Ämnesrådet för medicin och hälsa

Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom medicin, odontologi, farmaci och vårdvetenskap. I ämnesrådet sitter elva ledamöter varav nio har valts ut av forskare vid svenska lärosäten.

Ansvarar för fördelning av forskningsmedel

Ämnesrådet för medicin och hälsa beslutar om vilka utlysningar som ska göras inom medicin, odontologi, farmaci och vårdvetenskap. De beslutar också om vilka ansökningar som ska beviljas bidrag. Till sin hjälp har de 20 ordinarie beredningsgrupper med cirka 160 ledamöter, samt ytterligare ett antal beredningsgrupper för särskilda utlysningar. Dessa granskar och prioriterar ansökningarna som kommer till Vetenskapsrådet, innan ämnesrådet fattar beslut. Det är ämnesrådet som utser ledamöter till beredningsgrupperna.

Följer upp och utvärderar forskning på området

Ämnesrådet följer upp, utvärderar och tar fram strategier för området, till exempel genom forskningsöversikter. I det arbetet tar rådet hjälp av både nationella och internationella experter. Ämnesrådet representerar myndigheten och finansierar också svenskt deltagande i flera internationella samarbeten och för en regelbunden dialog med lärosätena genom en referensgrupp med representanter (dekaner och prodekaner) från landets farmaceutiska och medicinska fakulteter.

Om medicin och hälsa

Inom medicin och hälsa ingår forskning om allt ifrån pyttesmå celler till epidemiologiska studier av stora grupper människor. Den gemensamma nämnaren är sökandet efter ny kunskap om människokroppen och om hur olika sjukdomar uppkommer, förebyggs och behandlas.

Se exempel på forskning vi finansierar inom medicin och hälsa

Ämnesrådets sammansättning

I ämnesrådet för medicin och hälsa sitter elva ledamöter. Nio av ledamöterna är aktiva forskare och valda av forskare vid svenska lärosäten. Regeringen utser de övriga två ledamöterna, en från vårdsektorn och en från läkemedelsindustrin eller den biotekniska industrin. Mandatperioden är tre år och ledamöterna kan väljas om för ytterligare tre år.

Ämnesrådet sammanträder sex gånger per år.

Så utses ledamöter till styrelsen och ämnesråden

Ledamöter 2022–2024
Namn

Titel

Organisation

Mikael Sigvardsson (ordförande)

Professor i medicinsk molekylärbiologi

Avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet

Elias Arnér

Professor i biokemi

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, KI

Elisabeth Björk

Global forskningschef kardiovaskulära sjukdomar

AstraZeneca

Johannes Blom

Överläkare och senior medicinsk rådgivare

Södersjukhuset

David Engblom

Professor i neurobiologi

Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet

Ann Hellström

Professor i barnoftalmologi

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet
Charlotte Häger

Professor i fysioterapi

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet

Jörgen Johansson

Professor i mikrobiologi

Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet

Anna Karlsson

Professor och specialistläkare

Karolinska institutet

Diana Karpman

Professor i pediatrik

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Inger Sundström Poromaa

Professor i obstetrik och gynekologi

Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet


Publicerad

Uppdaterad

Pdf / Utskrift

Kontakt

Kontakt ämnesråd, råd och kommittéer

sark@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Stor acceptans för djurförsök hos allmänheten

    En majoritet i Sverige accepterar djurförsök i medicinsk forskning. Det visar en undersökning som Vetenskapsrådet genomfört. Samtidigt är frågan komplex, och det finns kunskapsluckor.

  2. Allmänhetens syn på djurförsök

    Vetenskapsrådets undersökning om allmänhetens attityd till djurförsök 2024 Hösten 2024 undersökte Vetenskapsrådet allmänhetens syn på djurförsök. Denna rapport beskriver attityden till djurförsök både på ett allmänt plan och i samband med medicinska...

  3. Life science-strategin är en viktig vägledning – nu krävs faktiska åtgärder och prioritering av resurser

    Regeringens uppdaterade life science-strategi är en viktig vägledning för att stärka medicinsk och klinisk forskning samt innovation i Sverige. Strategin betonar samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet, samt internationellt ...