Stängd utlysning
16 januari - 19 februari 2019
Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse
Syftet med bidraget är att stödja forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Det kan gälla en nationell infrastruktur eller svenskt deltagande i internationell infrastruktur.
Bidraget får användas för investering och drift och kan inkludera kostnader för samordning, utveckling, konstruktion eller uppgradering av forskningsinfrastruktur. Det är endast möjligt att söka bidrag för de forskningsinfrastrukturer/områden som listas i utlysningstexten.
Stödform
Infrastrukturstöd
Område
Forskningsinfrastruktur
Inriktning
Infrastruktur av nationellt intresse
Söks av
Organisation
Medverkande forskare
Inga medverkande forskare kan bjudas in att medverka i ansökan.
Bidragstid
1-8 år
Utlysningen stänger
19 februari 2019 (kl. 14.00)
Bidragsbeslutet publiceras
Senast i december 2019
Bidragsperioden startar
Tidigast januari 2020
Att notera!
- Läs och följ instruktioner: Förutom denna specifika utlysningstext behöver du också ta del av informationen i vår Ansökningsguide Öppnas i nytt fönster.
- Ange inte någons fullständiga personnummer i ansökan.
- Nyheter i denna utlysning är att det inte längre är krav på att ett konsortium står bakom ansökan, att alla sökande kommer att kallas till en intervju och att forskningsinfrastrukturer med ett pågående bidrag ska beskriva sin verksamhet under den tidigare bidragsperioden i en bilaga till ansökan.
Johanna Spångberg
Katrin Brandt
Hela utlysningstexten
Nedanstående villkor måste vara uppfyllda för att organisationen ska vara behörig att ansöka om bidraget. Vi utför kontroller som gör att obehöriga ansökningar avvisas från fortsatt hantering.
Ramar för forskningsinfrastrukturbidraget
- Ändamålet för ansökan ska uppfylla Vetenskapsrådets definition och kriterier för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse, se under rubriken ”Inriktning” nedan.
- Bidrag kan bara sökas för de forskningsinfrastrukturer/områden som listas under rubriken ”Områden/Infrastrukturer som ansökan ska avse”.
- Ansökan om bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse kan göras av ett eller flera svenska universitet, högskolor, eller andra svenska myndigheter med forskningsuppdrag.
- Om flera organisationer medverkar i ansökan bör de tillsammans bilda ett konsortium. Endast en organisation är medelsförvaltare för bidraget.
- Ansökan om bidrag till svensk medverkan i en internationell forskningsinfrastruktur ska, om det finns en svensk nod, ingå som en del i ansökan om nationell infrastruktur.
- Ansökan ska innehålla en totalbudget som omfattar hela bidragsperioden. För nationell infrastruktur förväntas medelsförvaltaren (eller konsortiet) bidra med medfinansiering om minst 50 procent. För internationell infrastruktur förväntas de medverkande organisationerna göra omfattande åtaganden som ger svenskt mervärde av det internationella medlemskapet. Detta kan ta andra former än medfinansiering beroende på ramarna för infrastrukturens verksamhet.
Förutom Vetenskapsrådets generella bidragsvillkor Öppnas i nytt fönster. för beviljade medel till forskning och forskningsstödjande verksamhet gäller också särskilda villkor för infrastrukturbidrag, se länken nedan.
Se särskilda villkor för infrastrukturbidrag Pdf, 662.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Inriktning
Centralt för utveckling av forskning och innovation är att forskare har tillgång till högklassig forskningsinfrastruktur. För att svenska forskare ska kunna använda forskningsinfrastruktur som ger tillgång till de främsta metoderna, den bästa utrustningen och relevant expertis arbetar Vetenskapsrådet med att finansiera och långsiktigt planera för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse.
Vetenskapsrådets definition av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse lyder:
En forskningsinfrastruktur av nationellt intresse avser att tillhandahålla resurser som möjliggör forskning för flera forskargrupper och olika projekt inom ett eller flera forskningsområden.
I tillägg till definitionen tillämpar Vetenskapsrådet följande kriterier för infrastruktur och finansierar forskningsinfrastruktur som
- möjliggör forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och som därmed bidrar till samhällets utveckling
- är öppet tillgänglig främst för forskare men även för industri och andra relevanta aktörer verksamma i Sverige. Vid begränsad tillgång ska prioritering i huvudsak ske på basis av vetenskaplig kvalitet
- är av brett nationellt intresse vilket i de flesta fall betyder att forskningsinfrastrukturen utnyttjas av flera forskargrupper och forskare från flera forskande organisationer samt att Vetenskapsrådets finansiering skapar ett nationellt mervärde
- har en långsiktig planering för den vetenskapliga verksamheten
- har en långsiktig planering för ledning och styrning, finansiering, kompetensuppbyggnad och utveckling.
Sökande
Bidraget söks av ett svenskt universitet eller högskola eller någon annan svensk offentlig organisation som är godkänd som medelsförvaltare Öppnas i nytt fönster. av Vetenskapsrådets bidrag. Medelsförvaltaren ska vara värdorganisation för infrastrukturen och är ansvarig för att bidraget används enligt Vetenskapsrådets villkor. Det är önskvärt att fler än en organisation står bakom en enskild ansökan, men det är inte ett krav. När två eller flera organisationer bidrar med resurser till infrastrukturen bör de bilda ett konsortium. Infrastrukturens organisation bedöms utifrån hur ändamålsenlig den är för verksamheten.
