Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Inga frågor från forskarna till Vetenskapsrådet om köns- och genusperspektiv
Från och med 2020 ska de flesta som söker bidrag från Vetenskapsrådet redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i den forskning de planerar. Inför detta har vi följt upp utfallet av den pilot vi gjorde 2019.
Våren 2019 uppmanade Vetenskapsrådet de forskare som sökte bidrag inom medicin och hälsa, klinisk behandlingsforskning samt utbildningsvetenskap att redogöra för om köns- och genusperspektiv var relevant i deras forskning.
– Anledningen var att vi fått i uppgift av regeringen att verka för att köns- och genusperspektiv inkluderas i den forskning vi finansierar – när så är tillämpligt, berättar Lisbeth Söderqvist som är analytiker vid Vetenskapsrådet.
Det här är ett led i regeringens arbete för jämställdhet, men syftar också till att främja forskningens kvalitet och framtida nytta.
– Idag ställer flera forskningsfinansiärer i USA, Kanada och Europa frågor till de sökande om köns- och genusperspektiv. Även medicinska tidskrifter gör så. Det finns också olika projekt, som till exempel Gendered Innovations vid Stanford University, som beskriver praktiska metoder för köns- och genusanalys, berättar Winnie Birberg, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet.
Lika hög beviljandegrad
Den uppföljning Vetenskapsrådet nu gjort av piloten visar att yngre forskare – i karriärålder räknat – i större utsträckning än äldre anger att köns- och genusperspektiv är tillämpliga i deras planerade forskning. Inom medicin och hälsa, men även inom klinisk behandlingsforskning, anger fler kvinnor än män att köns- och genusperspektiv är relevant i deras forskning.
– Det behövs en uppföljning över fler år och en djupare analys för att uttala sig om det rör sig om ett mönster, och vad det i så fall beror på, säger Lisbeth Söderqvist.
Totalt handlade det om drygt 1 400 ansökningar och sammantaget var beviljandegraden lika hög för de forskare som angav att köns- och genusperspektiv var tillämpliga som för dem som inte angav detta. Men inom utbildningsvetenskap ser det annorlunda ut: där har de som angett att perspektiven var tillämpliga ungefär dubbelt så hög beviljandegrad jämfört med resten.
I en enkät till samtliga sökande inom berörda ämnesområden svarade 70 procent att instruktionerna var tydliga, eller mycket tydliga.
– Det kan förklara varför det kom så få frågor om köns- och genusperspektiv från forskarna till Vetenskapsrådet, säger Lisbeth Söderqvist.
RELATERAT INNEHÅLL
Mer inom samma ämne
-
Evenemang |
Publicerad 16 september 2024
Välkommen till ett digitalt informationsmöte om utlysningen bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2025.
-
Artikel |
Publicerad 28 augusti 2024
När du söker bidrag från oss bedöms din ansökan av aktiva forskare med hög sakkunskap inom relevant forskningsfält. Vi har tydliga riktlinjer för arbetet och utvärderar processen kontinuerligt. Bedömningen ska hålla hög kvalitet och genomföras på ett...
-
Evenemang |
Publicerad 14 augusti 2024
Välkommen till ett digitalt informationsmöte om höstens utlysningar av internationell postdok inom humaniora och samhällsvetenskap, inklusive utbildningsvetenskap, inom medicin och hälsa samt inom naturvetenskap och teknikvetenskap.
Nyckelord: