Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Grattis till Nobelpriset – Anne L'Huillier!

Anne L´Huillier vid Lunds universitet är en av mottagarna av årets Nobelpris i fysik. Tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Kraus får hon priset för experimentella metoder som genererar attosekunder av ljus för att studera elektrondynamik i materia. Sedan många år tillbaka har hon medel från Vetenskapsrådet.

– Ett fantastiskt välförtjänt pris, till tre mycket värdiga pristagare. Detta pris visar kraften i den långsiktighet man får från grundforskning. Attosekundfenomenet är viktigt inte bara inom grundläggande atomfysik, utan har även många viktiga tillämpningar. Genom att Anne L’Huillier och hennes medpristagare har getts möjlighet att bedriva sin forskning, baserat på sina egna intressen, har de också lyckats göra banbrytande insatser inom fysikområdet. Deras insatser förtjänar både beundran och ett riktigt stort grattis från hela forskarvärlden, säger Mattias Marklund, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet.

Anne L´Huillier har haft olika former av bidrag från Vetenskapsrådet, och är verksam vid Lunds universitet. 2014 beviljades hon medel inom vårt rådsprofessorprogram som syftar till att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande.

Hon är den femte kvinnan som belönas med ett Nobelpris i fysik.

Läs om Anne L´Huilliers projekt i databasen Swecris Länk till annan webbplats.

Foto på Anne L'Hullier

Anne L'Huillier. Foto: Lunds universitet

Mer om forskningen bakom årets Nobelpris i fysik

Förändringar på elektronnivå sker mycket snabbt och mäts ofta i attosekunder, det vill säga en miljarddels miljardels sekund. För att kunna se och studera händelser på elektronnivå behöver man därför kunna avgränsa tidsförloppen man studerar till attosekunder.

De experiment som får årets Nobelpris i fysik har visat på ett sätt att tillverka ljusblixtar som varar så kort tid att de kan mätas i attosekunder, och som därför kan lysa upp ett tillräckligt kort ögonblick att det blir möjligt att studera vad som händer inuti atomer och molekyler. Det finns även viktiga tillämpningar av upptäckterna inom till exempel halvledarfysik.

Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande Länk till annan webbplats.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Sverige medlem i SKAO – öppnar nya möjligheter inom radioastronomi

    I Australien och i Sydafrika byggs teleskop som när de är klara kommer att vara världens mest kraftfulla. Nu har Sverige undertecknat en konvention om medlemskap i SKAO, organisationen bakom teleskopen.

  2. Så såg finansieringsåret ut 2024

    I år har Vetenskapsrådet tagit emot cirka 5 800 ansökningar om forskningsbidrag. 860 av dem har beviljats. Sammanlagt handlar det om 4,55 miljarder kronor till forskning vid svenska lärosäten och 2,81 miljarder till forskningsinfrastruktur.

  3. Ny styrelse och nya ämnesråd 2025–2027

    Elektorsförsamlingen har nu valt ledamöter till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd för perioden 2025–2027. Mandatperioden är tre år och ledamöterna kan väljas om för ytterligare tre år.