Ansökan ska inkludera en namngiven forskare som ska vara projektledare för infrastrukturen. Projektledaren är lämpligen föreståndare eller har en liknande roll i infrastrukturen och ska vara anställd av medelsförvaltaren när bidragsperioden börjar och sedan under hela bidragsperioden, såvida inte Vetenskapsrådet medger undantag.
I de fall ett konsortium står bakom en ansökan ska samtliga konsortiemedlemmar bekräfta sitt åtagande i form av stödbrev (se vidare under avsnittet ”Vad ska ansökan innehålla?”). För att säkerställa ansvarsförhållanden mellan medlemmarna i konsortiet kräver Vetenskapsrådet ett konsortialavtal som undertecknats av respektive rektor/myndighetschef för alla ingående konsortiemedlemmar. Konsortialavtalet ska upprättas och finnas tillgängligt hos medelsförvaltaren innan utbetalning av bidraget kan börja.
Områden/Infrastrukturer som ansökan ska avse
Här listas de områden och infrastrukturer som ansökan om bidrag till infrastruktur av nationellt intresse 2019 ska avse. Observera att vi endast förväntar oss en ansökan per infrastruktur/område.
Nya områden
- Infrastruktur för experimentell forskning på stora djur
- Infrastruktur för hjärnavbildning
- Infrastruktur för kemisk biologi
- Infrastruktur för metabolomik
- Infrastruktur för visualisering av data
- Kontextdatabaser för samhällsvetenskap
- MEDem för elektoral demokrati i Europa: inkludering i ESFRI:s vägvisare
- Nationell samordning av svenska forskningsfartyg
- Svensk medverkan i Euro-Bioimaging-ERIC
- Svensk medverkan i European Marine Biological Resource Centre (EMBRC-ERIC)
- Svensk medverkan i European Plate Observing System (EPOS-ERIC)
- Svensk medverkan i planering, uppbyggnad och drift av Aerosols, Clouds and Trace gases Research Infrastructure (ACTRIS)
- Svensk medverkan i Square Kilometre Array (SKA)
- Uppgradering av IceCube
Befintlig forskningsinfrastruktur
- AGATA
- Biobank Sverige (BIS)
- BioMS – en nationell infrastruktur i biologisk masspektrometri
- European Extremely Large Telescope (E-ELT)*
- ICOS Sverige och ICOS-ERIC
- Infrastruktur för integration och tillgängliggörande av data inom biodiversitetsinformatik
- Institutet för solfysik (ISF)**
- Jonteknologiskt centrum
- Myfab
- National Genomics Infrastructure (NGI)
- Nationell infrastruktur för mikroskopi inom livsvetenskaperna (NMI)
- National Bioinformatics Infrastructure Sweden (NBIS och Elixir)
- Nordsim och Vega
- Svenskt deltagande i European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC)
* Komplettering till beviljad ansökan 2017 för bidrag till instrumenten MOSAIC och HiRes
** Innefattar också medverkan i European Solar Telescope (EST)
Tilläggsbidrag
- Bidrag för att finansiera ett ökat svenskt engagemang i internationella infrastrukturer där Sverige redan är medlem, till exempel i form av in-kindbidrag.
För en mer detaljerad beskrivning av de områden/infrastrukturer som ansökan ska avse, samt för eventuella ytterligare instruktioner, se länken nedan.
Medverkande forskare
Denna ansökan kan inte inkludera medverkande forskare. Eventuella medverkande organisationer och deras roller beskrivs av de sökande i bilagan ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” i ansökan (se anvisningar under ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” nedan).
Kostnader och bidragsbelopp
Bidraget kan sökas för investering och drift av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse och kan inkludera kostnader för samordning, utveckling, konstruktion eller uppgradering av infrastrukturen.
I de fall bidraget gäller svensk medverkan i en internationell infrastruktur ska kostnader som relaterar till den svenska noden, ingå som en del i ansökan om en nationell infrastruktur. För nytt svenskt medlemskap i internationell infrastruktur, det vill säga infrastruktur där Sverige inte har ett pågående medlemskap ska medlemsavgiften ingå i sökt belopp. När det gäller internationell infrastruktur med pågående svenskt medlemskap ska alla kostnader relaterade till medlemskapet, exklusive medlemsavgiften, ingå i sökt belopp. Detta eftersom avgiften för medlemskap fortsätter att betalas ut från Vetenskapsrådet direkt till berörd internationell infrastruktur enligt separat internationell överenskommelse.
Bidraget får inte användas för forskning. Bidraget får inte heller användas för doktorandlön, utbildningsbidrag eller stipendier.
Bidragstid
Bidrag kan sökas för minst 1 och som mest 8 år. En bidragsperiod bör sluta på ett jämnt årtal för att matcha kommande utlysningar. Första utbetalning sker tidigast i januari 2020.
Vi ber sökande att orientera sig i ansökningsformuläret i Prisma parallellt med att läsa nedanstående instruktioner, som beskriver det utlysningsspecifika innehållet i ansökan. Mer information om hur du praktiskt går tillväga finns i vår Ansökningsguide Öppnas i nytt fönster..
Språk
Utländska experter används i den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna. För att säkerställa att bedömningen sker på ett likvärdigt och effektivt sätt ber vi därför att ansökan utformas på engelska.
Ansökans delar
Ansökningsformuläret innehåller följande flikar:
- Beskrivande information
- Infrastrukturens mål och verksamhet
- Budget och forskningsresurser
- Nyckelreferenser
- Stödbrev
- Medelsförvaltare
- Medverkande
Nedan följer beskrivningar av den utlysningsspecifika information som efterfrågas under respektive flik.
Beskrivande information
Medverkande organisationer
Lista de organisationer som medverkar i ansökan. Medverkande organisationer ska uppfylla Vetenskapsrådets kriterier för godkända medelsförvaltare Öppnas i nytt fönster..
Abstract
Sammanfattningen ska innehålla en kort beskrivning av:
- vilken forskningsinfrastruktur som ansökan avser och dess specifika funktion inom området
- infrastrukturens verksamhet och organisation
- infrastrukturens vetenskapliga mål
- vad bidraget ska användas till
- vilket nationellt mervärde infrastrukturen väntas bidra till
Texten ska ge en översiktlig orientering om infrastrukturens syfte, verksamhet och vilken forskning som stöds. Skriv så att även personer med annan forskningsinriktning kan ta del av informationen.
Redogörelsen får omfatta högst 2 000 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en halv A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Populärvetenskaplig beskrivning
Beskriv infrastrukturen så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet att förstå. Utgå gärna från nedanstående punkter:
- Beskriv infrastrukturens verksamhet och vetenskapliga mål.
- Lyft fram vilka (nya) möjligheter den erbjuder för svensk forskning, innovation och samhällsnytta.
- Förklara på vilket sätt (den nya) kunskapen kan vara betydelsefull.
Den populärvetenskapliga beskrivningen är ett viktigt verktyg när vi informerar om den forskning som Vetenskapsrådet finansierar. Om vi beviljar ansökan, förbehåller vi oss rätten att använda beskrivningen för informationsändamål.
Observera! Den populärvetenskapliga beskrivningen måste skrivas på svenska, till skillnad från resten av ansökan.
Redogörelsen får omfatta högst 4 500 tecken inklusive mellanslag (motsvarande cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd).
Område/Infrastruktur
Välj det område eller infrastruktur som ansökan avser.
Infrastrukturens mål och verksamhet
Etiska överväganden
Beskriv vilka etiska frågor som är aktuella för infrastrukturen. Redovisa även planeringen för att hantera etiska dilemman som kan dyka upp. Ange även om hantering av persondata, djur- eller humanförsök ingår i infrastrukturens verksamhet. Om inga etiska frågor är aktuella ska detta motiveras.
Vetenskaplig plan
Den vetenskapliga planen ska bestå av en kortfattad men komplett beskrivning av infrastrukturen, på högst 8 sidnumrerade A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd, eventuella bilder inkluderade. Observera att de nyckelreferenser som efterfrågas bifogas till ansökan som en separat bilaga under fliken ”Nyckelreferenser”.
Den vetenskapliga planen ska utgå från det specifika område/infrastruktur för vilket bidraget söks, och innehålla följande rubriker och information som du anger i nedanstående ordning:
1. Vetenskaplig motivering av infrastrukturen/översikt av vetenskapsområdet
- Redogör för vilken vetenskapligt framstående forskning som möjliggörs av infrastrukturen (under bilaga ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” ska detta även kopplas till infrastrukturens moduler). Referenser anges i bilagan ”Nyckelreferenser”.
- Beskriv hur infrastrukturen adresserar specifika vetenskapliga och samhälleliga utmaningar och vilka positiva effekter som förväntas (kopplat till Vetenskapsrådets beskrivning av området/infrastrukturen Pdf, 950.7 kB, öppnas i nytt fönster. .
- Beskriv vilken långsiktig betydelse infrastrukturen har för det vetenskapliga området.
- Beskriv relationen till eventuell annan befintlig nationell och/eller internationell infrastruktur inom området och varför sökt infrastruktur behövs.
- Redogör för svenska forskares behov av infrastrukturen (på vilket sätt är den av nationellt intresse).
- Redogör för mervärdet av att infrastrukturen organiseras som en infrastruktur av nationellt intresse.
- Beskriv infrastrukturens användargrupper och ange följande information (för infrastrukturer som tidigare inte haft stöd från Vetenskapsrådet anges detta om möjligt):
- Statistik över antalet akademiska användare (ange även omfattning uppdelat på forskningsområde, män/kvinnor, och lärosäte/organisation).
- Statistik över användare från näringsliv, offentlig sektor och andra icke-akademiska användare (ange omfattning, vilka de är och i vilket syfte infrastrukturen används).
- Beskriv nya förväntade användargrupper och forskningsområden.
- Beskriv hur infrastrukturen långsiktigt bidrar till nationell kompetensuppbyggnad. Beskriv infrastrukturens policy för tillgängliggörande av data som tas fram vid infrastrukturen.
- I de fall svenska forskare ska bidra vetenskapligt till uppbyggnad, uppgradering och/eller drift av infrastrukturen, till exempel in-kind eller liknande, ange referenser som styrker forskarnas vetenskapliga meriter (cv med ett urval av titlar på vetenskapliga publikationer, dock högst 20). Detta anges i bilagan ”Nyckelreferenser”.
2. Betydelse för samhällsnytta och innovation
- Beskriv vilka typer av verksamheter i organisationer utanför akademin, till exempel näringsliv eller offentlig sektor, som kommer att kunna dra nytta av infrastrukturen och/eller de resultat som kommer av dess utveckling eller användning.
