Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet

Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag kartlagt och analyserat svenska forskares deltagande i Europeiska forskningsrådet, ERC, samt kommit med åtgärdsförslag för ökad konkurrenskraft.

Kartläggningen visar att forskare knutna till svenska lärosäten och forskningsinstitutioner deltar i ERC:s utlysningar i förväntad omfattning. Kvinnliga forskare i Sverige skickar dock in något färre ansökningar än sina manliga kollegor, vilket gäller både yngre och mer seniora forskare. Beviljandegraden i procent ligger för Sveriges del något under genomsnittet inom ERC:s samtliga utlysningar. Beviljandegraden för kvinnor är generellt sett inom ERC lägre än för män. Sedan 2013 har dock beviljandegraden för de sverigebaserade kvinnorna varit lika hög eller högre än beviljandegraden för de sverigebaserade männen.

Sju övergripande områden identifierades där åtgärder kan sättas in för att ge sverigebaserade forskare ökad konkurrenskraft inom ERC. Områdena innefattar att verka för att öka ERC:s synlighet i Sverige såväl som att öka Sveriges synlighet som forskningsnation internationellt, att ge ett utökat stöd till forskare i ansökningsfasen, samt bevakning och uppföljning av jämställdhetsaspekter nationellt och gentemot ERC. Fokus bör även finnas på att tillvarata de erfarenheter som finns och löpande skapas hos ERC-forskare med bidrag eller paneluppdrag, och på att tillvarata goda forskningsidéer som rankats högt men inte finansierats inom ERC.

Mer inom samma ämne

  1. Sex forskare i Sverige får ERC Advanced grant

    Nu är det klart vilka som får ERC Advanced grant. Utlysningen riktar sig till etablerade och världsledande forskare och har vetenskaplig excellens som enda urvalskriterium. Totalt får 185 forskare dela på 450 miljoner euro. Sex av dem är verksamma i ...

  2. ERC-bidrag ger stor frihet

    Under 2019 fick totalt 30 forskare i Sverige stöd från ERC inom utlysningarna Starting Grant, Consolidator Grant och Synergy Grant. Inom utlysningen Advanced Grant 2018 beviljades sex forskare medel. Vi har pratat med tre forskare som fått ERC-bidrag...

  3. Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

    1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.