Publicerad den 10 december 2018

Uppdaterad den 12 april 2019

Etik i forskningen

Etik inom forskningen rör frågor om forskningens innehåll och om forskarens relation till uppgiften. Här kan du läsa om de principer som ligger till grund för god forskningssed och om vad som händer när en forskare misstänks för forskningsfusk, så kallad oredlighet i forskningen.

Forskningsetik – om hänsyn till deltagare och försökspersoner i forskningsprojekt

Forskningsetiken är inte statisk, varken som disciplin eller praktik. När det vetenskapliga landskapet förändras, förändras också den forskningsetiska debatten. Nya principer formuleras och gamla tolkas om eller tillämpas på ett nytt sätt.

Forskningsetiska överväganden handlar i hög grad om att hitta en rimlig balans mellan olika legitima intressen. Kunskapsintresset är ett sådant. Integritetsintresset och skydd mot olika former av skada och risk för skada är andra exempel. Hanteringen av integritetskänsligt material väcker till exempel frågor om forskarens, medverkande personers och andra forskares intressen, men också om vad forskaren kan lova de medverkande och om vem som äger ett forskningsmaterial.

Läs mer i Vetenskapsrådets publikation God forskningssed.

Forskaretik – om forskarens relation till uppgiften

Forskaretiska frågor handlar om forskarens relation till forskningsuppgiften eller forskningsuppdraget. I All European Academics (ALLEA) skrift ”Den europeiska kodexen för forskningens integritet” uttrycks grundläggande principer som god forskningssed baseras på. Principerna är tänkta att ge forskare vägledning i praktiska, etiska och intellektuella problem som är förenade med forskning.

Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser.

Ärlighet i fråga om och utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.

Respekt för kolleger, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.

Ansvar för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser.

Den europeiska kodexen för forskningens integritetPDF (pdf, 3.6 MB)

Oredlighet i forskning

En vanlig definition av oredlighet i forskning är fabrikation, falsifiering, och plagiering (FFP), men det finns även andra former av oredlighet, till exempel självplagiat, undanhållande av forskningsresultat, missbruk av överordnad ställning och avsaknad av nödvändiga tillstånd.

Avvikelse från god forskningssed kan ge vilseledande resultat som i förlängningen kan leda till att människor, djur och miljö skadas. Dessutom kan förtroendet för forskare och forskning rubbas.

Så hanteras misstankar om oredlighet

Enligt högskoleförordningen ska en anmälan om misstänkt oredlighet i forskning utredas av lärosätet där den aktuella forskningen sker. Under pågående utredning får lärosätet hämta in ett yttrande från expertgruppen för oredlighet i forskning hos Överklagandenämnden för etikprövning.

Vetenskapsrådet gör inga egna utredningar vid misstanke om oredlighet. Däremot kan ett lärosätes beslut om att en forskare varit oredlig leda till att vi avbryter utbetalningen av bidraget.

Läs om Högskoleförordningen (1993:100), på riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Länk till: Överklagandenämnden för etikprövninglänk till annan webbplats

Nya sätt att främja god forskningssed och hantera oredlighet

Våren 2017 presenterades en utredning med förslag om nya sätt att främja god forskningssed och hantera oredlighet (forskningsfusk). Bland annat föreslår utredningen följande:

  • En ny myndighet tar över hanteringen av misstankar om oredlighet. Myndigheten ska utreda och besluta i frågan.
  • Det ska förtydligas i lag att forskaren ska bedriva forskning enligt god forskningssed och att medelsförvaltaren har det övergripande ansvaret.
  • Nya riktlinjer för att främja god forskningssed ska tas fram – en så kallad uppförandekod. Därmed ska ansvaret att följa god forskningssed bli tydligare.

Läs mer på regeringens webbplatslänk till annan webbplats.

Vetenskapsrådet har två rådgivande grupper som ansvarar för etiska frågor:

Expertgruppen för etik

Expertgruppen för försöksdjursvetenskap

Mer inom samma ämne

  1. Ansvarsfull teknisk utveckling – AI, robotik och etik

    Den tekniska utvecklingen inom AI och robotik går framåt i rasande fart och erbjuder lösningar på många samhällsproblem, men var går gränsen för vad som är etiskt försvarbart? Se en inspelning av seminariet.

  2. Etiska tillstånd för medicinsk forskning

    Vetenskapsrådet har sammanställt statistik över 2017 års ansökningar om etiktillstånd inom medicin. Underlaget kommer från de dåvarande sex etikprövningsnämnderna, som 2019 blev Etikprövningsmyndigheten.

  3. Film: Etik i vården

    Här kan du se en film om etiska vårddilemman. Filmen visar fyra dramatiserade etiska vårddilemman med kommentarer från forskare. Filmen togs fram 2009 i samband med forskningsprogrammet Etik i vården, som finansierades av Vetenskapsrådet, Vårdalstift...