Nyhet

Nyhet

Publicerad den 07 april 2020

Uppdaterad den 08 maj 2020

Sofia Somajo forskar fram ny metod för att bestämma bakteriers resistens

Idag kan det ta upp till fem dygn från provtagning tills man vet om en bakterie är resistent mot antibiotika – snart kan det vara möjligt att få svar mycket snabbare.

Sofia Somajo

Sofia Somajo, biomedicinsk analytiker

Sofia Somajo, biomedicinsk analytiker vid Klinisk mikrobiologi i Karlskrona, har fått bidrag från Vetenskapsrådet för att utveckla en ny snabbare metod för resistensbestämning. Att snabbt kunna ta reda på om en bakterie är resistent mot en eller flera sorters antibiotika är ett viktigt arbete och något som Sverige är bra på.

Som biomedicinsk analytiker arbetar Sofia Somajo med att analysera patientprover. Hon beviljades bidrag i Vetenskapsrådets utlysning 2018 om forskningstid för kliniker inom antibiotikaresistens, vilket har gett henne möjlighet att kombinera arbetet på kliniken med att forska. Utlysningen gjordes inom ramen för det nationella forskningsprogrammet för antibiotikaresistens, som Vetenskapsrådet ansvarar för.

–Målet med forskningen är att bidra till att patienten får rätt antibiotika snabbare och att vi lättare kan upptäcka och förhindra att resistenta bakterier sprids på sjukhusen och i samhället, berättar Sofia Somajo.

–Bidraget gör att jag kan arbeta på ett sätt som inte hade varit möjligt annars. Jag forskar, men befinner mig fortfarande nära patienterna och kan ta tillvara förbättringsmöjligheter direkt. Där jag jobbar är det viktigt att driva metodutveckling och forskning, vilket gett mig möjlighet att kombinera de två delarna.

Svar redan efter 30 minuter

Sofia Somajo jobbar tillsammans med en forskargrupp vid University of Western Australia i Perth. En del av forskningen handlar om att utveckla en metod för snabb resistensbestämning av bakterier. I den delen arbetar forskargruppen brett och söker en generell metod som ska passa många olika typer av bakterier och antibiotika.

–Vi har kunnat få svar på hur en bakteries resistens ser ut redan efter 30 minuter. På sikt kan metoden bidra till bättre verktyg för resistensbestämning. Målet är att kunna utföra en större multinationell utvärdering av den här metoden som har tagits fram av våra kollegor i Perth.

I arbetet med den nya metoden har Sofia Somajo och hennes kollegor ibland upptäckt skillnader i resultat jämfört med när de använt konventionella metoder. Det är de skillnaderna hon studerar i den andra delen av hennes forskning.

–Det finns områden där vi idag har svårigheter och de nuvarande metoderna inte är optimala. Det kan till exempel gälla antibiotikasubstanser som bryts ned lätt eller som binds upp av våra analysmaterial. Eller nya substanser där det ännu inte finns någon fastställd metod. Genom att löpande förbättra diagnostiken och ifrågasätta gamla sanningar kan vi slipa verktygen ännu mer.

Referenslaboratoriet i Kronoberg hanterar bakterier från hela Sverige

Tack vare resultatet från resistensbestämning kan man placera bakterier på en tregradig skala (SIR-skalan) som anger om bakterien är känslig vid normaldosering (S), känslig med ökad dosering (I) eller resistent mot ett preparat (R), vilket är viktigt att veta när man ska välja behandling.

–Vi tar emot bakterier från kliniska laboratorier över hela landet, berättar Sofia Somajo. Det är till exempel bakterier som är svårtolkade med ordinarie metoder, bakterier där man ännu inte har fastställt några metoder för resistensbestämning eller bakterier där det är särskilt viktigt att få ett precist värde.

Klinisk mikrobiologi för Kronoberg och Blekinge är nationellt referenslaboratorium för antibiotikaresistens och utför resistensbestämning med metoder enligt EUCAST (European committee on antimicrobial susceptibility testing). Totalt analyserar referenslaboratoriet mellan 50 och 100 prover per månad, beroende på säsong.

Antibiotikaresistens ett växande problem

Bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika är ett växande problem som orsakar såväl ökad sjuklighet och dödlighet som ökade kostnader för samhället. Om de resistenta bakterierna inte motverkas så kommer grunden för dagens moderna sjukvård, för både människor och djur, att vittra sönder och dödligheten till följd av infektioner att öka.

Källa: Strategisk forskningsagenda – nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens

Vetenskapsrådet ansvarar för ett forskningsprogram om antibiotikaresistens

Programmet har ett brett, tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt perspektiv och stöttar all forskning som berör antibiotikaresistens – både grundforskning och mer verksamhetsnära forskning.

Mer om nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens

Sekretariatet för JPIAMR finns hos oss

Vetenskapsrådet är värd för sekretariatet för det globala samarbetet kring forskning om antimikrobiell resistens, Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance (JPIAMR). JPIAMR engagerar 28 medlemsländer i arbetet med att hejda antibiotikaresistens. Arbetet bedrivs med ett ”One health”-perspektiv, som är ett brett, tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt perspektiv, där alla relevanta områden som berörs av antibiotikaresistens inkluderas. Initiativet samordnar den nationella finansieringen så att den stödjer gränsöverskridande forskning och aktiviteter inom de sex områden som prioriterats i JPIAMR:s strategiska forsknings- och innovationsagenda: överföring, prevention, miljö, diagnostik, övervakning samt läkemedel och vaccin.

Mer om sekretariatet för JPIAMR

Publicerad den 07 april 2020

Uppdaterad den 08 maj 2020

Mer inom samma ämne

  1. Utlysningar om antibiotika och antibiotikaresistens

    All forskning som berör antibiotika och antibiotikaresistens, både grundforskning och mer verksamhetsnära forskning, kan få stöd inom det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.

  2. Nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens

    Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens syftar till att bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människor och djur. För att samordna forskningsinsatser finns en strategisk forskningsagenda.

  3. Global forskning om antibiotikaresistens brådskar i pågående pandemi

    Användningen av antibiotika ökar under coronapandemin, något som förväntas öka antalet antibiotikaresistenta bakterier. Nu behövs forskning om kopplingar mellan det nya coronaviruset och sekundära infektioner, framhåller Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekr...