Planerade covid-19-studier under pandemin

I början av covid-19-pandemin initierade forskare snabbt nya projekt för att studera sjukdomen. Nedan finns sammanställd data från Etikprövningsmyndigheten med information om covid-19-relaterade etikprövningsansökningar för pandemiåren 2020–2022. Sammanställningen innehåller också jämförelser som ger perspektiv på hur pandemin har påverkat övriga kliniska studier.

Godkända covid-19-relaterade etikprövningsansökningar i relation till smittspridningen

I inledningen av pandemin 2020 började forskare planera nya projekt för att studera sjukdomen och i slutet av mars godkändes den första etikprövningsansökan. Därefter ökade takten av nya studier snabbt och under våren 2020 var nästan var tredje etikprövningsansökan covid-19-relaterad. Under 2021 minskade takten av nya ansökningar successivt och sista kvartalet 2022 godkändes fem ansökningar. Summerar man de tre åren blev över 500 ansökningar godkända.

Diagrambild över antal godkända covid-19-relaterade etikprövningsansökningar och antal bekräftade fall.

Figur 1. Antal godkända covid-19-relaterade etikprövningsansökningar per vecka jämfört med antal bekräftade fall av covid-19 i Sverige i logaritmisk skala (Folkhälsomyndighetens sammanställning "Bekräftade fall av covid-19 i Sverige", interaktivt faktablad).

Rapport: Förutsättningar för kliniska studier under covid-19-pandemin

Under pandemin sammanställde Vetenskapsrådet information och diagram baserat på antalet godkända etikprövningsansökningar för att ge en bild av de kliniska studier som planerades. Sammanställningen visade att:

  • registerdata användes i över hälften av studierna
  • många forskningspersoner behövdes då en majoritet av studierna planerade för deltagande av flera hundra personer
  • över hälften av studierna hade ett års projekttid eller längre, vilket innebär att det kan ta många år innan forskningsresultaten publiceras
  • det gjordes få multiregionala studier. De allra flesta studier bedrevs och inkluderade endast forskningspersoner från en enda region.

Förutsättningar för kliniska studier under covid-19-pandemin

Godkända covid-19-relaterade etikprövningsansökningar jämfört med övriga kliniska studier

Forskare och personal inom sjukvården har rapporterat att arbetet med övriga kliniska studier fått stå tillbaka under pandemin när vårdproduktion och covidforskning prioriterats (vilket framgår i rapporten Förutsättningar för kliniska studier under covid-19-pandemin). Samtidigt har det totala antalet kliniska studier har legat stabilt under åren 2020–2022. Detta stämmer väl med Etikprövningsmyndighetens bedömning om att den totala mängden inkommande ansökningar inte påverkades i någon större utsträckning (årsredovisning 2020).

Under hela 2020 låg andelen covid-19-relaterade kliniska studier på 17 procent av alla ansökningar och de två följande åren låg andelen på 8 (2021) respektive 4 procent (2022). Den totala mängden godkända ansökningar låg under perioden på cirka 2 000 per år.

Den snabba nedgången i covid-19-relaterade kliniska studier bekräftas också av Läkemedelsverket som i sin årsredovisning (från åren 2020, 2021, 2022) uppger att de hanterade 27 covid-19-relaterade ansökningar om klinisk läkemedelsprövning under 2020 och 14 under 2021.

Diagrambild över totalt antal godkända etikprövningsansökningar av medicinsk ärendetyp gällande covid-19.

Figur 2. Totalt antal godkända etikprövningsansökningar avseende medicinsk forskning, uppdelat på covid-19-relaterade och övriga kliniska studier.


Andel godkända covid-19-ansökningar

92 procent av de covid-19-relaterade studierna som planerades under pandemin fick etikprövningsansökan godkänd. 4 procent fick avslag (resterande 4 procent är framförallt ansökningar som drogs tillbaka av sökande eller avvisades för att ansökan inte föll under etikprövningslagen). Detta ligger i linje med övriga medicinska ansökningar där 94 procent blev godkända och 2 procent får avslag (medelvärde 2020–2022).

Diagrambild som visar fördelning av beslut för etikprövningsansökningar covidstudier.

Figur 3. Fördelning av beslut för etikprövningsansökningar under 2020–2022. I kategorin ”annat” hamnar framförallt ärenden som drogs tillbaka av sökande eller avvisades för att ärendet inte föll under etikprövningslagen. Ändringsansökningar eller ärenden som resulterade i rådgivande yttranden har exkluderats.


Tid till godkännande

Tidigt under pandemin inrättade Etikprövningsmyndigheten ett snabbspår för covid-19-relaterad forskning, vilket kan ha lett till en viss fördröjning av godkännanden för övriga kliniska studier (se tabellen nedan). Effekten var som störst under andra kvartalet 2020, men i slutet av året var det cirka en veckas fördröjning och fortsatte därefter att ligga på den nivån.

2022 tog det ungefär en och en halv månad från att en etikprövningsansökan lämnats in till att ett beslut har togs*. Här är administrativ tid för avgiftsinbetalningar och eventuella kompletteringar inräknad.

Antal dagar (medelvärde) mellan inkommandedatum och godkännandebeslut för ansökningar till Etikprövningsmyndigheten

År

Covid-19-relaterade studier

Övriga kliniska studier

2020

37

58

2021

42

49

2022

40

45

Tiderna inkluderar avgiftsinbetalningar och eventuella kompletteringar av ansökan*.

*Etikprövningsmyndigheten uppger att själva handläggningsprocessen i snitt var 35 dagar när man istället utgår ifrån tiden mellan att en ansökan blivit både komplett och betald tills att ett beslut har tagits (enligt Etikprövningsmyndighetens årsredovisning 2022).

Geografisk fördelning av forskningshuvudmän

Under pandemin liknade fördelningen av covid-19-relaterade ansökningar mellan sjukvårdsregioner i stort fördelningen för övriga kliniska studier. Sjukvårdsregionerna Stockholm, Sydöstra och Mellansverige hade en något högre andel av de covid-19-relaterade ansökningarna jämfört med övriga delar av Sverige.

Diagrambild som visar geografisk fördelning av godkända etikprövningsansökningar

Figur 4. Geografisk fördelning av godkända etikprövningsansökningar som avser kliniska studier (medicinsk forskning) under 2020–2022.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Nominera forskare till Athenapriset 2024

    Athenapriset går till forskning och innovationer som kommit till genom samarbete mellan hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet. Var med och påverka vem som får priset i år! Sista nomineringsdag är 26 maj.

  2. Ny statistik över ansökningar och beslut

    Nu har vi publicerat samlad statistik om ansökningar och bidragsbeslut för 2023. För att göra statistiken mer användbar har vi bland annat gjort en annan ämnesindelning än tidigare år.

  3. Drygt 75 procent av kliniska studier registrerade efter ett år

    Från och med 2022 ska alla kliniska studier som Vetenskapsrådet finansierar registreras i en publik databas. En färsk uppföljning visar att majoriteten av de kliniska studier som beviljades medel 2022 har registrerats.