Nyhet

Nyhet

Publicerad den 01 juni 2021

Uppdaterad den 01 juni 2021

Ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning

Idag presenterar Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova på uppdrag av regeringen ett gemensamt förslag på en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av nya medel inom basanslaget. Modellen bygger på att lärosätena själva definierar profilområden som bedöms av sakkunniga inför att regeringen ska fördela resurser.

Förslaget gäller kvalitetsbaserad resursfördelning av nya medel inom det så kallade basanslaget till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen är tänkt att ersätta den nuvarande indikatorbaserade resursfördelningsmodellen från 2023. Dialog med företrädare för universitet och högskolor har skett under arbetets gång.

Modellen bygger på regeringens formuleringar i forskningspolitiska propositionen och innebär att universitet och högskolor, istället för att få anslag på basis av indikatorerna externa medel och citeringar, ansöker om medel till strategiska profilområden som de själva definierar. Modellen ska bidra till att stärka lärosätenas strategiska profilering, till ökad vetenskaplig kvalitet och kvalitet i samverkan med det omgivande samhället – för de profilområden lärosätena har valt.

Modellen inleds med en uppstartsfas

Regeringens bedömning är att minst 500 miljoner kronor bör fördelas i den nya modellen för åren 2023 och 2024. Avsikten är att summan ska öka med tiden.

Det första året, med start hösten 2021, bör vara en uppstartsfas. Tiden behövs för att ge lärosätena möjlighet att identifiera sina profilområden. Forskningsfinansiärerna behöver också tid för att i dialog med lärosätena ta fram detaljerade bedömningsgrunder och betygskriterier, liksom instruktioner om vilka underlag som ska ingå i ansökan. Utöver detta behöver forskningsfinansiärerna påbörja rekrytering av sakkunniga för kvalitetsbedömningen.

– Modellen med sakkunnigbedömning har goda möjligheter att stärka forskningen och lärosätenas forskningsprofiler, men tid behövs för att vidareutveckla förslaget. Vi vill att det arbetet ska ske i nära samarbete med berörda lärosäten. Detta är helt nödvändigt för förankringen av modellen, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Förslag på modell i korta drag

Det är det berörda lärosätet som på egen hand definierar sitt eller sina profilområden. Det ska vara strategiska forskningssatsningar av hög kvalitet. Både etablerade profilområden och profilområden under uppbyggnad ska kunna komma ifråga. Detta innebär att det kan komma att vara en stor variation i de profilområden som lärosätena vill lyfta fram.

En brett sammansatt internationell panel av sakkunniga ska bedöma ansökningarna och lämna yttranden och rekommendationer.

Forskningsfinansiärerna föreslår en tilldelning om cirka 5–20 miljoner kronor per år för ett enskilt profilområde. Ett lärosäte ska kunna ansöka om upp till fem profilområden i en första omgång, beroende på lärosätets storlek. Förslaget innehåller också en rekommendation om en utvärdering av modellen efter den första sexårsperioden.

Kvalitetsaspekter och bedömningsgrunder

Lärosätena och profilerna ska bedömas utifrån tre aspekter:

  • Strategisk profil och förutsättningar för kvalitetsutveckling
  • Vetenskaplig kvalitet
  • Kvaliteten i samverkan

Kvalitetsaspekterna bedöms utifrån i förväg kända bedömningsgrunder. De fyra forskningsfinansiärerna har gett förslag på bedömningsgrunder och betygskriterier på en övergripande nivå. Dessa behöver utvecklas på en mer detaljerad nivå, i dialog med lärosätena under uppstartsfasen.

– Trots den korta tiden vi har haft på oss att ta fram förslaget tror vi att modellen, om den används långsiktigt, bidrar till ökad kvalitet i forskningen. Vi forskningsfinansiärer ser fram emot att fortsätta arbetet tillsammans med lärosätena, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Publicerad den 01 juni 2021

Uppdaterad den 01 juni 2021

Mer inom samma ämne

  1. Kvalitetsbaserad resursfördelning – förslag till ny modell

    I denna PM presenteras ett förslag till ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av nya medel som fördelas via universitetens och högskolornas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen innefattar sakkunnigbedömning av profil...

  2. Utvärdering av forskningens kvalitet i ALF-regionerna

    Vetenskapsrådet har i uppdrag att utvärdera kvaliteteten i den kliniska forskning som bedrivs i de sju regioner som omfattas av ALF-avtalet.

  3. Har Vetenskapsrådet en jämställd bedömningsprocess?

    Vetenskapsrådets jämställdhetsobservationer har lett till högre kvalitet i bedömningsprocessen, konstaterar generaldirektör Sven Stafström. 2019 var det sjunde gången vi genomförde sådana observationer vid de möten där forskningsansökningar bedöms.