Svenska listan – ett register över sakkunniggranskade publiceringskanaler i Swepub

Svenska listan utgår från de publikationskanaler som forskarna använder och som lärosätena registrerar i Swepub. Swepub innehåller även publikationer som fyller andra syften än akademisk redovisning av vetenskapligt arbete, till exempel rapportserier, årsböcker och inlägg i dagspress. Svenskan listan är till hjälp för att enkelt kunna särskilja publiceringskanaler som är sakkunniggranskade från dem som fyller andra syften. För Vetenskapsrådet och andra som vill följa och utvärdera svensk forskning innebär det utökade möjligheter till rättvisande bibliometriska analyser, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Svenska listan är inte framtagen som ett underlag för att fördela forskningsmedel. Därför finns det ingen poängsättning eller rankning av publikationskanalerna i listan. Tanken är inte heller att den Svenska listan ska vara styrande för i vilka publikationskanaler forskare i Sverige ska publicera sig. Listan visar helt enkelt om kanalerna som förekommer i Swepub är sakkunniggranskade eller inte.

Svenska listan uppdateras en gång per år med nya klassifikationer av publiceringskanaler. Syftet med uppdateringen är att regelbundet få med nya publikationer som forskare har registrerad i Swepub i underlaget, samt att utöka kanalklassificeringen framåt i tiden och till kanaler som tidigare inte ingått i listan. Det finns ca 50 000 registrerade publikationskanaler i Swepub. För att effektivisera bedömningsarbetet tas Svenska listan fram i två steg.

Steg 1: Klassificering baserad på nordiska auktoritetsregister, Web of Science och DOAJ

I ett första steg jämför vi publiceringskanalerna i Swepub mot auktoritetsregister i Danmark, Finland och Norge, samt mot Web of Science, Directory of Open Access Journals (DOAJ) och metadata i Swepub.

Auktoritetsregistren som finns i Norge, Danmark och Finland används för att utvärdera forskningens genomslag och för fördelning av forskningsmedel. Dessa länder lägger ner stora resurser på att granska publiceringskanaler. Granskningsprocesserna är gedigna och utvärderingarna görs med stor omsorg och kvalitet. Därför kan dessa auktoritetsregister användas som grund för klassificering av publiceringskanaler i Svenska listan. De nordiska auktoritetsregistren visar vilka publiceringskanaler som räknas som sakkunniggranskade och delar även in dessa i olika vetenskapliga nivåer. Eftersom Svenska listan endast har två nivåer, sakkunniggranskad och icke-sakkunniggranskad, skriver vi över nivåindelningarna som finns i de andra nordiska listorna till binära betyg, det vill säga ”sakkunniggranskad” och ”icke sakkunniggranskad”. De nordiska auktoritetsregistren slås samman baserat på publikationskanalernas ISSN och en majoritetsregel används för att kombinera de nordiska betygen till en svensk klassificering.

Majoritetsregeln säger att om en majoritet av de länder som bedömt kanalen är överens om betyget, används det betyget i Svenska listan. I de fall där endast två länder har bedömt en kanal och är oeniga om bedömningen kan kanalen inte klassificeras utifrån majoritetsregeln.

Alla publiceringskanaler som har ett giltigt ISSN i Swepub klassificeras baserad på majoritetsregeln i någon av kategorierna ”Sakkunniggranskad” eller ”Icke-sakkunniggranskad”. Kanalerna som saknar nordiskt majoritetsbeslut, eller inte finns med i någon av de nordiska auktoritetslistorna kontrolleras mot Web of Science och DOAJ. Om en sådan kanal finns i Web of Science eller DOAJ, klassificeras den som ”Sakkunniggranskad”.

Kanalerna som saknar nordiskt majoritetsbeslut och inte heller finns i WoS eller DOAJ går vidare till manuell klassificering.

Steg 2: manuell sortering av publiceringskanaler

Efter sorteringen i steg 1 finns det kvar ett antal publiceringskanaler som saknar klassificering. För dessa krävs en manuell sortering. I syfte att göra arbetet hanterbart prioriteras de kanaler som har flest publikationer i Swepub. I årets manuella sortering ingick de kanalerna som inte kunde klassificeras automatiskt och hade minst 35 publikationer i Swepub under 2012–2020. Sammanlagt handlade det om 160 kanaler, varav 100 inom humaniora och samhällsvetenskap, 46 inom naturvetenskap och teknikvetenskap och 14 inom medicin och hälsa. En kanals manuella klassificering ses över var tredje år. Årets manuella klassifikationer gäller för 2020 och tre år framåt.

För att godkännas som en sakkunniggranskad publiceringskanal måste följande kriterier uppfyllas:

1. Publiceringskanalen är specialiserad på publicering av vetenskapliga forskningsresultat.
2. Publiceringskanalen har en redaktionskommitté som består av sakkunniga.
3. Publiceringskanalen har rutiner för sakkunniggranskning som innebär att publikationerna genomgår en bedömning av minst en disputerad extern granskare med specialistkunskaper inom ämnesområdet.
4. Publiceringskanalen har ett registrerat ISSN.
5. E-tidsskrifter lagrar sina publikationer (t.ex. inte bloggar eller liknande).

