Vetenskapsrådet ger stöd till forskning inom hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, till exempel rättsvetenskap, religionsvetenskap, historia, språk, litteratur, filosofi, ekonomi, sociologi och statsvetenskap.
Exempel på forskning vi finansierar
Den senaste omfattande vetenskapliga studien av svenska eliter genomfördes 1990, inom ramen för den svenska Maktutredningen. Då identifierades två huvudsakliga maktcentra: storföretag och deras intresseorganisationer å ena sidan, och arbetarrörelsen med Socialdemokraterna och fackföreningarna å den andra. Sverige stod ut i internationell jämförelse, de flesta andra europeiska länder hade en mer integrerad maktelit.
Sedan dess har Sverige genomgått stora förändringar. I detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt undersöker vi vilka som tillhör den svenska makteliten idag inom näringsliv och politik, och hur de är kopplade till varandra.
Vi analyserar individers positioner och deras nätverk, samt de organisationer de är aktiva inom. Med hjälp av avancerade metoder, såsom social nätverksanalys och AI-baserad kartläggning av makthavares biografier, kan vi få en tydligare bild av hur makt fungerar i Sverige idag.
Forskargruppen består av ledande forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner –företagsekonomi, sociologi, statsvetenskap och strategisk kommunikation – med lång erfarenhet av elitstudier i Skandinavien.
Våra resultat kommer att ge viktig kunskap om vilka eliten – eller eliterna – är, hur de behåller sina positioner och hur de påverkar samhället. Detta är avgörande för demokratin, särskilt med tanke på utmaningar som ekonomisk ojämlikhet, social rörlighet och jämställdhet. Genom att belysa hur makt koncentreras och reproduceras inom det svenska samhällets toppskikt kan vår forskning bidra till en mer transparent och rättvis samhällsutveckling.
Projekttitel: Splittring eller enighet? Nätverk och organisationer i den svenska makteliten (Swercris) Länk till annan webbplats.
Projektledare: Anna Tyllström, docent i företagsekonomi, Institutet för framtidsstudier
Beslut om finansiering togs 2025.
Islam och muslimers integration är idag en av de mest omdebatterade och splittrande frågorna i europeisk politik. Och frågan är inte ny.
I detta forskningsprojekt ska vi analysera hur begreppet "Euro-Islam" utvecklades, användes och slutligen ebbade ut mellan åren 1995 och 2010.
För att förstå hur begreppet tillämpades i olika nationella sammanhang analyseras en rad källor, inklusive policydokument, akademisk litteratur, mediearkiv, läroböcker och så kallad "grå litteratur" (exempelvis rapporter och dylikt). Tre frågor står i fokus:
- Uppkomst: Vilka faktorer bidrog till uppkomsten av begreppet Euro-Islam, vilka var de viktigaste förespråkarna och vilka utmaningar försökte de adressera?
- Utveckling: Hur anpassades och tillämpades Euro-Islam i olika nationella sammanhang?
- Nedgång: Vad ledde till begreppets nedgång?
Genom att utforska dessa frågor bidrar studien med empirisk kunskap om vad som stod i vägen för en gemensam vision om hur islam och muslimer kunde integreras i Europa. Därigenom bidrar den också med viktiga kunskaper för den pågående debatten om islam i Europa.
Projekttitel: Euro-islams uppgång och fall (Swecris) Länk till annan webbplats.
Projektledare: Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet
Beslutet togs 2025.
Runt 3 miljarder människor bor i närheten av aktiva vulkaner. Några av de mest extrema vulkaniska riskområdena finns i den japanska arkipelagen, i det som brukar kallas Stilla havets "ring of fire".
I detta projekt ska vi försöka förstå vad det är som påverkar människans förmåga att överleva och återhämta sig efter massiva miljökatastrofer. Mer specifikt ska vi undersöka hur tidigare vulkankatastrofer har påverkat kulturella traditioner och ekosystem i de samhällen som är i riskzonen.
