I augusti 2022 trädde lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data (2022:818), den så kallade öppna data-lagen i kraft. I lagen finns bestämmelser som gäller när offentliga aktörer tillgängliggör forskningsdata.
Lagen implementerar EU:s direktiv om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Öppna data-lagen ersätter den tidigare lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, den så kallade PSI-lagen.
Lagen syftar till att främja den offentliga sektorns tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande, särskilt i form av öppna data, under förutsättning att krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och att Sveriges säkerhet inte riskeras.
Aktörer som ska tillämpa lagen
Lagen gäller som utgångspunkt för offentliga aktörer. För universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap gäller den dock bara i fråga om forskningsdata. Begränsningen till forskningsdata gäller även för andra myndigheter som i en del av sin verksamhet bedriver eller finansierar forskning eller gör forskningsdata direkt tillgängliga. I sådana myndigheters övriga verksamhet är lagen dock tillämplig även i fråga om andra data. För universitets- och högskolebibliotek gäller begränsningen till forskningsdata endast om biblioteket har i uppgift att bedriva eller finansiera forskning eller att göra forskningsdata direkt tillgängliga. Vissa offentliga aktörer undantas från lagen, det gäller bland annat andra kulturinstitutioner än bibliotek, museer och arkiv.
Forskningsdata som omfattas av lagen
Data definieras enligt lagen som information i digitalt format oberoende av medium. Med forskningsdata avses enligt lagen data som till någon del är offentligt finansierade, som samlas in eller framställs inom ramen för vetenskaplig forskningsverksamhet och som görs direkt tillgängliga för vidareutnyttjande genom en allmänt åtkomlig dataplattform. Forskningsdata kan bland annat omfatta statistik och resultat från experiment, metadata, kravspecifikationer och andra digitala objekt.
Att forskningsdata till någon del är offentligt finansierade kan till exempel innebära att de har framställts inom ramen för ett forskningsprojekt som är helt eller delvist offentligt finansierat. Även forskningsprojekt som samfinansieras av ett offentligt och ett privat företag är att betrakta som till del offentligt finansierat.
Vissa data är undantagna från lagen. Det gäller data som någon på grund av sin identitet eller ställning har en särskild rätt att få tillgång till enligt någon annan lag eller förordning. Lagen gäller inte heller för data som omfattas av ensamrätt enligt till exempel patentlagen (1967:837) eller som tredje man innehar rätt till enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
När ska lagen tillämpas
Lagen ska tillämpas när någon som har rätt att få tillgång till data enligt någon annan lag eller förordning begär data ska tillgängliggöras för vidareutnyttjande. Den ska även tillämpas när en offentlig aktör på eget initiativ tillgängliggör data som omfattas av lagen i syfte att de ska kunna vidareutnyttjas.
Lagen gäller inte när data lämnas mellan statliga och kommunala myndigheter eller när data lämnas från ett offentligt styrt organ som jämställs med en myndighet eller från ett offentligt företag till en statlig eller kommunal myndighet. Den gäller inte heller när en statlig eller kommunal myndighet tillhandahåller data i en konkurrensutsatt verksamhet.
Forskningsdata har enligt lagen gjorts direkt tillgängliga när de finns åtkomliga för allmänheten att vidareutnyttja via en dataplattform. Det innebär att lagen inte gäller för forskningsdata som görs tillgängliga efter en individuell begäran enligt nationella bestämmelser om tillgång till data.
Förutsättningar för tillgängliggörande av forskningsdata data
Tillgängliggörande av forskningsdata ska ske i den utsträckning som krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och under förutsättning att det inte innebär risker för Sveriges säkerhet. Särskilda krav gäller i fråga om format och villkor för vidareutnyttjande.
Information om data som har gjorts tillgängliga eller sökbara
Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har fått i uppdrag att digitalt publicera en förteckning över data som har gjorts tillgängliga eller sökbara på internet enligt lagen och får meddela närmare föreskrifter om innehållet i och utformningen av förteckningen och om den information som ska lämnas om data som görs tillgängliga eller sökbara i förteckningen.
