Vetenskapsrådet ger stöd till forskning inom allt från forskning på molekylär-och cellnivå och forskning som involverar försöksdjur och patienter, till epidemiologiska studier på grupper av människor.
Exempel på forskning vi finansierar
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och den nyare bredare benämningen CAL (chronic airflow limitation) är ett växande hälsoproblem världen över. Omkring 1 miljard människor dör i dessa sjukdomar varje år.
Rökning är den mest kända och studerade riskfaktorn, men även icke-rökare drabbas av CAL: Upp emot 20 procent av CAL-patienterna har aldrig rökt.
I vårt projekt ska vi mäta förändringar av en rad olika inflammationsreglerande ämnen i lungan – proteiner, fettsyror samt mikro-RNA – i tre stora grupper med personer som aldrig har rökt men ändå har CAL. Detta kombinerar vi med dagliga uppföljningar med datortomografi och två olika övervakningssystem, ett av dem är specifikt utvecklat för olika undergrupper av CAL-patienter.
Genom att samordna data från dessa undersökningar kan vi få en detaljerad bild av de inflammatoriska processer som pågår parallellt i lungorna hos olika grupper av CAL-patienter.
Med ett sådant så kallat systemmedicinskt perspektiv kan vi identifiera molekylärt unika grupper av CAL. CAL är nämligen en så kallad paraplydiagnos med flera olika undergrupper. I komplexa sjukdomar av detta slag är det svårt att diagnosticera relevanta patientgrupper med enbart traditionella, kliniska undersökningsmetoder.
Systemmedicin, som vårt projekt är en del av, ger en revolutionerande möjlighet att få inblick i hur olika biologiska delsystem bidrar till att orsaka sjukdom. Projektet kan därmed leda till säkrare diagnos av KOL med olika bakgrund och sjukdomsförlopp, så som CAL-associerad med förtidig födsel, rökning, post-covid med flera. Den kan också leda till ny effektiv behandling – något som idag helt saknas – samt till minskade sjukvårdskostnader och minskat lidande för dessa patientgrupper.
Projekttitel: Sub-fenotyper av CAL: Ett systembiologiskt ramverk för att kartlägga fenotypiska & mekanistiska undergrupper av patienter med kronisk luftvägsobstruktion hos aldrig-rökare
Projektledare: Åsa Wheelock docent vid institutionen för medicin, Solna på Karolinska institutet
Virus som sprids av myggor, såsom dengue- chikungunya- och Sindbisvirus, kan orsaka många allvarliga sjukdomar. Hittills har mest forskning gjorts på virus och myggor under tropiska förhållanden. Betydligt mindre kunskap finns om hur dessa virus beter sig vid lägre temperaturer.
I detta projekt kommer vi göra experiment med flera virus som har potential att sprida sig över världen. Vi kommer att infektera två myggarter med dessa virus: en myggart som finns i Sverige (Culex pipiens) och en invasiv art som sprider sig norrut i Europa, den asiatiska tigermyggan (Aedes albopictus).
Myggorna får sedan leva i varierande antal dagar under olika temperaturförhållanden. Bland annat kommer vi ta prover på virusmängden vid olika tillfällen och simulera vintersäsongen för infekterade mygg. Det ger kunskap om hur lång tid det tar för de olika virusen att föröka sig, temperaturens påverkan och virusens förmåga att överleva i myggen över vintern.
Med hjälp av fältstudier och digital medborgarrapportering med mobilappen Mosquito Alert kommer vi också övervaka den asiatiska tigermyggans spridning till Sverige, samt utvärdera myggans möjligheter att överleva den svenska vintern.
För att kunna uppskatta risken för framtida virusutbrott behövs pålitliga grunddata. Sådana saknas ofta, eftersom de kräver experimentella studier – som kräver både tid och specialkompetens. Med hjälp av våra experiment kan vi uppskatta risken för att dessa virus ska kunna spridas och etablera sig i Sverige och andra länder med liknande klimat.
Projekttitel: På flytt från tropikerna - spridning av myggburna virus i tempererade klimat
Projektledare: Jenny Hesson, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi virala zoonoser på Uppsala universitet
Under en vanlig influensasäsong dör ungefär 500 000 människor världen över. Det är framförallt personer med försvagat immunsystem, små barn och äldre som blir allvarligt sjuka och dör. Influensavirus kan överföras till människa från andra djurarter. Det kan också förändras snabbt och orsaka pandemier. Världshälsoorganisationen WHO listar influensa som ett ständigt potentiellt hot mot folkhälsan.
Ökad kunskap om exakt hur influensavirus orsakar sjukdom och hur vårt immunförsvar reagerar är viktig för att kunna identifiera och hjälpa högriskpatienter, utveckla nya behandlingsmetoder och göra oss bättre förberedda för en framtida pandemi.