- Beskriv hur infrastrukturen bidrar till att främja svensk och/eller internationell innovation och samhällsnytta, idag och i framtiden. I förekommande fall, exemplifiera med nyckelreferenser och eventuella patent (anges i bilagan ”Nyckelreferenser”).
- Vid ansökan om bidrag till svensk medverkan i en internationell infrastruktur, beskriv på vilket sätt detta skulle kunna vara till fördel för svenskt näringsliv som kan bidra till uppbyggnad eller drift av infrastrukturen.
Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet
Bilagan får omfatta maximalt 17 A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd. Minst en av dessa sidor ska användas för att beskriva datahantering (vilken typ av data som genereras och hur den hanteras) inom infrastrukturen samt infrastrukturens behov av stödjande e-infrastruktur. Tabellerna som beskriver datahantering och e-infrastrukturbehov ska bifogas denna bilaga och får uppta max 2 av sidorna. Se vidare nedan under ”Datahantering och behov av stödjande e-infrastruktur”. Observera att de nyckelreferenser som efterfrågas bifogas som en separat bilaga under fliken ”Nyckelreferenser”.
Infrastrukturens verksamhet ska beskrivas med hjälp av moduler, där varje modul beskriver en avgränsad delmängd/funktion av infrastrukturens verksamhet, exempelvis en databas, en utrustning eller en mätstation. Om både nationell och internationell infrastruktur ingår ska dessa delas upp på olika moduler. Notera att modulen ”Organisation och ledning” alltid ska ingå.
Beskriv modulerna i text och koppla varje modul till en tabell eller tabellrad i budgeten. Använd den budgetmall som tillhandahålls av Vetenskapsrådet för att budgetera infrastrukturens verksamhet (se vidare under ”Budget”). Moduler kan i vissa fall vara helt beroende av varandra (till exempel utrustningar som utgör delar i en sekventiell kedja av analyser) medan de i andra fall kan vara komplementära (till exempel olika utrustningar som ger möjlighet att analysera ett prov med flera komplementära tekniker). Ange hur modulerna hänger samman, om de är beroende av varandra och hur beroendet ser ut.
Bilagan bör innehålla nedanstående rubriker och frågeställningar.
1. Infrastrukturens organisation och ledning (organisatorisk plan)
Denna modul är obligatorisk. Beskriv infrastrukturens organisation och ledning enligt punkterna nedan, gärna med hjälp av en bild.
- Redogör för organisationer som står bakom infrastrukturen och deras roller i ledarskapet av infrastrukturen.
- Beskriv infrastrukturens strategiska, vetenskapliga och operativa ledning samt den långsiktiga planeringen för hur dessa ska utvecklas.
- Om infrastrukturen är organiserad som ett konsortium, beskriv varför detta är den mest ändamålsenliga organisationsformen och vad de organisationer som ingår ska bidra med. Kommentera om andra organisationer med närliggande verksamhet inte ingår i konsortiet och motivera varför.
- Om ansökan avser både en nationell och en internationell del, tydliggör hur de olika delarna relaterar till varandra med avseende på verksamhet, budget, organisation och ledning.
- Om en nationell infrastruktur helt eller delvis också är en svensk nod i en internationell infrastruktur, tydliggör hur de två delarna relaterar till varandra med avseende på verksamhet, budget, organisation och ledning.
2. Infrastrukturens verksamhet
2.1 Grafisk översikt
Beskriv infrastrukturens uppbyggnad grafiskt med de olika ingående funktionerna (modulerna) för olika verksamheter.
2.2 Tidplan
Ange en tidplan för infrastrukturens verksamhet inklusive förberedelser, konstruktion, installation, utveckling, drift och avveckling. Bifoga tidplanen i form av ett Ganttschema. Schemat ska inkludera delmål och resultat (deliverables) för de olika modulerna.
2.3 Användare
Beskriv infrastrukturens användare samt policy för tillgänglighet. Om olika moduler har olika användare ska informationen delas upp per modul. Vetenskapsrådet följer upp användningen av infrastruktur baserat på nyckeltal enligt Vetenskapsrådets mall för rapportering.
- Beskriv hur infrastrukturen görs tillgänglig för forskare nationellt, och i förekommande fall även internationellt. Enligt Vetenskapsrådets särskilda villkor för infrastrukturbidrag ska tillgängligheten baseras på vetenskaplig kvalitet.
- Beskriv hur infrastrukturen informerar och kommunicerar med nuvarande, och möjliga nya, användare.
- Beskriv hur infrastrukturen arbetar med avancerat användarstöd och utbildning för befintliga och möjliga nya användare. Användarstöd/utbildning kan inkludera planering av experiment, handhavande av instrument, val av experimentella analysmetoder och dataanalys. Beskriv nuvarande typ av stöd/utbildning och dess omfattning. Beskriv hur behovet av användarstöd ser ut framöver.
- Beskriv infrastrukturens plan för jämställdhet i användning.
- Beskriv infrastrukturens tillgänglighet utifrån väntetider, beläggning och driftstid.
Ange om infrastrukturen tar ut användaravgifter. Om så sker, beskriv hur dessa beräknas och vilka användare som omfattas av avgifter. Kommersiella användare eller uppdragsforskning som nyttjar infrastrukturen ska täcka den faktiska kostnaden för användningen.
