3: Att tillgängliggöra resultat från FoU-verksamheten

Att lyckas med att nå ut med resultat så att de kommer till användning och nytta kan vara en utmaning. Alla myndigheter har olika förutsättningar vad gäller uppdrag, genomförande och målgrupper.

Framgångsfaktorer

  • Sammanfattad, lättillgänglig information
  • Aktiva forskare som kan kommunicera resultat
  • Utbildning i budskapsformulering, kommunikationsplaner och presshantering
  • Riktlinjer och strategier för publicering
  • Regelbunden nyhetspublicering
  • Goda, gärna personliga, kontakter med media
  • Låta målgrupper granska och recensera publikationer
  • Muntlig överlämning av resultat, exempelvis i seminarieform vid forskningsluncher och forskardagar
  • Uppsökande verksamhet och besök hos regionala aktörer
  • Finansiera publikationer, seminarier och konferenser
  • Webbplattformar kopplade till stora projekt där allt från projektdokument till instruktionsfilmer finns för nedladdning
  • Krav på spridnings- och implementeringsplan i projektbeskrivningen

Val av kanal och form

Val av kanal och form för tillgängliggörandet av FoU styrs av myndigheternas uppdrag, vilka målgrupperna är och deras behov av kunskap.

Här är några exempel på hur myndigheter presenterar sina FoU-resultat, vilka beskrivs mer ingående i handboken:

  • rapporter, artiklar (både vetenskapliga och populärvetenskapliga), broschyrer och nyhetsbrev, egna publikationsserier och tidskrifter, systematiska litteratur- och forskningsöversikter
  • offentliga databaser med vetenskaplig information, specialbibliotek, Wikipedia
  • interna och externa seminarier, mässor, konferenser, symposier, utbildningsdagar, tematräffar, utställningar, forskardagar eller forskningsluncher
  • uppsökande verksamhet och dialoger med målgrupperna
  • sociala medier och kanaler, e-lärande, webbinarier och poddar, frågeforum
  • manualbaserade verktyg, särskilda portaler
  • presskonferenser, pressmeddelanden och debattartiklar.

Myndigheter som driver externa projekt kan kräva att projektet medverkar vid seminarier eller föreläsningar. De kan kräva att varje projekt har en projektuppföljare och referensgrupp. Spridning och strukturerat lärande i samband med projektutvärderingar förekommer också. Krav på vetenskaplig eller populärvetenskaplig sammanfattning är andra krav som förekommer på externa uppdrag.

Obs! Handboken tar upp en mängd exempel på vad myndigheter kan göra för att forskningsresultaten ska bli mer lättillgängliga.

Publicerad den 06 december 2019

Uppdaterad den 13 januari 2020

Pdf / Utskrift

Detta är en förkortad version av handbokens tredje kapitel.

Mer inom samma ämne

  1. Debatt: Dra lärdom – utveckla vetenskaplig rådgivning

    Vid oförutsedda händelser måste den vetenskapliga expertisen samlas snabbt för att kunna ge stöd till beslutsfattande. Det är hög tid att Sverige utvecklar en effektiv process för vetenskaplig rådgivning som stöd både i krishantering och för en god s...

  2. Nationellt samarbete vägen framåt för framgångsrik forskningskommunkation

    En ny rapport om forskningskommunkation visar att det finns goda förutsättningar för vidareutveckling av en svensk infrastruktur för forskningskommunikation. Målet är att nå ut med evidensbaserad kunskap i samhället.

  3. Vad, vem och varför? Forskning om forskningskommunikation i Sverige

    Vetenskapsrådet bjuder tillsammans med Vetenskap & Allmänhet och Linköpings universitet in till ett digitalt dialogseminarium om hur vi kan stärka forskningen om forskningskommunikation och stimulera till ökat samarbete och tvärvetenskaplighet.