I vårt projekt undersöker vi möjligheten att tidigt i sjukdomsförloppet kunna definiera vilken specifik immunprofil en influensapatient har, och om det på så vis går att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad. Vi är särskilt intresserade av att förstå vilken roll ålder spelar för hur det immunologiska svaret mot influensa fungerar.
För att ta reda på detta ska vi studera immunceller och immunsvar i luftvägarna – där viruset kommer in i kroppen och förökar sig – och i blodet hos kliniskt väl beskrivna influensapatienter med akut och konvalescent sjukdom. Vi studerar även immunceller i prover från luftvägar hos friska kontrollpersoner.
Forskargruppen har ett nära samarbete med Karolinska universitetssjukhuset. Proverna tas på patienter under influensasäsong och när patienterna tillfrisknat från sin virusinfektion.
Målet med vår forskning är att hjälpa influensapatienter genom att bättre och tidigare kunna förutsäga sjukdomens svårighetsgrad och därför göra en mer riktad behandling möjlig. Studierna ger också grundläggande kunskap om hur influensa uppkommer och utvecklas, vilket är viktigt inför framtida virusutbrott.
Projekttitel: Åldersrelaterade skillnader i immunsvar i luftvägarna vid influensavirusinfektion
Projektledare: Anna Smed Sörensen, docent vid institutionen för medicin, Karolinska institutet
Den som äter för mycket och tränar för lite löper risk att få typ 2 diabetes, leverinflammation och hjärtinfarkt. Dessa så kallade kardiometabola sjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna i världen. Ofta studerar man dem i möss – men även i till exempel hundar och apor – genom att ge djuren för mycket att äta. Problemet är att detta inte leder till samma sjukdomsförlopp som hos människor. Vår forskning har visat att djur och människor svarar olika på dietförändringar, och att övervikten leder till olika typer av förändringar även inne i cellerna.
Därför letar vi efter bättre alternativ.
De senaste 20 åren har vi lett utvecklingen av två lovande alternativa metoder: Den ena går ut på att studera celler direkt från människor med olika vikt, eller odla fram dessa celler till små miniorgan som vi sätter samman till små multiorganchip. I den andra metoden skapar vi digitala tvillingar med information från en mängd datakällor. Med hjälp av dem kan vi simulera vad som händer i människans olika organ när man till exempel äter och tränar.
I det här projektet kommer vi för första gången att sätta ihop dessa två metoder till en. Grundidén är att göra våra digitala tvillingar skalbara.
Det innebär att vi skalar vi ned tvillingarna till att bara omfatta de organ som finns på de små chipen. Då kan vi för första gången mäta flöden inne i cellerna i olika sjukdomstillstånd och behandlingar. I datorn skalar vi sedan upp de små miniorganen till mänskliga versioner. Därmed kan vi göra en mycket bättre översättning av resultat från chip till människa.
Denna nya kombination av metoder kan leda till en ny typ av kunskapsdriven läkemedelsutveckling som sparar tid och pengar för forskare, företag och myndigheter.
Projekttitel: Skalering från mikrofysiologiska system till människa genom skalbara digitala tvillingar
Projektledare: Gunnar Cedersund, docent vid institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet
Den kliniska framgången med immunaktiverande antikroppar för behandling av vissa cancerformer har lett till att immunterapi snart kommer att ingå som en del av standardbehandlingen för allt fler cancerpatienter. Men för många patienter med trippelnegativ bröstcancer är dock utsikterna att få ta del av denna typ av behandling sämre. Anledningen är att det saknas kunskap om hur immunsystemet känner igen tumörcellerna.
I detta projekt samarbetar vi med experter på SciLifeLab för att stänga av en gen i taget i TNBC-cancerceller, det vill säga trippelnegativ bröstcancer, och bedöma om detta gynnar eller motverkar immunsystemets förmåga att känna igen cancercellerna. Vi har upptäckt nya funktioner av flera proteiner som kan påverka hur immunterapi fungerar. Ytterligare forskning pågår för att undersöka funktioner av proteiner i TNBC-celler. Projektet kommer att använda den extremt träffsäkra gensaxen CRISPR. Med hjälp av den kan vi modifiera genomet på utvalda positioner i cancercellerna.
Vår ambition är att få viktig kunskap om interaktionen mellan immunsystemet och TNBC-cellerna och därmed påskynda utvecklingen av immunterapi för patienter med trippelnegativ bröstcancer.