Publiceringskanalen bedöms som icke sakkunniggranskad om:

1. Nivån eller relevansen är tvivelaktig. Bland dessa ingår t.ex. kanaler som publicerar open access skrifter mot avgift utan en korrekt kvalitetsbedömning (så kallade ”rovförlag”/”rovtidsskrifter”).
2. Om mer än hälften av granskarna och författarna tillhör samma forskningsorganisation. Undantag gäller för renodlade doktorsavhandlingsserier, som bedöms som sakkunniggranskade.

Information om kriterierna hämtas i första hand via tillgänglig information på nätet. I de fall det inte går att hitta information för att avgöra klassificering kontaktas publiceringskanalen via ansvarig utgivare, chefredaktör eller annan kontaktperson.

Årets uppdatering av Svenska listan ingår i Swepub från och med version 1.8 som produktionssattes av Kungliga biblioteket den 19 maj 2022.

Den senaste uppdatering utgår från ett datauttag från Swepub i mars 2022. Den lägger till kanalklassningar för år 2021. I årets manuella klassificering ingick de kanalerna som inte kunde klassificeras automatiskt och hade minst 35 publikationer i Swepub under 2012–2021. Sammanlagt handlade det om 42 kanaler, varav 22 inom humaniora och samhällsvetenskap, 9 inom naturvetenskap och teknikvetenskap, 7 inom lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, 3 inom utbildningsvetenskap och 1 inom medicin och hälsa. Klassifikationen gäller från och med 2021 och tre år framåt.

Ingen nivåindelning

Det finns ingen nivåindelning av de sakkunniggranskade publiceringskanalerna i Svenska listan. Kanalerna klassificeras binärt som antingen sakkunniggranskade eller icke-sakkunniggranskade. Detta skiljer sig från de auktoritetsregister över publiceringskanaler som finns i de övriga nordiska länderna.

Klassificering ges per år

Varje klassificering i Svenska listan är årsspecifik. När listan används för analyser ska klassificeringen från året då en publikation publicerades användas. Exempelvis ska en artikel som publicerats 2016 kopplas till kanalens klassificering 2016 och inte något annat år. En kanal kan endast ha en klassificering i Svenska listan för de år då den har publikationer registrerade i Swepub. Därför kan en kanal sakna klassificering för vissa år.

ISSN i Svenska listan

ISSN (International Standard Serial Number) är ett internationellt system för att identifiera seriella resurser. Ett ISSN är knutet till titeln på den seriella resursen. En specifik titel kan bara ha ett ISSN, och om titeln ändras ska resursen ha ett nytt ISSN. Även en resurs som går från att vara tryckt till att ges ut elektroniskt ska ha ett nytt ISSN för den elektroniska utgåvan. I Swepub ska ISSN alltid anges när ett sådant finns kopplat till resursen, men det finns även seriella resurser i Swepub som inte har ett ISSN.

I Svenska listan ingår idag endast de publiceringskanaler i Swepub som har ett giltigt ISSN. Det betyder att endast seriella resurser ingår i listan: tidskrifter, tidningar, konferensbidrag, årsrapporter, monografiserier, etc. Monografiska publikationer såsom böcker ingår i dagsläget inte. På längre sikt bör den Svenska listan även omfatta vetenskapliga monografier. Seriella resurser som saknar ISSN eller har ett felaktigt ISSN rensas bort från listan, eftersom ISSN används för att koppla samman publiceringskanalerna i Swepub med de externa resurserna som används för att klassificera kanalerna. Det är vanligt att en publiceringskanal har både en tryckt och en elektronisk utgåva. De två utgåvorna har olika ISSN och definieras i Svenska listan därför som olika kanaler. Kanalerna har separata klassificeringar i listan och klassificeringarna kan skilja sig åt.

Publiceringskanaler i Svenska listan

Seriella resurser i Swepub som har ett giltigt ISSN.

Sakkunniggranskad publiceringskanal

Kanalen är specialiserad på publicering av vetenskapliga forskningsresultat och har en oberoende sakkunniggranskning av vetenskaplig eller konstnärlig kvalitet.

Icke-sakkunniggranskad publiceringskanal

Kanalen uppfyller inte kriterierna ovan.

Länkar till auktoritetsregister i nordiska länder

Länkar till mer information och nedladdningssidor för norska, finska och danska auktoritetsregister:

• Norska register over vitenskapelige publiseringskanaler, Søk i kanalregister | Kanalregisteret (hkdir.no) Länk till annan webbplats.(Kräver användarkonto som dock kan enkelt skapas)
  
  
• Finska Publikationsforumets JUFO-lista Länk till annan webbplats.
  
  
• Danska BFI-listan Länk till annan webbplats. (data används till och med 2021 års klassning, listan lades ner i december 2021).