Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Svensk fysikforskning får stort genomslag
Svensk forskning inom fysik håller hög kvalitet och får stort genomslag både nationellt och internationellt. Det konstaterar den internationella panel som utvärderat forskningen vid 12 universitet med hjälp av den modell Vetenskapsrådet har tagit fram.
Fysik med hög kvalitet och samhällsrelevans
En internationell expertpanel har utvärderat svensk forskning inom fysik vid 12 lärosäten. De har utgått från Vetenskapsrådets utvärderingsmodell och bedömt forskningens vetenskapliga kvalitet med stöd av bibliometri och extern läsning av ett urval av publikationer. Med stöd av fallstudier har de bedömt forskningens betydelse utanför akademin.
– Den övergripande slutsatsen i expertpanelens rapport är att forskning inom fysik i Sverige håller hög kvalitet med stora inomvetenskapliga genomslag både nationellt och internationellt. Svenska lärosäten har en stark koppling till industrin, utbildningssystemet och det internationella forskarsamhället. Det visar att forskningen har betydelse för det omgivande samhället, säger Richard Österberg, som är analytiker på Vetenskapsrådet.
Forskningsinfrastruktur, samverkan och tvärvetenskap ger framgång
Fysikforskning i Sverige har stor bredd, från grundforskning, över innovation och teknikutveckling, till praktiska lösningar för industrin och forskning med bäring på stora samhällsutmaningar. Sverige är dessutom en eftertraktad partner i forskningssamarbeten, särskilt inom subatomär fysik, fusion, rymd- och plasmafysik, astronomi, astrofysik och kosmologi.
Panelen konstaterar också att MAX IV bidragit till att svensk innovation haft en enorm inverkan på alla större synkrotronbaserade ljuskällor runt om i världen och framhåller att svenska lärosäten gör viktiga insatser inom instrumenteringsområdena för såväl MAX IV som European Spallation Source (ESS).
Rekommendationer från panelen
Panelen påpekar att viktiga vetenskapliga och samhälleliga effekter av forskning kan ses, och därmed fångas upp i nationella utvärderingar, efter ett eller två decennier. Samtidigt betonar de vikten av grundläggande och nyfikenhetsdriven forskning som kan få betydelse för det omgivande samhället först efter betydligt längre tid.
Panelen diskuterar också hur forskningens kvalitet och betydelse för det omgivande samhället kan stärkas ytterligare. De lyfter fram internationella samarbeten, forskningsfinansiering och former för kunskapsöverföring till industrin som framgångsfaktorer. Med rätt förutsättningar kan fysikforskningen i Sverige fortsatt bidra med kunskap och lösningar på olika samhällsutmaningar.
Utvärderingarna ska ge nationell överblick över ett område
Vetenskapsrådets utvärderingsmodell fokuserar på forskningsämnen och tematiska områden för att ge en nationell överblick över ett område. Första gången den användes var 2020 och då var ämnet statsvetenskap. Utvärderingsmodellen tar hänsyn till både forskningens kvalitet och betydelse i samhället. Den är inspirerad av hur forskning utvärderas i andra länder och genom att den är inriktad på forskningens resultat kompletterar den såväl lärosätenas egna kvalitetsgranskningar som UKÄ:s granskningar.
RELATERAT INNEHÅLL
Seminarium om utvärderingen
Den 24 april har vi ett dialogseminarium om utvärderingen. Det webbsänds via Youtube.
Mer inom samma ämne
-
Publikation |
Publicerad 26 juni 2024
Vetenskapsrådet har i uppdrag att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till forskningsdata. Varje år gör vi en kartläggning, analys och bedömning av läget i det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdat...
-
Nyhet |
Publicerad 8 april 2024
Mer dialog behövs mellan forskarsamhället och beslutsfattare för att de beslut som fattas ska baseras på vetenskaplig kunskap. I en ny rapport ger Science Europe förslag på hur denna dialog kan stärkas.
-
Nyhet |
Publicerad 6 mars 2024
Vi vill att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda om, och i så fall hur, delar av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i en replik på Jonas Franssons debattinlägg i tidn...