Aktörer som omfattas av den nya lagen ska lämna information till DIGG om data som på eget initiativ har gjorts tillgängliga eller sökbara på internet i syfte att de ska kunna vidareutnyttjas.
Avgifter
Under vissa förutsättningar får avgifter tas ut för tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande. Forskningsdata ska dock tillgängliggöras avgiftsfritt.
Frågor om hur lagen ska tolkas eller tillämpas
Om du är forskare eller i en annan roll hanterar forskningsdata och har frågor om hur lagen ska tolkas eller tillämpas i ett visst fall råder vi dig att ta kontakt med den som ansvarar för frågor om tillgängliggörande av data i din organisation.
Vi utgår ifrån följande information i beskrivningar ovan:
Öppna data-lagen, Myndigheten för digital förvaltning webbplats
Länk till annan webbplats.
Om du bedriver forskning vid ett svenskt statligt universitet eller en högskola omfattas ditt arbete av forskningshuvudmannens* krav på arkivering och gallring. Det är viktigt att du vänder dig till forskningshuvudmannen för att få kunskap om vilka riktlinjer och rutiner för arkivering och gallring som gäller för din organisation. Även andra forskningshuvudmän utanför det offentliga kan omfattas av ovan angivna krav.
Forskningsdata ska arkiveras vid den myndighet, till exempel det universitet eller den högskola där forskningen har genomförts. Det kan underlätta att ta hjälp av arkivpersonal, dataskyddsombudet eller jurister i din organisation när du har frågor om hur du ska gå till väga. De allra flesta universitet och högskolor har personal som kan ge praktisk hjälp såväl som rådgivning.
Lagring av personuppgifter
Det finns regler som kan kräva gallring av personuppgifter redan under pågående forskningsprojekt. Personuppgifter får till exempel endast behandlas så länge det är nödvändigt för att uppfylla ändamålet med behandlingen. Personuppgifter som inte längre behövs ska alltså tas bort, på ett sådant sätt att bestämmelser och krav på arkivering och gallring efterlevs och kan uppfyllas.
Vad menas med lagring respektive långsiktigt bevarande?
Med lagring menas teknisk lagring av data. Långsiktigt bevarande innebär att man även säkrar att data går att hitta och förstå över tid, bland annat genom att tillföra relevanta metadata.
*Forskningshuvudmannen är den fysiska eller juridiska person i vars verksamhet forskningen utförs, till exempel ett lärosäte, en kommun, en myndighet eller ett privat företag.
Hur ska data bevaras för framtiden?
Forskningsdata ska arkiveras vid den myndighet, till exempel det universitet
eller den högskola, där forskningen har genomförts. Forskningsdata omfattas av
forskningshuvudmannens krav på arkivering och gallring, genom bland annat
Arkivlagen 1990:782 och Riksarkivets föreskrift RA-FS 1999:1 om gallring av
handlingar som avser statliga myndigheters forskningsverksamhet.
När det gäller frågor om hur forskningsdata ska struktureras och hanteras är det
viktigt att ta reda på vilka riktlinjer och rutiner som gäller för forskningsdata
utifrån regelverk kring arkivering och gallring som finns där forskningen
bedrivs. Universitet och högskolor har personal som kan ge praktisk hjälp samt
rådgivning av arkivpersonal, dataskyddsombud eller jurister.
Lärarundantaget är ett undantag från rätten till arbetstagares uppfinningar som framgår av lagen om arbetstagares uppfinningar (1949:345). Forskningsdata omfattas oftast inte av lärarundantaget. För att avgöra vad som gäller för specifik forskningsdata råder vi dig att ta kontakt med ditt lärosäte.
Nej, att forskningsdata är allmänna handlingar innebär inte samma sak som öppen tillgång, det vill säga att forskningsdata publiceras fritt tillgängliga på internet.
Vad menas med FAIR forskningsdata?
FAIR är ett internationellt erkänt begrepp som är uppbyggt av 15 vägledande principer för forskningsdata och datahantering. Enligt de så kallade FAIR-principerna ska forskningsdata vara
- sökbara (Findable)
- tillgängliga (Accessible)
- interoperabla (Interoperable)
- återanvändningsbara (Reusable).
