Öppen tillgång till forskningsdata är ett komplext område som involverar ett stort antal olika aktörer, både nationellt och internationellt. Vetenskapsrådets uppdrag genomförs i samråd med bland annat Kungliga biblioteket, Riksarkivet, Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) och universitet och högskolor.
I mars 2022 publicerade vi en redovisning av uppdraget. Rapporten innehåller en kartläggning, analys och bedömning av det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata, tilllsammans med rekommendationer för hur arbetet bör genomföras framöver för att driva utvecklingen mot öppen tillgång till forskningsdata framåt.
Rapport: Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata 2022
I oktober 2021 publicerade vi en delredovisning av uppdraget med en beskrivning av vilka insatser vi har gjort hittills. Rapporten innehåller även en internationell utblick.
Läs även vår statusrapport från 2020 där vi redovisar arbetet med uppdraget de första tre åren: Statusrapport – summering av arbetet 2017–2019 och fortsatt arbete
Bakgrund till samordningsuppdraget
Sedan 2017 har Vetenskapsrådet i uppdrag att samordna det nationella arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata. Bakgrunden till uppdraget är bland annat ett regeringsuppdrag om att utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information som Vetenskapsrådet fick 2013. Det mynnade ut i rapporten Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information.
Regeringen följde upp förslagen i rapporten i 2016 års forskningspolitiska proposition (2016/17:50) med specifika nationella samordningsansvar för öppen tillgång till data (Vetenskapsrådet) och publikationer (Kungliga biblioteket). En målbild i propositionen är att en omställning till öppen tillgång till forskningsresultat inklusive vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata bör vara genomförd fullt ut senast inom tio år – det vill säga 2026.
EU-kommissionen rekommenderar öppen tillgång
EU-kommissionen har utfärdat en rekommendation om öppen tillgång till forskningsdata och bevarande av vetenskaplig information. Vetenskapsrådet har rollen som nationell referenspunkt i Sverige (på engelska National Point of Reference (NPR) on Scientific Information). Det innebär att vi samordnar de åtgärder som anges i rekommendationen nationellt, och rapporterar om arbetet som sker i Sverige till EU-kommissionen – och tvärtom.
Vetenskapsrådets referensgrupp för öppen tillgång till forskningsdata och European Open Science Cloud, EOSC
I referensgruppens arbete ingår att
- bidra till en god överblick av landskapet när det gäller arbetet med öppen tillgång till forskningsdata nationellt och inom EU-kommissionens satsningar och initiativ, med särskild inriktning på EOSC
- skapa engagemang, förankra och sprida kunskap om regeringsuppdraget om öppen tillgång till forskningsdata och det europeiska samarbetet kring dessa frågor
- underlätta implementering av FAIR-principerna för att främja tillgång till forskningsdata.
- bidra till en överblick om utvecklingen, hur det praktiska arbetet med öppen tillgång till forskningsdata går till samt andra relevanta frågor i verkställandet av öppen tillgång till forskningsdata relevanta för organisationer.
Förutom Vetenskapsrådet ingår representanter från följande organisationer i gruppen:
- Chalmers tekniska högskola
- Göteborgs universitet, värd för Svensk nationell datatjänst, SND
- Formas
- Forte
- Karolinska institutet
- Kungliga biblioteket
- Linköpings universitet
- Linnéuniversitetet
- Lunds universitet
- Kungliga Vetenskapsakademin
- Riksarkivet
- Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
- Stockholm universitet
- Sveriges unga akademi, SUA
- Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF
- Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC
- Umeå universitet
- Uppsala universitet
- Vinnova
Publicerad
Uppdaterad