2.4 Konstruktion, utveckling och drift av infrastrukturen
Beskriv följande punkter för varje modul:
- Redogör för modulens funktion och koppling till infrastrukturens vetenskapliga mål.
- Beskriv både befintlig utrustning och utrustning som är planerad att byggas/köpas. Inkludera en teknisk beskrivning av utrustningen samt en uppskattning av dess livslängd. Ny utrustning ska anges i budgetmallen för den enskilda modulen som den tillhör. Detta ska motsvaras av en eller flera poster i budgeten. Befintlig utrustning som medelsförvaltaren eller konsortiet ställer till förfogande, ska endast anges i tabell 4 i budgetmallen (se vidare under avsnittet ”Budget och forskningsresurser”).
- Redogör för modulens behov av andra resurser såsom personal, lokaler och så vidare. Ange i både text och budget om delar av driften beviljats bidrag från Vetenskapsrådet eller annan finansiär, samt vilka delar av driften som söks inom denna ansökan. Detta ska motsvaras av en eller flera poster i budgeten. Om tillgängliggörande av forskningsdata, som är resultat av forskning vid infrastrukturen, kräver investeringar eller på annat sätt skapar kostnader för infrastrukturen ska detta tas upp här.
Ange hur modulerna hänger samman, om de är beroende av varandra och hur beroendet ser ut. Ange hur modulerna samverkar för att uppnå de vetenskapliga målen.
2.5 Samverkan med andra infrastrukturer
I förekommande fall, beskriv vilka andra nationella infrastrukturer som finns inom området.
- Hur ser samarbetet ut mellan dessa och infrastrukturen i denna ansökan?
- Hur ser gränsdragningen mellan närliggande och/eller potentiellt överlappande infrastrukturer ut?
I förekommande fall, beskriv vilka liknande internationella infrastrukturer som finns.
- Hur ser samarbetet ut mellan dessa och infrastrukturen i denna ansökan?
- Vilka möjligheter finns för svenska forskare att använda de andra internationella infrastrukturerna?
2.6 Riskanalys
Beskriv vilka osäkerhetsfaktorer som finns i anslutning till infrastrukturens utveckling/målsättningar, exempelvis när det gäller tidsplan, rekryteringar, budget och så vidare. Beskriv också vilka åtgärder som kan vidtas för att minska riskerna.
3. Datahantering och behov av stödjande e-infrastruktur
Minst en sida i bilagan ska användas för att beskriva datahantering (vilken typ av data som genereras och hur den hanteras) inom infrastrukturen.
- Beskriv om infrastrukturen har en datapolicy och datahanteringsplan på plats eller i planeringen, och om/hur verksamheten arbetar med FAIR-principerna (Findable Accessible Interoperable Reusable).
- Beskriv infrastrukturens tekniska lösningar för e-infrastruktur, samt vilken stödjande e-infrastruktur som ska användas. Med stödjande e-infrastruktur avses tillgång till nätverksuppkoppling, datorresurser för storskaliga beräkningar och lagring. Ange specifikt om, och i sådana fall hur, infrastrukturen hanterar persondata och andra känsliga data.
- Beskriv infrastrukturens tillgång till och utveckling av avancerat användarstöd och användarverktyg, till exempel utbildning, specifik mjukvara, databaser och liknande som krävs för infrastrukturens drift (det vill säga för att genomföra experiment samt samla in, hantera och bearbeta data vid infrastrukturen).
- Beskriv framtida behov av och utmaningar inom e-infrastruktur för forskningsinfrastrukturen och hur verksamheten planerar för dessa.
I de fall där e-infrastrukturen endast kräver normal kontorsutrustning eller existerande datanät anges detta.
Tabellerna E1 och E2 ska användas för att planera och budgetera e-infrastrukturbehoven och ska inkluderas i bilagan enligt nedanstående format. Kostnaderna i tabell E2 ska även inkluderas i budgeten. Tabellerna räknas in i bilagans maximala antal sidor.
År 1 | ... | År N | |
---|---|---|---|
Beräkning (anges i lämplig enhet) Exempel: behov av beräkningskapacitet. För beräkningskapacitet anges CPU-timmar och eventuella krav på särskilda tekniska lösningar. | |||
Lagring (anges i lämplig enhet) Exempel: för lagringsbehov anges hur mycket data som behöver lagras, vilka typer av lagring som behövs (hårddisk, band etc), för hur lång tid data kommer att lagras samt ungefärlig årlig tillväxt i lagringskapacitet. | |||
Avancerat användarstöd, kopplat till beräkning och lagring (anges som heltidstjänster) | |||
Nätverk (anges i lämplig enhet) Exempel: nätverkskapacitet, inklusive typ av kapacitet som efterfrågas och geografisk belägenhet. Ange specifikt om det är frågan om utländska anslutningar |
År 1 | ... | År N | |
---|---|---|---|
Beräkning (SEK) | |||
Lagring (SEK) | |||
Avancerat användarstöd, kopplat till beräkning och lagring (SEK) | |||
Nätverk (SEK) | |||
Mjukvara, databaser etc (SEK) (dock inte kostnader som rör kontors-IT) |
Vid planering och budgetering ber vi sökande att observera följande:
- E-infrastrukturerna SNIC, Sunet och SND tillhandahåller inte kostnadsfria tjänster till andra forskningsinfrastrukturer.
- E-infrastrukturbehoven hos forskare som analyserar data som tagits fram vid infrastrukturen ska inte ingå i denna ansökan.