I maj 2023 antog Sverige och EU:s medlemsländer rådslutsatser som uppmanar medlemsländerna att uppdatera sina nationella strategier och riktlinjer för öppen tillgång för att göra akademiska publikationer omedelbart tillgängliga med öppna licenser och tillämpa FAIR-principerna.
Läs Vetenskapsrådets rekommendation om datahantering enligt FAIR
Kriterier för FAIR forskningsdata
Vetenskapsrådet har tagit fram kriterier för samtliga 15 FAIR-principer. FAIR-kriterierna har som syfte att öka förståelse kring och kunskap om vad FAIR-principerna innebär i praktiken. De kan användas av forskare, forskningsfinansiärer eller för strategiska beslut vid implementering av FAIR i organisationens policyer. Vissa aspekter av FAIR är mer krävande och komplexa att uppfylla än andra – och att bedöma uppfyllnad av. Vissa principer förutsätter att andra principer är uppfyllda, exempelvis är PID (princip F1) en fundamental komponent som måste finnas på plats för att andra principer ska kunna uppfyllas. Uppfyllnad av vissa principer inbegriper samverkan med olika stödjande funktioner.
Ett kriterium kan uppfyllas på olika sätt och i olika grad. Vissa aspekter kan i vissa situationer rimligen vara uppnåeliga bara för metadata och inte data, exempelvis när det gäller känsliga data.
Kriterierna är allmängiltigt formulerade och eventuella jämförelser av FAIRness behöver ta hänsyn till forskningsområde och datatyp.
För att stödja arbete med FAIR-datahantering behövs det även stödjande infrastrukturer, tjänster, och inte minst kompetens kring och en kultur av FAIR och god datahantering.
Forskningsdata ska vara sökbara
(Meta)data are assigned a globally unique and persistent identifier.
Digitala objekt behöver förses med globalt unika och beständiga kodsträngar som identifierar objektet.
Beständiga identifierare behöver vara utformade på ett sätt som möjliggör att digitala objekt som publiceras på nätet ska vara beständiga och sammanlänkningsbara med andra typer av digitala objekt.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Beständiga identifierare ska utformas i enlighet med gällande rekommendationer. Ifall identifierarna till en början endast används internt bör de vara utformade på ett sådant sätt att de kan integreras i enlighet med rådande rekommendationer vid online användning.
Data are described with rich metadata.
Det bör finnas särskilt framtagna maskinläsbara metadata utformade på ett sätt som möjliggör att data går att söka sig till.
För att forskningsdata ska vara lätta att hitta och använda för användare behöver det tas fram en kortfattad beskrivning av dessa data på ett sätt som tillåter att sökningar ska kunna processas maskinellt.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Förutom benämning bör maskinläsbara metadata även innehålla andra typer av beskrivningar som exempelvis innehåll, den aktör som publicerat digitala objektet, tidsperioden som den är insamlad eller skapad, ämnesområdet som avses, och så vidare.
Metadata clearly and explicitly include the identifier of the data it describes.
Metadata som beskriver data innehåller referens till en globalt unik beständig identifierare för det objekt (det data) det beskriver.
Metadata bör innehålla en referens till identifierare för det objekt det beskriver. Detta är viktigt för att säkra det digitala objektets beständighet i de fall då metadata respektive data tillgängliggörs separat.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Det bör eftersträvas att metadata och data kan nås genom samma beständiga identifierare. Maskinläsbara metadata bör innehålla en referens till identifierare för det objekt det beskriver.
(Meta)data are registered or indexed in a searchable resource.
Metadata som beskriver det digitala objektet är sökbara och enkla att hitta på webben. Metadata som beskriver ett digitalt objekt bör utformas för att öka objektets synlighet och för att öka potential för dess användning.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Metadata bör utformas på ett sådant sätt att de möjliggör tillgängliggörandet via ett eller flera för det ändamålet avsedda tjänster, portaler eller repositorier. Detta kan exempelvis göras genom maskinläsbara standardiserade metadata som tillåter skördning av metadata, indexering i generella sökmotorer, med mera.
Forskningsdata ska vara tillgängliga
(Meta)data are retrievable by their identifier using a standardized communications protocol.
