Hur jämställt är det i
högskolan? Kvinnors och mäns förutsättningar att bedriva forskning

Har kvinnor och män samma förutsättningar att göra akademisk karriär och att bedriva forskning i dagens svenska högskola? Det är frågor som denna jämställdhetsstudie vill belysa. I fokus står kvinnor och män som nyligen har tagit sin doktorsexamen. Perioden beskrivs ofta som en sårbar tid, med ett otydligt karriärsystem och oreglerade anställningar, där forskaren ofta är beroende av externa forskningsmedel. Studien bygger på statistik, enkäter och intervjuer genomförda 2020–2021.

Resultaten visar, kanske på tvärs med mångas uppfattning, att kvinnors och mäns karriärer i högskolan i huvudsak utvecklas likartat. Kvinnor och män tycks lämna högskolan ungefär i lika hög utsträckning och många kvinnor når idag den högsta positionen i högskolan, det vill säga professorsnivå. Men det tar längre tid för kvinnor än för män att nå professorsnivå. Studien pekar huvudsakligen ut två orsaker till detta. Den ena är att kvinnor i högre grad är verksamma inom forskningsfält som utmärks av en hög andel undervisning, vilket ger dem sämre möjligheter att meritera sig vetenskapligt. Den andra är att kvinnor generellt möter fler svårigheter än män och i högre grad vittnar om erfarenheter av att inte bli inbjudna, sedda, hörda, lästa eller refererade.

Avsaknad av mentorer och brister i arbetsmiljön är andra svårigheter som kvinnor rapporterar i högre grad än män. Dessutom svarar kvinnor inom alla ämnesområden att de har mindre tid för forskning än sina manliga kollegor.