- Vetenskapsrådet finansierar inte långvarig datalagring som bedöms ligga inom lärosätenas arkivansvar.
Vetenskapsrådet rekommenderar att tjänster som rör nätverk och storskaliga datorresurser för beräkning och lagring tillhandahålls av någon av de nationella infrastrukturerna Sunet, SNIC och/eller SND. Den sökande ansvarar för att ta fram en plan för sina behov. Samråd med Sunet, SNIC och/eller SND bör ske så snart som möjligt för att i ansökan kunna uppge en rimlig kostnadsuppskattning för de beskrivna behoven. Samråd med Sunet sker via utlysning@sunet.se, samråd med SNIC via e-post office@snic.se och samråd med SND via snd@gu.se. Skriv i samtliga fall ”RFI application” i ämnesraden. Om den sökande önskar använda en annan tjänsteleverantör än ovanstående så ska detta motiveras i ansökan. Den sökande ansvarar då själv för att ta fram en rimlig kostnadsuppskattning.
För infrastrukturer med pågående bidrag
Befintliga infrastrukturer som söker fortsatt bidrag från Vetenskapsrådet ska bifoga en bilaga på maximalt 3 A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd, med beskrivning av verksamheten under föregående bidragsperiod jämfört med vilka delar som beviljades stöd i ansökan som låg till grund för bidraget, det vill säga vad som är genomfört och inte. Eventuella förändringar ska motiveras.
Budget och forskningsresurser
Total kostnad
Ange sökt belopp från Vetenskapsrådet för respektive år (beloppet ska överensstämma med vad som anges i budgetbilagan nedan). Ange beloppen i hela kronor. Det sökta beloppet summeras i tabellen som visar den totala kostnaden för infrastrukturen.
Observera att 2020 anges per automatik som startår i formuläret. Om ansökan rör ett bidrag som ska börja betalas ut 2021 ska det anges i den bifogade budgetmallen (se under ”Budget”).
Budget
Bifoga infrastrukturens budget i excel-format. Använd den budgetmall Excel, 19.2 kB, öppnas i nytt fönster. som Vetenskapsrådet tillhandahåller och ange kostnaderna i hela kronor. Observera att vi efterfrågar en totalbudget för infrastrukturen. Det innebär att alla intäkter ska anges i ansökan, till exempel sökt bidrag från Vetenskapsrådet, bidrag från medelsförvaltaren och eventuella konsortiemedlemmar, bidrag från andra finansiärer och användaravgifter. Hela kostnaden för uppbyggnad, drift och så vidare av infrastrukturen ska också anges i budgeten, inklusive indirekta kostnader. För förklaring av kostnadsslag se flik ”Förklaring kostnadsslag” i budgetmall.
Alla kostnader i ansökans budget måste vara tydligt kopplade till de moduler som beskrivs under rubriken ”2.1 Konstruktion, uppbyggnad och drift av infrastrukturen” under rubriken ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” ovan.
Nedanstående rubriker (Tabell 1, Tabell 2 o.s.v.) refererar till tabeller som återfinns i budgetmallen.
Tabell 1. Sammanställning: Kostnader
Ange de sammanställda kostnaderna för varje modul. Varje rad i tabellen ska motsvara summeringsraden för respektive moduls budget över samtliga kostnadsslag.
Tabell 2. Sammanställning: Intäkter - bidrag
I tabell 2.1 anges hur mycket medel som söks från Vetenskapsrådet.
Övriga budgetrader i Tabell 2 anger hur mycket medelsförvaltaren och eventuella konsortiemedlemmar avser bidra med till infrastrukturen. Respektive medverkande organisationers bidrag summeras här över samtliga kostnadsslag.
Ange även övriga beräknade bidrag till infrastrukturen utöver Vetenskapsrådets och konsortiemedlemmarnas direkta bidrag. Detta kan vara bidrag från andra offentliga och privata finansiärer, EU, och/eller andra myndigheter.
Tabell 3. Sammanställning: Intäkter - användaravgifter
Ange eventuella användaravgifter uppdelade per modul.
De sammanlagda beräknade intäkterna för infrastrukturen (Tabell 2+3) ska överensstämma med de totala beräknade kostnaderna (summeringsraderna för ”Tabell 1. Sammanställning: Kostnader”).
Tabeller för de enskilda modulerna
- Ange samtliga kostnader för respektive modul. Befintliga resurser som medelsförvaltaren eller konsortiet ställer till infrastrukturens förfogande ska inte tas med. Exempel på befintliga resurser kan vara en befintlig utrustning, databas eller annan långsiktig verksamhet som görs nationellt tillgänglig genom infrastrukturen (beräknat värde av dessa kan anges i ”Tabell 4. Sammanställning: Befintliga resurser som medverkande organisationer ställer till förfogande”).
- Kostnaderna ska redovisas enligt SUHF-modellen men kan beräknas olika för olika medverkande organisationer. Vetenskapsrådet behöver inte känna till detaljerna kring hur de indirekta kostnaderna beräknas.
- Kostnader som kan hänföras till inköp, utveckling, konstruktion, installation och i förekommande fall destruering av utrustning ska alltid anges som vetenskaplig utrustning.
Samtliga kostnader för utbildning och stödjande e-infrastruktur ska tydligt framgå, men sökande kan välja om kostnaderna ska ingå i befintliga moduler eller vara egna moduler. Varje budgetrad ska gå att relatera till respektive modul i bilagan ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet”.
