VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

”EOSC är ett viktigt verktyg för att nå öppen vetenskap”

EU-kommissionens initiativ om det europeiska öppna forskningsmolnet, EOSC, är ett viktigt verktyg för att förverkliga målet om öppen tillgång inom det europeiska forskningsområdet. Det är nu viktigt att fler svenska organisationer är med och påverkar utvecklingen, skriver Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur på Vetenskapsrådet.

Hur kan vi få forskning att komma till ännu större nytta för samhället och göra resultaten som kommer ur forskningen tillgängliga för alla? Svaret är öppen vetenskap: Att göra forskningen mer tillgänglig och transparent genom digitaliseringens möjligheter. Öppen publicering av forskningens resultat bidrar till en mer effektiv och ökad spridning och användning av informationen jämfört med idag då resultat ofta publiceras bakom betalväggar eller – när det gäller forskningsdata – ibland inte publiceras alls. Öppen vetenskap kan bidra till bättre forskning och en ökad tillit till forskning genom att fler får möjlighet att ta del av forskningsresultat.

Det pågår flera aktiviteter idag med syfte att underlätta och verka för öppen vetenskap. Ett exempel är det europeiska öppna forskningsmolnet, EOSC, som är ett initiativ av EU-kommissionen där Vetenskapsrådet representerar Sveriges och det svenska forskarsamhällets intressen. Även flera svenska universitet och forskningsfinansiärer är medlemmar.

Syftet med EOSC är att bland annat göra hantering av forskningsdata i stor skala enklare för alla genom att skapa en gemensam, öppen och virtuell miljö för FAIR forskningsdata (FAIR innebär att data ska hanteras på ett sätt som främjar sökbarhet, tillgänglighet, interoperabilitet samt att de blir återanvändningsbara). EOSC är med andra ord ett viktigt verktyg för att förverkliga målet om öppen tillgång inom det europeiska forskningsområdet, och Vetenskapsrådet ställer sig bakom uppmaningen i tidigare debattartikel i tidningen Curie (”Sverige får inte missa tåget när EU satsar på öppen vetenskap Länk till annan webbplats.”) – att de lärosäten som ännu inte är involverade i EOSC bör överväga att engagera sig. Regeringen lyfter vikten av svenskt deltagande i EOSC för att främja arbetet för öppen vetenskap i sin nationella strategi för deltagande i Horisont Europa.

För att nå målet om en EU-gemensam virtuell miljö med öppen tillgång till FAIR forskningsdata krävs samordning i flera led och det är viktigt att svenska organisationer är med och påverkar utvecklingen av EOSC. Vetenskapsrådet ser EOSC som en självklar del i arbetet med att samordna och främja öppen tillgång till forskningsdata och har för detta arbete en referensgrupp som samlar olika aktörer och kompetenser, till exempel forskarrepresentanter, lärosäten, forskningsfinansiärer, forskningsinfrastrukturer och samverkande myndigheter.

Öppen vetenskap är ett komplext område

Öppen vetenskap är ett komplext område under ständig utveckling och som involverar många. Det är ett grannlaga arbete som ligger framför oss och en genomgående förändring behöver ske på flera nivåer – strategiska, organisatoriska och tekniska.

Förutom det kanske självklara, att offentligt finansierad forskning bör vara öppen och tillgänglig för alla eftersom den är just finansierad med offentliga medel, så finns det också en risk att forskningens genomslag uteblir om inte forskningsresultaten kan spridas så mycket som möjligt inom gällande lagstiftning. Det gäller även de data som varit underlag för forskningsresultaten.

Arbetet med öppen vetenskap behöver prioriteras och grundläggande förutsättningar behöver skapas, samordnas och upprätthållas. Inte minst måste incitament skapas för forskare att tillgängliggöra sina resultat. Men en avgörande faktor för att lyckas nå målet om öppen vetenskap är att vi jobbar tillsammans.

Bild på Sofie Börling.



Sofie Björling
, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur på Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Webbinarium om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata

    Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket bjuder in till ett gemensamt webbinarium för att presentera resultaten av respektive myndighets uppdrag inom öppen tillgång och diskutera vägen framåt. Hur långt har vi kommit och vad måste nästa steg bli?

  2. Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata 2022

    Vetenskapsrådet har i uppdrag att främja och samordna det nationella arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata. Fokus i denna rapport ligger på en kartläggning, analys och bedömning av det nationella arbetet med öppen tillgång till fo...

  3. Datahanteringsplaner

    En datahanteringsplan är ett stöd i forskningsprocessen och underlättar dokumentation av data inför, under och efter en forskningsstudie. Vetenskapsrådet har tagit fram en mall för en datahanteringsplaner med en tillhörande vägledning.