Så utses ledamöter till styrelsen och ämnesråden

Vart tredje år utses nya ledamöter till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd genom en valprocess. Lärosätena utser först elektorer som ska representera Sveriges forskare. Elektorerna väljer sedan ledamöter till styrelsen och ämnesråden.

På den här sidan har vi sammanfattat hur processen går till när nya ledamöter till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd utses. Hur elektorsvalet ska gå till bestäms av förordningen om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd (2012:520) Länk till annan webbplats..

1. Lärosätena ansvarar för att utse elektorer

Universiteten och högskolorna är indelade i sex regioner som utser sammanlagt 165 elektorer. Tillsammans utgör de en elektorsförsamling som representerar Sveriges forskare.

Indelning

Region

Ansvarigt lärosäte

Övriga lärosäten i regionen

Region 1

Uppsala universitet

Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens universitet, Sveriges lantbruksuniversitet SLU, Örebro universitet

Region 2

Lunds universitet

Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet, Malmö universitet

Region 3

Göteborgs universitet

Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Karlstads universitet

Region 4

Stockholm universitet

Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet KI, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan KTH, Stockholms konstnärliga högskola, Södertörns högskola

Region 5

Umeå universitet

Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet

Region 6

Linköpings universitet

Stiftelsen Högskolan i Jönköping


De 165 elektorerna är jämnt fördelade (55 elektorer vardera) över de tre ämnesområdena; humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap. Antalet elektorer som varje region ska utse beror på hur många forskare som är aktiva inom varje ämnesområde vid regionens lärosäten. Regeringen beslutar om hur många elektorer varje region ska utse baserat på ett beräkningsunderlag från Vetenskapsrådet. Underlaget baseras på officiell personalstatistik för högskolan.

Vem kan utse elektorer?

Endast personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens vid de lärosäten som nämns i tabellen ovan kan utse elektorer.

Vem kan bli elektor?

För att kunna bli elektor krävs vetenskaplig eller konstnärlig kompetens och en anställning på minst 40 procent inom det aktuella ämnesområdet.

2. Elektorerna väljer ledamöter till styrelsen och ämnesråden

Elektorsförsamlingen sammanträder två gånger på hösten under det sista året av det aktuella ämnesrådets mandatperiod. Vid första mötet utser elektorerna valberedningar som föreslår vilka forskare som ska bli nya ledamöter i Vetenskapsrådets styrelse eller något av våra tre ämnesråd. När förslagen har kommit in träffas elektorförsamlingen igen och väljer vilka som ska bli ledamöter. Ledamöterna utses för tre år och kan väljas om för ytterligare en treårsperiod.

Sex av nio ledamöter i styrelsen utses av elektorerna. Regeringen utser generaldirektören, styrelsens ordförande och ytterligare en ledamot. Regeringen utser även två av ledamöterna till ämnesrådet för medicin och hälsa.

Vem kan bli ledamot?

För att kunna bli vald till ledamot i vår styrelse eller våra ämnesråd krävs hög vetenskaplig eller konstnärlig kompetens inom något av de tre ämnesområdena: humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa eller naturvetenskap och teknikvetenskap.

Så utses ledamöter till Vetenskapsrådets andra beslutande organ

Information om hur det går till att utse ledamöter till våra andra beslutande organ hittar du i presentationen av respektive råd och kommitté.

Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI

Kommittén för konstnärlig forskning

Kommittén för klinisk behandlingsforskning

Utbildningsvetenskapliga kommittén

Publicerad

Uppdaterad

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådets årsredovisning 2024

  2. Kristina Hagström-Ståhl ny vetenskaplig rådgivare inom konstnärlig forskning

    Hon är huvudsakligen verksam inom scenkonstområdet och har arbetat som forskare och lärare i Sverige och USA. I sin nya roll ser Kristina Hagström-Ståhl fram emot att göra den konstnärliga forskningen mer relevant både inom forskarsamhället och utanf...

  3. Forskningspropositionens fokus på excellens är en tidig julklapp till svensk forskning

    Så fick vi en tidig julklapp i form av regeringens forsknings- och innovationsproposition för 2025–2028, ”Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta”. En ökning på 6,5 miljarder kronor fram till 2028 är ingen dålig julklapp. Av dessa ...