Hur ser förutsättningarna ut att forska kliniskt i Sverige?

Analysen identifierar utmaningar på nationell nivå med att bedriva klinisk forskning parallellt med kliniskt arbete inom hälso- och sjukvården. Här beskrivs och analyseras bland annat utmaningar med jämställdhet, karriärvägar, incitament för klinisk forskning samt att säkerställa tid till forskning. Analysen bygger på en enkät och intervjuer med fokusgrupper.

En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna ägna sig åt klinisk forskning är att få avsätta tid att göra det parallellt med den kliniska praktiken. Nästan 30 procent av de kliniska forskarna i ALF-regionerna saknar helt kontrakterad tid till forskning – det gäller främst de juniora forskarna.

Klinisk forskning behöver stöd från högsta nivå

Forskare pekar i enkäten ut vilka förutsättningar som är viktiga för klinisk forskning – och i vilken mån samma förutsättningar är implementerade i den egna organisationen. De menar att sjukvårdshuvudmännen i högre grad än idag måste säkerställa forskningstid, resurser och incitament för klinisk forskning.

Forskningskulturen inom hälso- och sjukvården upplevs generellt som svag och många forskare uppger att den kliniska forskningen inte prioriteras och värdesätts av verksamheten i tillräckligt hög grad.

– De kliniska forskarnas förutsättningar i Sverige behöver helt klart stärkas. Resultatet visar att klinisk forskning behöver främjas på alla nivåer inom sjukvårdsorganisationerna och i samarbeten, såväl på nationell som internationell nivå. Vi hoppas att vår rapport kan användas som underlag för sådana diskussioner, säger Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning på Vetenskapsrådet.

Läs rapporten De kliniska forskarnas förutsättningar i Sverige