Ny utvärdering av svensk medicinsk grundforskning visar på både styrkor och utvecklingsområden

En internationell expertpanel har utvärderat medicinsk grundforskning vid sju svenska lärosäten. Panelen har utgått från Vetenskapsrådets utvärderingsmodell och bedömt forskningens vetenskapliga kvalitet utifrån ett urval av toppublikationer, med stöd av bibliometrisk statistik. De har även bedömt forskningens betydelse utanför akademin, baserat på fallstudier.

– Utvärderingen visar att det finns medicinsk grundforskning i Sverige som inte bara håller mycket hög kvalitet utan också är banbrytande. När man analyserar hur ofta svensk forskning citeras, så ligger Sverige ungefär på samma nivå som världsgenomsnittet, men det varierar en hel del mellan forskningsämnen och lärosäten, säger Karla Anaya-Carlsson, analytiker på Vetenskapsrådet.

Fallstudierna visar att det finns forskning som i hög grad bidrar till innovativa lösningar för människors hälsa och är av stor betydelse för samhället.

– Men många av fallstudierna visar bara potential än så länge. Det är för tidigt att bedöma genomslaget, säger Karla Anaya-Carlsson.

Samverkan och forskningsinfrastruktur ger framgång

Sveriges citeringsgenomslag ligger generellt sett i linje med världsgenomsnittet inom medicinsk grundforskning. Internationellt samarbete ökar genomslaget betydligt, ju fler medverkande länder desto fler citeringar. Karolinska institutet är ledande bland svenska lärosäten, men även Göteborg, Uppsala och Lund har starkt genomslag inom vissa ämnen.

Utvärderingen visar att svenska lärosätens styrka är att gemensamt utveckla och använda forskningsinfrastrukturer. Det har lett till att forskare i Sverige blivit pionjärer inom olika innovativa teknologier. Panelen framhåller specifikt att SciLifeLab har spelat en avgörande roll för Sveriges framstående forskning och haft stor betydelse för innovationen inom medicinsk grundforskning.

Rekommendationer från utvärderingen:

• Säkerställ stabil finansiering av medicinsk grundforskning och forskningsinfrastruktur.
• Åtgärda könsobalansen bland professorer.
• Stödj forskare tidigt i karriären.
• Värna öppenheten i det svenska forskningssystemet.
• Främja internationellt samarbete.
• Arbeta tvärvetenskapligt för att möta framtidens utmaningar.
• Rekrytera forskare med nyckelkompetenser, särskilt viktigt inom framväxande teknologier.
• Specifikt för mindre lärosäten: Identifiera och prioritera styrkeområden för att uppnå större genomslag.

Vetenskapsrådet instämmer med expertpanelens rekommendationer, förklarar Karla Anaya-Carlsson.

– De här åtgärderna är nödvändiga både för den fortsatta utvecklingen av de medicinska och farmaceutiska grundvetenskaperna och för lärosätenas förmåga att leverera banbrytande forskning och innovativa lösningar på samhällets utmaningar, säger Karla Anaya-Carlsson.

Läs rapporten Quality and impact of research in basic medicine in Sweden