God forskningssed

Detta är en ny delvis omarbetad version av God forskningssed som vi gav ut 2011. Omarbetningen rör bland annat förändringar i lagstiftningen.

Forskningsetiken är inte statisk, varken som disciplin eller praktik. Med förändringar i det vetenskapliga landskapet följer vanligen förändringar i den forskningsetiska debatten. Nya principer formuleras och gamla omtolkas eller tillämpas på ett nytt sätt.

Forskningsetiska överväganden handlar i hög grad om att hitta en rimlig balans mellan olika legitima intressen. Kunskapsintresset är ett sådant. Integritetsintresset liksom skydd mot olika former av skada och risk för skada är andra. Så reser till exempel hanteringen av integritetskänsligt material, frågor om forskarens, medverkande personers och andra forskares intressen, men också om vad forskaren kan lova de medverkande och om vem som äger ett forskningsmaterial.

I denna publikation diskuteras relevant lagstiftning och etiska krav och rekommendationer mot bakgrund av frågor som kan aktualiseras i forskningsarbetet. Syftet är att orientera, väcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar. Publikationen vänder sig till forskare och forskarstuderande för att underlätta genomtänkta beslut om forskningsetik.

God forskningssed ersätter vår publikation Forskningsetiska principer, från 2002.

Mer inom samma ämne

  1. SNIC Review

    The Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) is a national research infrastructure that makes available large scale high performance computing resources, storage capacity, and advanced user support, for Swedish researchers. SNIC is a cons...

  2. Anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö

    Uppföljning av en bidragsform Vetenskapsrådet har under 2020 gjort en översyn av beviljade kliniska halvtidstjänster inom utlysningen "Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö". Syftet var att undersöka om bidraget når målet: ...

  3. Finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning

    Vetenskapsrådet har kartlagt finansieringen av utbildningsvetenskaplig forskning i Sverige. Kartläggningen visar att myndigheten är den utan konkurrens största och viktigaste externa finansiären av utbildningsvetenskap. Förutom Vetenskapsrådet är det...