningsområden är starka i flera ALF-regioner och att svensk klinisk forskning därför skulle gynnas av fler och större nationella samarbeten inom dessa forskningsområden.

Expertpanelerna lyfter även fram att tillgången till olika kvalitetsregister och biobanker ger goda förutsättningar att bedriva klinisk forskning i Sverige. En större samordning som utgår från nationella strategier skulle kunna höja kvaliteten ytterligare på den kliniska forskningen, menar de.

Ett viktigt syfte med utvärderingarna är att identifiera och lyfta fram ALF-regioner som utmärker sig genom sitt kvalitetsarbete och därmed kan fungera som förebilder. Enligt ALF-avtalet ska resultaten av utvärderingarna ligga till grund för den fördelningsmodell för ALF-ersättningen som ska användas från och med 2019. Modellen innebär att 20 procent av ALF-ersättningen för klinisk forskning ska fördelas baserat på den kliniska forskningens kvalitet.


Landsting och universitet som ingår i utvärderingen

ALF-region

Landsting

Universitet

Stockholm

Stockholms läns landsting

Karolinska institutet

Västra Götaland

Västra Götalandsregionen

Göteborgs universitet

Skåne

Region Skåne

Lunds universitet

Uppsala

Region Uppsala

Uppsala universitet

Västerbotten

Västerbottens läns landsting

Umeå universitet

Östergötland

Region Östergötland

Linköpings universitet

Örebro (omfattades av ALF-avtalet fr o m 2015)

Region Örebro län

Örebro universitet



Om regeringsuppdraget

2016 gav regeringen Vetenskapsrådet i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningen som bedrivs vid de landsting och universitet som omfattas av ALF-avtalet. Samtidigt fick Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera universitetssjukvården.

Kontakt

Sofia Günther, pressansvarig på Vetenskapsrådet, telefon 08-546 44 120, e-post press@vr.se

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Konferens om virus och pandemier – hur kan forskning skapa beredskap för nästa pandemi?

    Vad behöver vi forska på för att kunna vara beredda inför nästa pandemi? Hur skapar vi rätt förutsättningar för forskning viktig för en pandemiberedskap? Då en pandemi leder till komplexa utmaningar för samhället och individen kommer konferensen att ...

  2. Data från register och vårdinformationssystem i kliniska studier

    Ett stort antal kliniska studier i Sverige använder data från journaler, kvalitetsregister och myndigheter. Här finns information om vilka typer av data som används, hur de kombineras och i vilken omfattning samkörning mellan olika källor förekommer.

  3. Ny rapport visar att det behövs mer kunskap om evidensbaserade åtgärder för att bekämpa kriminella nätverk

    Det behövs fler och bättre utvärderingar av de metoder som nu används för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk. Idag finns det för lite forskning som relaterar till svenska förhållanden. Det visar en ny rapport som Vetenskapsråd...