Fokus ligger på att förstå effekterna och kulturarvet från en av de största vulkankatastroferna någonsin: "supereruptionen" Kikai-Akahoya som hade sitt utbrott på havsbotten utanför Japans sydvästkust för 7 300 år sedan. Utbrottet orsakade massiva tsunamier, jordbävningar, kraftiga askanedfall och glödmolnsflöden som svepte över landskapet med enorm förödelse till följd.
Tidigare forskning har fokuserat på att kartlägga förintelsen av kulturer i regionen. Vår nordisk-japanska forskargrupp ska istället undersöka hur det kommer sig att vissa lokala grupper, djurarter och ekosystem kunde överleva. Hur lyckades de anpassa sig till de nya förhållandena och så småningom utvecklas i nya riktningar?
Vi vill förstå den komplexa dynamiken i mänsklig överlevnad och återhämtning efter förödande miljökatastrofer. Insikterna om denna bräckliga process vill vi sedan kommunicera till en bredare allmänhet – inte minst till dem som idag lever i vulkaniska riskzoner i Japan. Vi hoppas med detta kunna stimulera till djupare reflektion om hur mänskligheten bör möta framtida hållbarhetsutmaningar.
Projekttitel: Att Överleva Apokalypsen: flerdimensionell modellering av en förhistorisk megakatastrofs påverkan på människors livsvärldar, teknologier och demografi
Projektledare: Peter Jordan, professor vid institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet
Beslut om finansiering togs 2024.
Samhälleliga normer om maskulinitet har visat sig stigmatisera pojkars psykiska problem och många pojkar drar sig för att prata om sina erfarenheter. Studier visar att pojkar som lider av psykisk ohälsa är mer benägna att vända sig till sociala medier än till traditionella vårdgivare. Vårt projekt handlar om vilka budskap om psykisk hälsa som tonårspojkar möter i sociala medier, och om hur de tolkar sådant innehåll.
Forskning om sociala medier och ungdomars psykiska hälsa fokuserar främst på flickor. Vår egen forskning har visat att det för kvinnliga ”influencers” kan vara strategiskt att dela med sig av personliga upplevelser av psykiska problem eftersom det skapar en känsla av autenticitet. Även influencers som vänder sig till killar tar upp psykisk hälsa, men det saknas kunskap om vilka normer och ideal de sprider. Hur förklarar de dåligt mående? Vilka råd ger de sina följare? Dessutom saknas kunskap om hur tonårspojkar förhåller sig till dessa budskap, argument och råd.
För att få förståelse för detta kommer vi att kombinera analyser av innehållet som influencers publicerar i sociala medier, online, med analyser av hur tonårspojkar konsumerar och tolkar innehållet offline. Syftet är att parallellt vidareutveckla teorier om maskulinitet och sårbarhet.
I förlängningen kan kunskap om dessa aspekter bidra till en mer övergripande förståelse för relationen mellan könsnormer och psykisk hälsa samt hur könsnormer påverkar ungdomars hälsa. Denna kunskap är viktig i diskussionen om och bemötandet av maskulinitetsnormer och för professionella som utformar stöd till ungdomar som lider av psykisk ohälsa.
Projekttitel: Man up! Open up? Tonårspojkars förståelse av budskapet om psykisk hälsa i sociala medier
Projektledare: Anette Wickström, biträdande professor vid institutionen för tema, Linköpings universitet
Beslut om finansiering togs 2024.
Avhopparverksamheter är en central del i strategin för att minska gängrelaterad brottslighet. Att polisen initierar och leder avhopparverksamhet genom olika program har blivit allt vanligare. Trots det finns det få studier om hur polisen faktiskt kan hjälpa gängmedlemmar att sluta begå brott.
I vårt forskningsprojekt vill vi analysera hur polisens avhopparprogram är organiserade och fungerar.
Vi kommer att studera hur gängavhopp definieras och upplevs av å ena sidan poliser och praktiker, å andra sidan av gängmedlemmar som vill hoppa av eller som har hoppat av genom programmen. Vi kommer att intervjua de olika grupperna och göra observationer av polisens vardagliga arbete med gängavhopp.
