God forskningssed

Detta är en ny delvis omarbetad version av God forskningssed som vi gav ut 2011. Omarbetningen rör bland annat förändringar i lagstiftningen.

Forskningsetiken är inte statisk, varken som disciplin eller praktik. Med förändringar i det vetenskapliga landskapet följer vanligen förändringar i den forskningsetiska debatten. Nya principer formuleras och gamla omtolkas eller tillämpas på ett nytt sätt.

Forskningsetiska överväganden handlar i hög grad om att hitta en rimlig balans mellan olika legitima intressen. Kunskapsintresset är ett sådant. Integritetsintresset liksom skydd mot olika former av skada och risk för skada är andra. Så reser till exempel hanteringen av integritetskänsligt material, frågor om forskarens, medverkande personers och andra forskares intressen, men också om vad forskaren kan lova de medverkande och om vem som äger ett forskningsmaterial.

I denna publikation diskuteras relevant lagstiftning och etiska krav och rekommendationer mot bakgrund av frågor som kan aktualiseras i forskningsarbetet. Syftet är att orientera, väcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar. Publikationen vänder sig till forskare och forskarstuderande för att underlätta genomtänkta beslut om forskningsetik.

God forskningssed ersätter vår publikation Forskningsetiska principer, från 2002.

Mer inom samma ämne

  1. Mattias Marklund ny huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap

    Han är professor i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet och har ett stort intresse för strategiska och forskningspolitiska frågor. I sin nya roll vill han bland annat jobba för mer samverkan mellan olika aktörer inom naturvetenskap och teknikvet...

  2. Så kan Vetenskapsrådets arbete inom klinisk forskning förbättras

    Idag har Vetenskapsrådet två kommittéer inom klinisk forskning. På uppdrag från regeringen har myndigheten gjort en översyn av kommittéerna och tagit fram rekommendationer om hur arbetet kan utvecklas. Vi föreslår bland annat att kommittén för klinis...

  3. Forskning med bidrag från Vetenskapsrådet får Nobelpris

    Emmanuelle Charpentier är en av mottagarna av Nobelpriset i kemi. Tillsammans med Jennifer A. Doudna har hon upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen. En del av upptäckterna gjordes vid Umeå universitet med finansiering av Vetenskapsr...