Metadata, och om tillämpligt data, går att nå, läsas av och få tillgång till via ett standardiserat kommunikationsprotokoll (såsom http eller ftp), genom en tilldelad identifierare. Om detta av någon anledning inte är möjligt, till exempel av säkerhetsskäl, så behöver det finnas en beskrivning av hur förfarandet ser ut.
Det tekniska protokoll som styr avläsning av de digitala objekten på webben bör vara standardiserade och tillåta att objekten kan nås genom sina identifierare. Om objekten inte kan nås för avläsning eller tillgång inte kan ges på ett automatiserat sätt så behöver förfarandet för hur detta går till vara tydligt beskrivet.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Det bör finnas en identifierare som ger tillgång till det digitala objektet genom ett standardiserat kommunikationsprotokoll. Om tillgång inte kan ges via ett automatiserat protokoll så bör metadata innehålla en beskrivning av hur tillgång kan fås.
The protocol is open, free, and universally implementable.
Kommunikationsprotokollet som används för att nå och läsa av objekten bör vara öppet, kostnadsfritt och generellt implementerbart.
Det tekniska protokoll som används för avläsning av de digitala objekten på webben eller för att ge tillgång till objekten bör i sig inte utgöra en begränsande faktor för tillgång.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Kommunikationsprotokoll som används för att nå de digitala objekten bör vara utformade på ett sätt som inte försvårar eller begränsar tillgång till och avläsning av digitala objekt som är avsedda att vara öppet tillgängliga.
The protocol allows for an authentication and authorization procedure, where necessary.
Det tekniska protokoll som används för avläsning av de digitala objekten på webben eller för att ge tillgång till objekten bör vid behov kunna utformas på ett sådant sätt som tillåter verifiering av att en användare är den som den utger sig för att vara, dvs. autentisering, samt kunna avgränsa tillgång till det data som användaren har rättighet att få åtkomst till, dvs. accesskontroll.
Om det föreligger behov av mekanismer för användarroller och identifiering bör dessa möjliggöras genom protokoll som styr tillgången till informationen.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Protokoll som används för att nå de digitala objekten bör vara utformade på ett sätt som möjliggör en implementering av auktoriserings- och autentiseringsmekanismer.
Metadata are accessible, even when the data are no longer available.
Metadata som beskriver ett digitalt objekt finns kvar även om tillgång till objektet upphört.
Även om tillgång till ett digitalt objekt blir begränsad eller upphör bör tillgången till de övergripande metadata finnas kvar. Vissa data kan exempelvis endast nås på en fysisk plats och inte genom webben, men för att kunna hitta dessa data behövs det fortfarande tillgång till metadata på webben.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Metadata bör förvaltas och tillgängliggörs över tid, även då data kopplade till dessa beskrivningar inte längre finns tillgängliga (exempelvis via webben).
Forskningsdata ska vara interoperabla
(Meta)data use a formal, accessible, shared, and broadly applicable language for knowledge representation.
För att öka potentialen i användning av informationen över tid behöver metoder för utformning av semantiska beskrivningar av informationen vara standardiserade, dokumenterade och tillgängliga.
För att användare ska kunna förstå hur informationen har strukturerats behöver de ha tillgång till informationen men också sättet att tolka informationen.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
För att användare ska kunna förstå hur informationen har strukturerats behöver metoder för utformning av semantiska beskrivningar av informationen vara dokumenterade och tillgängliggjorda. Om befintliga (standardiserade) semantiska beskrivningar av den digitala informationen används bör det beskrivas. Om inga standardiserade beskrivningar finns och nya beskrivningar tas fram i samband med att informationen skapas bör dessa dokumenteras och tillgängliggöras tillsammans med informationen.
(Meta)data use vocabularies that follow FAIR principles.
För beskrivning av digitala objekts innehåll används kontrollerade vokabulärer, terminologier eller ontologier som i sig uppfyller FAIR kriterierna. Beskrivningar av dessa är dokumenterade och tillgängliga.