Teoretiskt tar projektet avstamp i styrningsteorier där polisens arbete ses som en knytpunkt inom ett nätverk av olika relationer och allianserexempelvis mellan kommunala verksamheter, funktioner inom Polismyndigheten och privata aktörer som erbjuder stöd till avhoppare. Den andra teoretiska ingången fokuserar på vad som får människor att sluta begå brott, och hur polis och andra samhällsaktörer kan ge stöd åt kriminella i den process som ett avhopp kan innebära.
Forskargruppen har stöd av en grupp med praktiker och akademiker både i och utanför Sverige. Genom att studera erfarenheter hos både poliser och gängavhoppare kommer projektet att skapa ny kunskap som kan bidra till att utveckla polisens avhopparprogram och visa på deras potential för att minska gängrelaterad brottslighet.
Projekttitel: Polisiärt arbete med gängavhopp: Utmaningar och möjligheter
Projektledare: Anita Heber, docent vid kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
Beslut om finansiering togs 2023.
Barn med en diagnos inom autismspektrumtillstånd (AST) har ofta en hämmad språkutveckling. En stor del av forskningen har hittills fokuserat på inlärning av modersmålet, inte av ett andraspråk.
Tre studentuppsatser pekar på en överraskande hypotes: Högfungerande barn med autism (AST-elever) kanske föredrar att tala ett andraspråk och känner sig mer kompetenta och bekväma med det än med sitt modersmål.
I detta projekt vill vi systematiskt undersöka denna hypotes. Det gör vi genom att jämföra hur högfungerande AST-gymnasieelever och gymnasieelever utan autism behärskar svenska respektive engelska i två olika sammanhang – bildinspirerat berättande och naturlig interaktion under ett rollspel. Vi kompletterar sedan testen med enkäter och intervjuer med AST-eleverna och deras föräldrar och lärare för att få med personliga erfarenheter och perspektiv av användningen av språken i vardagen.
Med dessa metoder kan vi utvärdera elevernas språkfärdigheter och kommunikativa bekvämlighet inom varje språk, samt uppskatta vilket språk de föredrar att använda och varför. Om hypotesen bekräftas kan det få betydande personliga och utbildningsmässiga följder för högfungerande AST-elever och deras föräldrar och lärare. Det kan öppna upp för nya strategier för effektiv kommunikation och därmed förbättra både livskvaliteten och utbildningsresultaten för barn med högfungerande autism.
Projekttitel: Svenska eller engelska? – Språktycke och -färdigheter hos högfungerande elever inom autismspektrumtillstånd
Projektledare: Andrea Schalley, professor vid institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet
Beslut om finansiering togs 2023.
Globalt sett är kvinnor underrepresenterade inom politik och i synnerhet missgynnade på politiska ledarpositioner. Kvinnliga politiska ledare behandlas dessutom ofta sämre än sina manliga kollegor. Detta förklaras ofta med att ledarskapsideal är maskulint kodade. De betonar dominans och individualism, medan feminint kodade attribut betonar omsorg och inkludering.
Forskningen har hittills dominerats av studier från länder och sammanhang där män är överrepresenterade inom politiken. Det finns däremot inte mycket kunskap om förutsättningarna för kvinnliga politiska ledare i mer könsbalanserade kontexter.
Vårt projekt syftar till fylla den forskningsluckan genom att undersöka relationen mellan ledarskapsideal, praktiska förutsättningar för att utöva ledarskap, och kön. Vi kommer undersöka hur ledarskapsideal och kön uppfattas i svenska sammanhang och även hur manliga och kvinnliga ledare bemöts och bedöms. Vi undersöker detta genom en rad olika studier: intervjuer och enkäter med svenska politiker, kvantitativ textanalys av interpellationsdebatter och enkäter med medborgare. Denna kombination av data och metoder ger oss både empiriska och teoretiska insikter.
Underrepresentation och diskriminering av kvinnor på ledande positioner är en utmaning inom både politiken och inom andra sektorer. Detta projekt bidrar med kunskap om en i stort sett outforskad fråga av hög demokratisk relevans: förbättras förutsättningarna för kvinnor att utöva ledarskap inom politiken i takt med att mansdominansen minskar? Resultaten kan vägleda arbetet med att faktiskt skapa förutsättningar för ett jämställt politiskt ledarskap.
