VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den 12 december 2019

Uppdaterad den 03 mars 2020

GD:s reflektioner efter den Forskningspolitiska dagen

Den 20 november arrangerade vi för första gången Forskningspolitiska dagen. Vårt syfte var att skapa en arena för frågor som rör utveckling och utmaningar inom det svenska forskningssystemet.

Så här några veckor efter konferensen vill jag gärna komma med några reflektioner. Av den återkoppling jag fått personligen, och av utvärderingsenkäten som deltagarna fick svara på, känner jag mig helt övertygad om att det finns ett stort behov av denna typ av möte på nationell nivå.


Internationell utblick

Nederländernas forskningsminister, Ingrid van Engelshoven, såg också mycket positivt på mötesformen. Kanske dyker det upp en liknande arena även där så småningom? Eller så har de inte samma behov. Nederländerna är redan en mycket framstående forskningsnation, det syns i universitetsrankningar, bibliometriska data och i fördelning av ERC-bidrag. Vi kan inte kopiera deras system men nog finns det mycket att lära. Liksom av Schweiz, vars statssekreterare berättade om deras forskningssystem. Även det ett mycket framgångsrikt forskningsland, men med helt andra politiska strategier än Nederländernas. Det finns uppenbarligen olika vägar för att nå hög forskningskvalitet. Här gäller det att hitta den väg som är rätt för Sverige.

Nederländernas forskningsminister, Ingrid van Engelshoven


Forskarpresentation – Frank Wilczek

Det fanns också inslag av forskningspolitik i den presentation som Frank Wilczek, Nobelpristagare i fysik 2004, höll. Huvudsyftet med presentationen var förstås att ge oss en inblick i det omvälvande tekniksprång för utveckling av framtidens datorer som kvantfysiken gett upphov till. Men beskrivningen av hur forskning om kvantdatorer utvecklats från grundforskning, till mer tillämpad forskning, och sedan tillbaka igen när teknikutvecklingen ställer ytterligare krav på ökad grundläggande kunskap ger en del insikter som är väl värda att beakta för kommande forsknings- och innovationspolitiska beslut.

Frank Wilczek, Nobelpristagare i fysik 2004


Två paneldiskussioner – forskningsinfrastruktur och samhällsutmaningarna

Från diskussionen om forskningsinfrastruktur tar jag med mig att det kommer att krävas en högre grad av samverkan, framförallt mellan forskningsfinansiärer och lärosäten. En viktig del i denna samverkan gäller prioriteringar av vilka internationella och nationella infrastrukturer Sverige ska satsa på, för prioriteringar det måste göras! Vi måste också tillsammans med regering och näringsliv hitta nya finansieringslösningar för att vi ska komma till rätta med den besvärliga situation som nu råder, både för investerings- och driftskostnader för stora infrastrukturer.

I dagens andra paneldiskussion - om hur forskningen kan möta samhällsutmaningarna - är frågan mer komplex eftersom det berör flera olika politikområden. Det gör dock inte frågan mindre relevant eller intressant ur ett forskningspolitiskt perspektiv, tvärtom! Forskningen måste i större utsträckning bli en del i den rörelse som strävar mot hållbarhet. Men samtidigt måste vi värna forskningens integritet och den vetenskapliga metoden. Den fria forskningen och forskningsmedel som fördelas efter breda, öppna utlysningar i nationell konkurrens, spelar en viktig roll i detta sammanhang.

Paneldiskussion: Forskningsinfrastruktur – digitala möjligheter och utmaningar


Jag inledde med att vi har fått mycket positiv återkoppling på konferensen. Vi planerar naturligtvis för en fortsättning, gärna tillsammans med fler aktörer för att bredda perspektiven. Jag ser det dock som mycket viktigt att behålla den internationella utblicken och att låta forskningen ha en tydlig plats på agendan.


 

Sven Stafström, generaldirektör, Vetenskapsrådet

Publicerad den 12 december 2019

Uppdaterad den 03 mars 2020

Mer inom samma ämne

  1. Mattias Marklund ny huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap

    Han är professor i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet och har ett stort intresse för strategiska och forskningspolitiska frågor. I sin nya roll vill han bland annat jobba för mer samverkan mellan olika aktörer inom naturvetenskap och teknikvet...

  2. Utredning av organisationen av kliniska kommittéer vid Vetenskapsrådet

    På uppdrag från regeringen har Vetenskapsrådet gjort en översyn av myndighetens två kommittéer inom klinisk forskning na och tagit fram rekommendationer om hur arbetet kan utvecklas. I uppdraget ingick också att analysera hur verksamheten kan utveck...

  3. Varför behövs de stora forskningsanläggningarna?

    Sverige har länge investerat stora summor i forskningsinfrastrukturer. Varför behövs anläggningarna och hur är våra investeringar kopplade till forskarnas möjlighet att göra banbrytande framsteg?