Nyhet

Nyhet

Publicerad den 06 februari 2020

Uppdaterad den 06 februari 2020

Inga frågor från forskarna till Vetenskapsrådet om köns- och genusperspektiv

Från och med 2020 ska de flesta som söker bidrag från Vetenskapsrådet redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i den forskning de planerar. Inför detta har vi följt upp utfallet av den pilot vi gjorde 2019.

Våren 2019 uppmanade Vetenskapsrådet de forskare som sökte bidrag inom medicin och hälsa, klinisk behandlingsforskning samt utbildningsvetenskap att redogöra för om köns- och genusperspektiv var relevant i deras forskning.

– Anledningen var att vi fått i uppgift av regeringen att verka för att köns- och genusperspektiv inkluderas i den forskning vi finansierar – när så är tillämpligt, berättar Lisbeth Söderqvist som är analytiker vid Vetenskapsrådet.

Det här är ett led i regeringens arbete för jämställdhet, men syftar också till att främja forskningens kvalitet och framtida nytta.

– Idag ställer flera forskningsfinansiärer i USA, Kanada och Europa frågor till de sökande om köns- och genusperspektiv. Även medicinska tidskrifter gör så. Det finns också olika projekt, som till exempel Gendered Innovations vid Stanford University, som beskriver praktiska metoder för köns- och genusanalys, berättar Winnie Birberg, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet.

Lika hög beviljandegrad

Den uppföljning Vetenskapsrådet nu gjort av piloten visar att yngre forskare – i karriärålder räknat – i större utsträckning än äldre anger att köns- och genusperspektiv är tillämpliga i deras planerade forskning. Inom medicin och hälsa, men även inom klinisk behandlingsforskning, anger fler kvinnor än män att köns- och genusperspektiv är relevant i deras forskning.

– Det behövs en uppföljning över fler år och en djupare analys för att uttala sig om det rör sig om ett mönster, och vad det i så fall beror på, säger Lisbeth Söderqvist.

Totalt handlade det om drygt 1 400 ansökningar och sammantaget var beviljandegraden lika hög för de forskare som angav att köns- och genusperspektiv var tillämpliga som för dem som inte angav detta. Men inom utbildningsvetenskap ser det annorlunda ut: där har de som angett att perspektiven var tillämpliga ungefär dubbelt så hög beviljandegrad jämfört med resten.

I en enkät till samtliga sökande inom berörda ämnesområden svarade 70 procent att instruktionerna var tydliga, eller mycket tydliga.

– Det kan förklara varför det kom så få frågor om köns- och genusperspektiv från forskarna till Vetenskapsrådet, säger Lisbeth Söderqvist.

Publicerad den 06 februari 2020

Uppdaterad den 06 februari 2020

Pdf / Utskrift

Kontakt

Mer inom samma ämne

  1. Förlängd ansökningsperiod för utlysningar inom Horisont 2020

    På grund av covid-19 kommer ansökningstiden förlängas för utlysningar inom Horisont 2020.

  2. Debattreplik: "Köns- och genusperspektiv utesluter inte andra perspektiv"

    Varför ska forskarna som söker medel från Vetenskapsrådet enbart beakta genusperspektivets relevans? undrar Bo Rothstein på SvD debatt. Så är det givetvis inte. Vi förväntar oss att de tar hänsyn till alla perspektiv som är relevanta för deras forskn...

  3. Debattreplik: "Köns- och genusperspektiv – när det är relevant"

    Med anledning av den debattartikel som Erik Lindborg publicerade i Svenska Dagbladet den 8 mars, har Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström skrivit en replik. För Vetenskapsrådet är det inget nytt att bedöma om köns- och genusperspektiv är r...