Projektledare: Josefina Erikson, lektor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Projekttitel: Vad krävs för att ledarskap ska bli jämställt? Studier av politiskt ledarskap i en könsbalanserad kontext
Beslut om finansiering togs 2022.
Antisemitism är inget historiskt fenomen utan ett växande problem såväl i Sverige som i övriga Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet. Många judiska ungdomar konfronteras dagligen med antisemitism i sin vardag. Samtidigt pekar Barnombudsmannen (2021) på att det finns mycket lite kunskap om unga judars upplevelser av antisemitism. Lärare och annan skolpersonal vittnar om att det ofta är svårt att identifiera antisemitisk ideologi eftersom den kan ta sig många olika uttryck. En nyutkommen rapport om antisemitismen i Stockholms skolor (2022) bekräftar denna bild.
Med det här projektet vill vi med språkvetenskapliga och etnografiska metoder undersöka hur antisemitisk retorik manifesteras språkligt och visuellt och hur unga personer som utsätts för antisemitiska budskap i dagens Sverige tolkar och påverkas av det. Vi kommer att kombinera diskursanalys med fältstudier.
En av projektets delstudier kommer fokusera på antisemitiska uttryck i offentliga politiska sammanhang, med Almedalen i särskilt fokus. I en annan delstudie ska vi studera antisemitisk propaganda i skolmiljö. För att de ungas egna perspektiv ska få en framträdande roll kommer judiska ungdomar själva delta i den tredje delstudien som medforskare.
Projektledare: Gustav Westberg, docent i svenska, Örebro universitet
Projekttitel: Antisemitiska uttryck – antisemitismens semiotik i Sverige och unga judars erfarenheter
Beslut om finansiering togs 2022.
Polisförhör ska genomföras på ett objektivt sätt. Det innebär bland annat att ledande frågor ska undvikas, och att den intervjuades perspektiv ska få komma till sin rätt. Detta är grundläggande i en rättsstat, men ändå har kritik riktats mot polisens förmåga till opartiskhet i utredningsarbetet.
I det här projektet studerar vi hur språket används i svenska polisförhör, eftersom det är med hjälp av språket som frågor ställs, minnen återskapas och händelser återberättas. Internationellt sett har det skett en ökning av studier som undersöker språk i förhörssituationer, men svenska polisförhör har inte undersökts i någon större utsträckning. Projektet kommer därför att belysa hur objektivitet konstrueras och hanteras i interaktionen mellan polis och den som förhörs, med särskilt fokus på hur polisen formulerar frågor och hur den intervjuades utsaga omformuleras av polisen.
Projektet har hög samhällelig relevans då det undersöker myndighetsutövning i praktiken och hur rättsstatens principer efterlevs och återskapas i faktiska samtal. Projektet har också praktisk nytta för polisen och polisutbildningen, särskilt i fråga om intervjuteknik vid polisförhör.
Projektledare: Lina Nyroos, docent och lektor i svenska, Södertörns högskola
Projekttitel: Samspel och interaktion i svenska polisförhör. Fokus på objektivitet, frågekonstruktioner och polisens omformuleringar
Beslut om finansiering togs 2021.
Social ojämlikhet har spelat en viktig roll i samhällsutvecklingen, men när det gäller forskning om äldre samhällsstrukturer har fokus framförallt legat på människor som tillhörde eliten.
I detta tvärvetenskapliga projekt kommer vi att studera livssituationen för marginaliserade grupper i Skandinavien under vikingatiden (cirka 750–1050 f.Kr.). Vikingatida samhällen var strikt hierarkiska och vid de få tillfällen där marginaliserade grupper har varit i fokus för forskningen har det bland annat handlat om att de kanske inte fick en formell grav.