Projektledare: Yumeng Mao, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet
Projekttitel: På jakt efter nya måltavlor för immunterapi i trippelnegativ bröstcancer
I Sverige insjuknar runt 24 000 personer av demens varje år och det finns inget botemedel. Satsningar inom precisionsmedicin – att hitta rätt behandling för varje enskild individ – görs nu inom en rad olika områden, men hittills har motsvarande insatser för demenssjukdomar uteblivit. Det behövs därför mer forskning som klargör sambanden mellan olika sjukdomsmekanismer och specifik demensdiagnos samt vilken behandling som fungerar bäst i respektive scenario.
I vårt projekt kommer vi att identifiera olika riskgrupper, till exempel kan personer med högre genetisk risk ha större risk att utveckla demens. Vi kommer även att identifiera mycket annat som spelar in: Kön, ålder, biologisk ålder, hur den kognitiva förmågan ser ut och ifall man har en metabol störning eller ej. Dessutom kommer vi att analysera om specifika läkemedel kan hjälpa till att förebygga demens. En person med vaskulär demens, det vill säga blodkärlsdemens, kan ha större nytta av att sänka sitt kolesterolvärde än vad en person med en annan demenstyp har. Dessa analyser görs med hjälp av storskaliga epidemiologiska data och även i en klinisk datainsamling från geriatriska patienter i Stockholm.
För att bromsa utvecklingen av demenssjukdom kommer det i framtiden troligen behövas många olika läkemedel. Man kommer också behöva börja behandlingen i ett tidigare skede. Vår förhoppning är att våra resultat ska kunna bidra till en förbättrad strategi med nya riktlinjer för demensprevention i vården.
Projektledare: Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi, Karolinska institutet
Projekttitel: Towards a pREcision medicine Approach to Target Alzheimer´s Disease and Related Dementias (TREAT-ADRD)
Ungefär hälften av alla kvinnor i fertil ålder har ett eller flera myom i livmodern. Även om myom är ofarliga muskelknutor kan de orsaka rikliga blödningar och buksmärtor, graviditetskomplikationer och barnlöshet. De få läkemedel som finns idag förbättrar symptom hos många, men inte hos alla. I nuläget finns ingen kunskap om varför effekten varierar eller hur man på förhand kan förutse vilka myom som krymper vid läkemedelsbehandling.
Ny forskning har visat att det finns flera distinkta undergrupper av myom, med karaktäristiska särdrag. Genom att jämföra effekten av läkemedlet ulipristal acetat på de vanligaste undergrupperna har vi funnit att myom som tillhör en viss undergrupp tenderar att svara bättre på behandling.
Med hjälp av vävnadsprover från kvinnor som opereras för myom vill vi nu ta reda på om vi genom att klassificera myom i undergrupper kan förutsäga hur väl de kommer att svara på olika typer av läkemedel. På sikt kan detta leda till en skräddarsydd behandling. Vi vill också identifiera markörer som skulle kunna användas vid klassificeringen och undersöka om det är möjligt att göra en klassificering med hjälp av ett enkelt blodprov.
Förbättrade möjligheter att diagnosticera och behandla livmodermyom skulle vara till nytta för miljontals kvinnor världen över.
Projektledare: Lauri Aaltonen, professor, institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska institutet
Projekttitel: Mot skräddarsydd behandling av livmodermyom
Sverige är ett av få länder där barn som blivit till genom donationsbehandling har laglig rätt att få reda på donatorns identitet. De som donerar ägg eller spermier måste alltså acceptera att deras identitet kan lämnas ut.
Syftet med vårt projekt är att undersöka de långsiktiga psykosociala konsekvenserna av donationsbehandling för alla inblandade – barn, föräldrar och donatorer. Särskilt fokus ligger på frågor som rör barnens rätt att få veta att de kommit till genom donationsbehandling och vem donatorn är.
Projektet utgår från en nationell studie om ägg- och spermiedonation som startade 2005–2008. Den omfattar 300 donatorer och 894 män och kvinnor som genomgick donationsbehandling. Vi kommer att skicka enkäter till samtliga donatorer från den studien och till de par som blivit föräldrar. Via föräldrarna ska vi be om lov att kontakta barnen som numera är tonåringar (15–17 år) och snart har laglig rätt att söka information om sina donatorer.
Idag finns det mycket lite kunskap om vilka långsiktiga psykosociala konsekvenser denna typ av behandling har för alla inblandade parter. Resultaten från projektet kan bidra till att utveckla den kliniska vården och det psykosociala stödet till barn, föräldrar och donatorer.
Internationellt förs en livlig diskussion om barns rätt till sitt genetiska ursprung och utvecklingen i Sverige följs med stort intresse.
Projektledare: Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi, Umeå universitet
Projekttitel: Långtidsuppföljning av 'Svenska studien om könscellsdonation' - psykosociala konsekvenser för familjer och donatorer 15-18 år efter donationen
Vart tredje barn drabbas idag av allergier. Parallellt med att allergi och astma blivit vanligare, har den mikrobiella mångfalden minskat på grund av vår moderna livsstil.