Summeringen av respektive modul förs sedan över till Tabell 1.
Tabell 4. Sammanställning: Befintliga resurser som sökande ställer till förfogande
- Med befintliga resurser avses framförallt befintlig utrustning och databaser hos medelsförvaltaren/inom konsortiet som görs nationellt tillgängliga genom att de ställs till infrastrukturens förfogande. Det kan också vara annan verksamhet som medelsförvaltaren/konsortiet vill göra nationellt tillgänglig.
- Medelsförvaltaren/konsortiemedlemmarna väljer själva om de vill ange ett värde för de befintliga resurserna och hur värdet då beräknas. Resurserna behöver inte ursprungligen ha bekostats av medelsförvaltaren/konsortiemedlemmarna.
- Redogör för vad de befintliga resurserna består av, hur de ställs till infrastrukturens förfogande, och vad de bidrar med till infrastrukturen. Detta görs under beskrivningen av relevant modul i bilagan ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet”.
Observera! Befintlig personal och indirekta kostnader som är del av infrastrukturens kärnverksamhet är en del av medelförvaltarens/konsortiets medfinansiering och ska specificeras inom budgeten för respektive modul.
Befintliga resurser räknas inte som medfinansiering.
Förklaring av budget
Bilagan får omfatta maximalt två A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, enkelt radavstånd.
Nyckelreferenser
Bilagan kan innehålla högst 20 nyckelreferenser (referenser till publikationer, cv och patent) för ansökan och får omfatta maximalt 3 sidor. Använd rubriker för att markera vilka nyckelreferenser som svarar mot en specifik frågeställning i utlysningstexten. Inled varje rubrik med asterisk (*) enligt exemplet: ”*Exempel på nyckelreferenser som beskriver vetenskapligt framstående forskning som möjliggörs av infrastrukturen”.
Stödbrev
Bifoga stödbrev (bekräftelse av åtaganden) från eventuella konsortiemedlemmar, inklusive centrumbildningar som till exempel SciLifeLab. Mall för stödbrev återfinns här Word, 21.1 kB, öppnas i nytt fönster. .
Medelsförvaltare
Under denna flik anges hemvist för infrastrukturen. Medelsförvaltare är den organisation som är värd för infrastrukturen och fylls i automatiskt när ansökan skapas. Som hemvist anges den institution eller motsvarande organisatoriska enhet som har huvudansvar för infrastrukturen.
Medverkande
Här kan den som bjudits in som projektledare för ansökan bjuda in medverkande administratörer som kan hjälpa till att lägga in och redigera information i ansökan. Observera att medverkande forskare inte kan bjudas in till denna ansökan.
Vetenskapsrådet stöder forskningsinfrastruktur som är av nationellt intresse. Infrastrukturen ska både vara vetenskapligt motiverad, öppet tillgänglig för forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och ha en långsiktig finansiering och organisation som är förankrad hos svenska lärosäten. Dessa olika aspekter bedöms i beredningen av ansökningar om bidrag till infrastruktur 2019.
Bedömningsprocess
Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) fördelar medel till uppbyggnad och drift av forskningsinfrastruktur.
Alla ansökningar förutom för ”Tilläggsbidrag” (se nedan) granskas dels av en internationell beredningsgrupp och dels av RFI:s rådgivande grupper. Den internationella beredningsgruppen består av experter som har ett brett perspektiv på forskningsinfrastruktur och kan sätta de svenska ansökningarna i ett större globalt perspektiv. RFI:s rådgivande grupper granskar ansökningar inom respektive rådgivande grupps forskningsområde med främsta roll att bedöma strategiska aspekter för svensk forskning.
Rådgivande grupper RFI Öppnas i nytt fönster.
Även Vetenskapsrådets ämnesråd granskar ansökningarna utifrån sina respektive områden och ger ett skriftligt utlåtande om ansökningarnas vetenskapliga och strategiska värde för svensk forskning.
Som en del av beredningen så kommer samtliga sökande att kallas till en kort intervju under perioden 10-20 juni.
Bedömningen av ansökningar som rör ”Tilläggsbidrag” (som söks inom ramen för ”Bidrag till Infrastruktur av nationellt intresse”), görs av de rådgivande grupperna till RFI.
RFI fattar sedan ett beslut baserat på underlagen från ovan beskrivna beredning om att inleda dialoger med de infrastrukturer som de avser stödja. Namnen på dessa infrastrukturer publiceras under oktober månad. Därefter för Vetenskapsrådet en dialog med respektive medelsförvaltare för de infrastrukturer som avses stödjas om bland annat modulernas innehåll och uppföljning av infrastrukturens verksamhet. Baserat på dialogerna fattar Vetenskapsrådet sedan ett slutligt beslut med fastställd finansieringsnivå och särskilda villkor för de infrastrukturer som beviljas bidrag. Alla som har sökt bidrag får RFI:s slutliga yttranden via mejl. Övriga yttranden kommer publiceras i vårt ansökningssystem Prisma.
Ramarna för utlysningen måste vara uppfyllda för att organisationen ska kunna ansöka om bidraget. Vi utför kontroller som gör att obehöriga ansökningar avvisas från fortsatt hantering. Om ansökan inte är utformad enligt instruktionerna kommer det att vägas in i bedömningen av ansökan.