Målsättningen med vårt projekt är att ge nya perspektiv på hur social ojämlikhet uppstod, uttrycktes och bibehölls. Vi ska bland annat kombinera bioarkeologiska analyser av skelett med arkeologisk kontextinformation för att på så sätt hitta nya förklaringsmodeller och nå ökad förståelse för hur social ojämlikhet genomsyrade livet på vikingatiden. Forskningen har också potential att belysa strukturella och kulturella mekanismer relaterade till olika gruppers exploatering idag.
Projektledare: Ben Raffield, docent vid institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet
Projekttitel: Social ojämlikhet, strukturellt våld och marginalisering i Skandinavien under vikingatiden
Beslut om finansiering togs 2021.
1919 fattades det beslut som brukar betraktas som den allmänna rösträttens införande i Sverige. Det kom dock att dröja 70 år innan alla vuxna medborgare omfattades av denna rätt. Det var först när omyndighetsförklaringen avskaffades 1989 som det sista så kallade rösträttsstrecket för denna grupp försvann.
Internationellt sett var Sverige tidigt ute. I en majoritet av världens demokratiska stater saknas fortfarande möjligheter för personer med vissa intellektuella funktionsnedsättningar att rösta på samma villkor som andra. Detta trots att nästan alla länder har skrivit under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, vilken trädde i kraft 2008.
Det finns dock skäl att tro att den svenska demokratin inte är fullt tillgänglig för denna grupp, trots att en rad tillgänglighetsåtgärder vidtagits. Valdeltagandet bland de med intellektuella funktionsnedsättningar är nämligen avsevärt mycket lägre än för befolkningen som helhet.
Vi kommer att följa tillgänglighetsinitiativet Mitt val inför valet 2022. Mitt val erbjuder en kombination av studiecirklar, lättläst information och samtal med politiker i syfte att skapa lika möjlighet för alla att delta i demokratin. Genom att låta personer med intellektuella funktionsnedsättningar själva få komma till tals, vill vi kartlägga upplevda hinder och utvärdera möjligheten att överkomma dessa.
Projektledare: Jonas Hultin Rosenberg, fil.dr. i statsvetenskap, Uppsala universitet
Projekttitel: Hinder och möjligheter för intellektuellt funktionsnedsattas politiska deltagande: lärdomar från ett världsledande initiativ
Beslut om finansiering togs 2021.
Bilder utgör en kraftfull form av politisk kommunikation som blivit alltmer framträdande i takt med den ökade digitaliseringen. Samtidigt vet vi ganska lite om de aktörer som sprider olika typer av bilder för att främja politiska idéer och hur dessa aktiviteter påverkar det offentliga samtalet och bidrar till att forma den politiska agendan.
För att förstå makten över dagordningen i en digitaliserad tid måste man beakta politikens visuella dimension. Ett problem är att politiska idéer vanligtvis studeras i text, medan bilder särskiljer sig i vad de förmedlar och hur de engagerar. De rymmer en egen dynamik.
Studiet av visuell politik förlitar sig också ofta på manuell analys av utvalda bilder - ett angreppssätt som inte räcker till i dagens komplexa medielandskap.
Projektet har därför flera syften. Vi kommer dels att undersöka hur klimatfrågor kommuniceras, sprids och får genomslag på plattformar som YouTube, Twitter och Facebook. Inför detta kommer vi att utveckla metoder för att studera storskaliga, visuella spridningsfenomen genom en kombination av till exempel ”framing”, maskininlärning för bildanalys och nya framsteg inom nätverksanalys. Därtill kommer vi att utvärdera möjligheterna, utmaningarna och konsekvenserna av att använda AI-baserade metoder inom samhällsvetenskaplig forskning.
Projektledare: Alexandra Segerberg, docent vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Projekttitel: Bildburen politik: En djupinlärningsbaserad analys av politiska idéers spridning och förankring
Beslut om finansiering togs 2021.
Forskningsöversikt för området
Vart fjärde år tar vi fram en forskningsöversikt för humaniora och samhällsvetenskap. Den ger en nulägesbild av svensk forskning inom området och blickar 5-10 år framåt.
Den innehåller även rekommendationer om insatser som ska främja forskningen i Sverige.
Publicerad
Uppdaterad