Åtgärderna för att minska smittspridningen under covid-19 pandemin har lett till lägre exponering även för andra smittämnen. Det kan få konsekvenser för immunsystemets utveckling och öka risken för allergier. Dessutom har stress och försämrad mental hälsa ökat hos gravida kvinnor under pandemin, vilket kan påverka fostrets immunsystem.
Pandemin har gjort det möjligt att undersöka hur infektionsförebyggande åtgärder, stress och mental hälsa under graviditeten påverkar tarmfloran, immunsystemets utveckling och risken att barn drabbas av allergier.
Vi kommer att jämföra 500 barn födda före respektive under covid-19-pandemin för att ta reda hur infektionsförebyggande åtgärder påverkat tarmfloran. Vår plan är att följa barn i 10 000 familjer från födseln och upp till sju års ålder.
Resultaten kan användas för att förhindra att barn får allergiska sjukdomar. Föräldrar är generellt mycket benägna att förändra sin livsstil under graviditeten och småbarnsåren om detta kan förbättra deras barns framtida hälsa. Därför kan förebyggande strategier till riskgrupper under denna period i livet få betydande effekter.
Projektledare: Christina West, professor och överläkare i pediatrik, Umeå universitet
Projekttitel: Avgörande faktorer för mikrobiotans utveckling och koppling till allergi-risk under barndomen före och under covid-19 pandemin
Det framhålls ofta att vården kan spara stora summor pengar genom att gå över till digitala vårdmöten via video och chat, särskilt primärvården som står för den största delen av alla vårdbesök i Sverige.
Det kan ske genom att vårdgivarna blir mer produktiva jämfört med när de använder mer traditionella sätt att vårda patienterna, det vill säga att de kan ge mer vård för en given summa pengar. Eller så blir själva vården mer effektiv, det vill säga att patienterna blir fortare friska eller att behovet av återbesök minskar. Det finns idag inga bevis för att digitaliseringen har lett till detta.
Syftet med projektet är att studera huruvida vårdcentraler och jourmottagningar som använder mer digitala former av primärvård också är mer produktiva och om deras vård är mer effektiv.
Vi ska analysera information om hur vårdgivarna använder digitala vårdmetoder. För att kunna beräkna effekterna av digital primärvård ska vi analysera patienternas diagnoser och typer av besök från perioden före och under covid 19-pandemin. Resultaten kan bidra till att beslutsfattare kan fatta mer informerade beslut om hur resurser bör fördelas mellan olika typer av primärvård.
Projektledare: Björn Ekman, forskare vid socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet
Projekttitel: Utvärdering av digitaliseringens effekter på primärvårdens produktivitet och effektivitet i Sverige. (Projektet har finansierats inom utlysningen för projektbidrag för forskning inom primärvården)
I läroböckerna står det att bara tunna nervtrådar signalerar smärta hos människor. Hos andra däggdjur har man däremot kunnat visa att också tjocka nervtrådar kan leda smärta.
Vår forskargrupp gjorde nyligen en fundamental upptäckt, nämligen att även människor har tjocka nervtrådar som signalerar smärta. Vi kallar dem ultrasnabba smärtnerver eftersom de leder smärta med mycket hög hastighet.
För att lära oss mer om dessa smärtnerver vill vi nu undersöka både friska personer och personer med sällsynta mutationer som drabbar hudkänseln. Vi vill ta reda på hur den ultrasnabba smärtreceptorn fungerar ända ner på molekylnivå. Vi har till exempel sett indikationer på att nerven blir mer känslig efter en inflammation. Om det stämmer skulle det kunna få stor betydelse för smärta som uppkommer efter vävnadsskador. En sådan upptäckt skulle kunna leda till nya läkemedel mot smärta.
Vi vill också undersöka om ultrasnabba smärtfibrer har en roll för den reflex som gör att man snabbt drar undan foten om man till exempel trampar på ett häftstift. Vi har utvecklat en ny metod att mäta denna reflex.
Projektet förväntas ha stor betydelse för fortsatt smärtforskning och kommer sannolikt att leda till att patienter som upplever smärta blir bättre omhändertagna och får en bättre diagnos.
Projektledare: Saad Nagi, universitetslektor vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet
Projekttitel: Ultrasnabb smärtsignalering hos människa
Forskningsöversikt för området
Vart fjärde år tar vi fram en forskningsöversikt för medicin och hälsa. Den ger en nulägesbild av svensk forskning inom området och blickar 5-10 år framåt.
Den innehåller även rekommendationer om insatser som ska främja forskningen i Sverige.
Forskningsöversikt 2023 Medicin och hälsa Länk till annan webbplats.
Publicerad
Uppdaterad
