Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Grattis till Nobelpriset – Anne L'Huillier!
Anne L´Huillier vid Lunds universitet är en av mottagarna av årets Nobelpris i fysik. Tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Kraus får hon priset för experimentella metoder som genererar attosekunder av ljus för att studera elektrondynamik i materia. Sedan många år tillbaka har hon medel från Vetenskapsrådet.
– Ett fantastiskt välförtjänt pris, till tre mycket värdiga pristagare. Detta pris visar kraften i den långsiktighet man får från grundforskning. Attosekundfenomenet är viktigt inte bara inom grundläggande atomfysik, utan har även många viktiga tillämpningar. Genom att Anne L’Huillier och hennes medpristagare har getts möjlighet att bedriva sin forskning, baserat på sina egna intressen, har de också lyckats göra banbrytande insatser inom fysikområdet. Deras insatser förtjänar både beundran och ett riktigt stort grattis från hela forskarvärlden, säger Mattias Marklund, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet.
Anne L´Huillier har haft olika former av bidrag från Vetenskapsrådet, och är verksam vid Lunds universitet. 2014 beviljades hon medel inom vårt rådsprofessorprogram som syftar till att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande.
Hon är den femte kvinnan som belönas med ett Nobelpris i fysik.
Läs om Anne L´Huilliers projekt i databasen Swecris Länk till annan webbplats.
Anne L'Huillier. Foto: Lunds universitet
Mer om forskningen bakom årets Nobelpris i fysik
Förändringar på elektronnivå sker mycket snabbt och mäts ofta i attosekunder, det vill säga en miljarddels miljardels sekund. För att kunna se och studera händelser på elektronnivå behöver man därför kunna avgränsa tidsförloppen man studerar till attosekunder.
De experiment som får årets Nobelpris i fysik har visat på ett sätt att tillverka ljusblixtar som varar så kort tid att de kan mätas i attosekunder, och som därför kan lysa upp ett tillräckligt kort ögonblick att det blir möjligt att studera vad som händer inuti atomer och molekyler. Det finns även viktiga tillämpningar av upptäckterna inom till exempel halvledarfysik.
Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande Länk till annan webbplats.
Mer inom samma ämne
-
Publikation |
Publicerad 24 mars 2026
Goda exempel och vägledning för utformandet av fallstudier Vetenskapsrådet använder fallstudier som en viktig del i bland annat modellen för nationella utvärderingar. Syftet med dem är att fånga de komplexa processer som leder till att forskningen f...
-
Nyhet |
Publicerad 4 mars 2026
En ny analys visar att Sverige har ett starkt internationellt genomslag inom humaniora. Analysen har tagits fram som en bilaga till Forskningsbarometern 2025, och använder ett alternativt mått för att kunna visa citeringsgenomslaget för området.
-
Nyhet |
Publicerad 9 oktober 2025
Hur står sig Sverige som forskningsnation i internationell jämförelse och inom vilka ämnesområden har Sverige störst genomslag? Hur finansieras svensk forskning och hur står det till med jämställdheten på lärosätena? Forskningsbarometern 2025 ger sva...