Nyhet

Nyhet

Publicerad den 14 maj 2020

Uppdaterad den 14 maj 2020

Finansieringen av svensk virusforskning kartlagd

En stor del av Vetenskapsrådets finansiering av virusforskning har de senaste åren gått till forskning om redan kända virus som HIV eller influensa. Andra virustyper som orsakat stora epidemier i samhället har finansierats i betydligt lägre grad. Detta visar en kartläggning som vi tagit fram med anledning av coronapandemin.

Vetenskapsrådet står för en stor del av finansieringen av svensk forskning om virus och forskning inom infektionsområdet. Med anledning av coronapandemin har vi kartlagt de senaste årens finansiering av virusforskning. Resultatet kan till exempel användas som vägledning för kommande forskningsinsatser.

Kartläggningen visar att Vetenskapsrådet fördelade cirka 450 miljoner kronor till virusforskning under perioden 2014–2019. Den största andelen av dessa medel gick till forskning om så kallade retrovirus, där HIV ingår. Det är en fördelning som vi ser gäller även för andra forskningsfinansiärer.

I kartläggningen ingår även en bibliometrisk analys av hur svensk virusforskning står sig internationellt under perioden 2009–2018. Analysen visar att Sverige ligger på plats 20 när det gäller antal publikationer och på plats 16 när det gäller medelcitering, vilket är relativt bra positioner.

En betydligt lägre andel av Vetenskapsrådets stöd har gått till forskning om virustyper som ligger bakom de senaste årens epidemier, som till exempel Corona, Dengue, Ebola, Zika och calicivirus (som orsakar vinterkräksjuka). Däremot verkar publikationerna inom dessa områden ha fått ett bra vetenskapligt genomslag.

– Kartläggningen sätter fingret på områden där svensk forskning behöver bli starkare, säger Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet. Den visar också hur svårt det är att i förväg bestämma vilken typ av forskning som ska prioriteras. Vi kommer att se fler virus utvecklas till epidemier och pandemier, och forskningen behöver ha en stark och bred grund för att hantera det.

Publicerad den 14 maj 2020

Uppdaterad den 14 maj 2020

Pdf / Utskrift

Kontakt

Mer inom samma ämne

  1. EU-kommissionen utlyser snabba medel för forskning om nya varianter av coronaviruset

    Mer kunskap om nya varianter av coronaviruset behövs och det snabbt. EU-kommissionen avsätter därför 123 miljoner euro från Horisont Europa till fyra utlysningar med fokus på covid-19 och nya varianter av coronaviruset. Sista ansökningsdatum för samt...

  2. Kliniska studier under pandemin – bättre samordning och mer tid för forskning behövs

    Säkerställ att kliniskt verksam personal får mer tid att forska och skapa ekonomiska incitament som främjar infrastruktur, kompetensförsörjning och nationell samordning inom klinisk forskning. Det är några av Vetenskapsrådets åtta rekommendationer fö...

  3. Förutsättningar för kliniska studier under covid-19-pandemin

    Rapport av uppdrag att tillfälligt stärka verksamheten inom Kliniska Studier Sverige I denna rapport slutredovisas det regeringsuppdrag som Vetenskapsrådet fick i april 2020 om att tillfälligt stärka verksamheten inom Kliniska Studier Sverige. I upp...