Bedömningskriterier och vägledande frågor
Bedömningen av ansökningar om ”Bidrag till infrastruktur av nationellt intresse” görs med hjälp av nio kriterier. Syftet med flera komponenter är att uppnå en allsidig bedömning. De kriterier som är märkta med en asterisk används för ansökningar som rör ”Tilläggsbidrag”. Kriterierna bedöms på en sjugradig betygsskala, med undantag för kriterierna nationellt intresse, samhällsnytta och e-infrastruktur som bedöms på en tregradig betygsskala.
För varje kriterium finns vägledande frågor som stöd till ledamöternas bedömning av din ansökan. Dessa kan även fungera som vägledning för dig när du skriver din ansökan.
National interest (1-3)
Guiding questions:
- To which extent does the infrastructure fulfil, or has the potential to do so in the near future, the Swedish Research Council’s criteria for research infrastructures of national interest?
Ethical considerations* (text only)
Guiding questions:
- Where applicable, comment on any ethical considerations that have not been adequately dealt with in the application.
Scientific impact* (1-7)
The criteria is used for assessing the scientific impact of the infrastructure.
Guiding questions:
- Does the proposed research infrastructure answer to the need stated in the call
- Does the research infrastructure provide state-of-the-art capabilities for advancing research?
- Is there a sufficiently broad and sustainable scientific user base/potential users
- How does the research infrastructure compare to similar facilities in other countries and/or international facilities?
- Are there any other cost-efficient alternatives that would satisfy the identified need (i.e. that would make the proposed research infrastructure less urgent)
- Where applicable, can the Swedish research community contribute with any specific competence that is needed to develop the infrastructure/research area?
Socio-economic impact* (1-3)
The criteria is used for assessing the infrastructure’s contribution to society, i.e. its ability to provide benefits that are utilised outside fundamental academic research.
Guiding questions:
- Which are the main potential beneficiaries outside of academia?
- Return of investments: Which are the opportunities for Swedish enterprise and innovation in the design, construction or provision of services towards the infrastructure?
- Directly applicable solutions: Are there parts of the technical development, the engineering and/or the software solutions that are of direct societal or commercial use?
- Non-academic long-term benefits: How are the possibilities provided by, or the results derived from, the infrastructure potentially beneficial for society and/or innovation?
Implementation, leadership and organisation (1-7)
The criteria is used for assessing the implementation and organisation of the infrastructure. For international infrastructures, the proposed organisation of the Swedish national coordination and Sweden’s role within the international organisation should also be assessed.
Guiding questions:
- Is the proposed implementation plan appropriate and feasible?
- Is the management structure appropriate and are the responsibilities of the partners clearly defined?
- Does the organisation possess the necessary competence concerning scientific/strategic aspects and management?
- Is the support from the partners, both in terms of funding and personnel, relevant, at an appropriate level and sufficiently secured?
- Will present and potential future users be appropriately served in terms of availability of resources, support functions and communication of necessary information?
- Are the potential risks properly assessed?
- Where applicable, are relevant collaborations with other infrastructures sufficiently described?
Consortium (text only)
The criteria is used for assessing whether organisation as a consortium is sufficient for the fulfilment of the needs stated in the call.
Guiding questions:
- Is there a need for the infrastructure to be organised as a consortium?
- If yes, are the relevant stakeholders within the area involved in the management of the infrastructure and/or are there less relevant partners involved that could be excluded?
E-infrastructure (1-3)
The criteria is used for assessing whether the data management and policy are in line with international standards and if the e-infrastructure (hardware and software) needs are properly addressed.
Guiding questions:
- Does the infrastructure have an appropriate data policy and plan for data management in place?
- Are the technical solutions for e-infrastructure appropriate? E.g. access, analysis, active data storage and data management.
- Is there sufficient support for users in terms of software, user-specific tool development, and database solutions at the infrastructure or collaborating partners?
- Is there readiness to handle the growing need for e-infrastructure and related support functions in the coming 5-10 years?
- Where applicable, has the infrastructure consulted and coordinated with other infrastructures to ensure that necessary e-infrastructure is available for its users? E.g. SNIC, Sunet, SND.
Prioritisation between functionalities/modules (text only)
Suggest a prioritisation between different proposed activities/functionalities of the infrastructure, i.e. between modules, as well as within each module. Consider how each module contributes to the scientific goals and if the budget for each module is reasonable and cost effective.
For each module please state one of the following:
- Core - The module is a crucial component for the infrastructure to meet the needs identified in the call. Without this module the proposed infrastructure cannot be established and/or operated.
- Highly Relevant - The module contributes significantly to meet the identified needs and is very important for the scientific impact of the proposed infrastructure. Although it is not crucial for establishing and/or operating the infrastructure, it is highly recommended to be financed.
- Relevant – The module is a relevant component that contributes to meet the needs within the research area. However, the module is not a prerequisite for the functioning and/or for the scientific impact of the infrastructure and should be given lower priority compared to the Core and Highly Relevant modules.
- Less relevant – The module does not bring significant benefits, is unlikely to be widely used and/or there are other existing, more adequate and/or cost efficient solutions.
Overall grade and final comment* (1-7)
Make a non-numerical compilation of the criteria above, resulting in a final grade (1-7), and give a summary statement of the application, which acknowledges the most important aspects. Please also comment on any significant benefits, obstacles or risks with the infrastructure, not already listed above, which need to be addressed.