Kontrollerade och vedertagna vokabulärer, terminologier eller ontologier underlättar tolkning, sammanlänkning, interoperabilitet och återanvändning av data och minimerar risken för misstolkningar av begrepp och definitioner.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Befintliga standardiserade vokabulärer, terminologier eller ontologier bör användas. Om sådana saknas och nya tas fram bör dessa vara i enlighet med etablerade standarder, och de bör dokumenteras och tillgängliggöras.
(Meta)data include qualified references to other (meta)data.
Relationer mellan de olika delarna i ett sammanhängande digitalt objekt, deras innebörd samt relationer till eventuella andra digitala objekt beskrivs på ett standardiserat och kontextualiserande sätt.
Beskrivning av relationer mellan olika objekt (såsom om aktuella data bygger på andra data, eller om aktuella data behöver kompletteras med annan information) underlättar förståelse och återanvändning. Att uttrycka relationer på ett standardiserat sätt underlättar sammanlänkning av olika data och metadata.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Relationer mellan olika objekt bör beskrivas. För att uttrycka relationer bör vedertagna format för detta som tillåter sammanlänkning eftersträvas (såsom RDF, Resource Description Framework).
Forskningsdata ska vara återanvändningsbara
(Meta)data are richly described with a plurality of accurate and relevant attributes.
De digitala objektens proveniens och innehåll beskrivs med kontextuella metadata.
Genom att beskriva innehållet med så rik metadata och semantik som möjligt ges så goda förutsättningar som möjligt för att innehållet ska vara sökbart, kunna bevaras över tid, användas och återanvändas och att egenskaper som påverkar huruvida data passar för syftet med återanvändningen upptäcks och kan hanteras så tidigt som möjligt i processen.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Det digitala objektets nytta för användning behöver optimeras genom att det tillförs kontextuella metadata som beskriver dess innehåll och betydelse samt sammanhanget inom vilket det är skapat/insamlat.
(Meta)data are released with clear and accessible data usage license.
Det digitala objektet inkluderar tydlig rättighetsmärkning/licens. Villkor bör omfatta både metadata och (där det är tillämpligt) data.
Om det inte är tydligt på vilket sätt och under vilka villkor ett digitalt objekt får användas kan det påverka tillgång till och användning av informationen. Det behöver därför framgå tydligt vilka rättighetsmärkningar, licenser eller regler som gäller, både avseende data och metadata.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Information som genereras genom vetenskaplig forskning behöver tillgängliggöras på ett sätt så att villkor för användning och återanvändning är tydliga.
(Meta)data are associated with detailed provenance.
Det digitala projektets proveniens inkluderar bland annat informationens ursprung, aktörer som har skapat och/eller ändrat informationen, de aktiviteter som genomförts samt i vilken ordning och när respektive aktivitet är utförd.
För att användare av det digitala objektet ska kunna förstå syftet i vilket informationen har tagits fram och av vem så behöver objektets proveniens beskrivas.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Det digitala objektets proveniens bör beskrivas på ett standardiserat sätt, i enlighet med gällande rekommendationer.
(Meta)data meet domain-relevant community standards.
Standardiserade sätt används för att beskriva ett specifikt objekt och dess olika delar vilket skapar möjligheter till förståelse och interoperabilitet.
Att använda sig av standardiserade sätt att beskriva domänspecifik information underlättar att informationen kan sökas, tolkas och sammanlänkas.
Vilka insatser behövs för att uppfylla kriteriet?
Digitala objekts innehåll bör vara strukturerat och beskrivet på ett så standardiserat sätt som möjligt och i enlighet med gällande rekommendationer.
Vägledning för implementering av kriterierna
För att FAIR datahantering ska kunna implementeras i forskningsprocessen har Vetenskapsrådet tagit fram en mer detaljerad beskrivning i form av en vägledning till kriterierna. Vägledningen har som syfte att på en mer detaljerad nivå stödja den praktiska implementeringen av kriterierna. Den kan användas som ett gemensamt stöd för alla som stödjer forskare i planering av datahantering, framförallt de stödjande funktionerna för datahantering vid lärosäten och infrastrukturer där anpassning till FAIR-datahantering och praktisk implementering av FAIR-principerna ofta sker.
Vägledning för implementering av kriterier för FAIR forskningsdata
Publicerad
Uppdaterad