Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Öppen tillgång till forskningsdata är möjligt med rätt förutsättningar
Vetenskapsrådet gör varje år en kartläggning, en analys och en bedömning av hur det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata utvecklas. Årets rapport visar att ytterligare resurser behövs för att skynda på utvecklingen.
Fem indikatorer har använts för att kunna följa utvecklingen över tid hos de aktörer som berörs av omställningen till öppen tillgång till forskningsdata. Indikatorerna berör olika områden, så som strategi och policy, arbetssätt, rutiner och processer samt kunskapshöjande insatser. Tillsammans ger de en bild av hur stort genomslag arbetet med öppen tillgång till forskningsdata har och vilken typ av stöd olika aktörer behöver framöver. Indikatorerna lutar sig mot andra ramverk så som FAIR och den överenskommelse som ligger till grund för CoARA (Coalition for Advancing Research Assessment).
Årets uppföljning visar att det behövs ytterligare resurser som skapar förutsättningar för att kunna genomföra nödvändiga förändringar. Resultatet är väntat då övergången till öppen tillgång till forskningsdata kräver nya arbetssätt, strukturer, kompetenser och tekniska förutsättningar, något som tar tid. Många verksamheter hanterar dessutom omställningen till ett öppet vetenskapssystem på flera områden samtidigt, där forskningsdata är en viktig del.
– Den årliga uppföljningen är en viktig grund för det fortsatta förändringsarbetet då den ger en bild av vad som behöver göras för att Sverige ska nå målet om öppen tillgång till forskningsdata, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke.
Under Sveriges EU-ordförandeskap presenterades en deklaration om att maximera fördelarna med forskningsdata. Den så kallade Lundadeklarationen understryker att forskningsdata som är FAIR och öppna från början kan öka kvaliteten, effektiviteten, transparensen och integriteten inom forskning och innovation.
– Lundadeklarationen visar att det finns ett starkt politiskt stöd för arbetet inom öppen tillgång till forskningsdata. Vi ses fram emot att fortsätta jobba tillsammans med aktörer, både nationellt och internationellt, inom detta stora och viktiga område, säger Katarina Bjelke.
Öppen tillgång till forskningsdata – en kartläggning, analys och bedömning 2023
Lundadeklarationen på regeringens webbplats Länk till annan webbplats.
Vetenskapsrådets indikatorer i korthet
- Det finns en strategisk inriktning för öppen tillgång till forskningsdata som grundas i god datahantering och där tillgång skapas enligt ”så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt”.
- Verksamhetens arbetssätt, rutiner och processer omfattar arbete med öppen tillgång till forskningsdata.
- Kunskapshöjande insatser för öppen tillgång till forskningsdata finns.
- Forskningsdata produceras med god datahantering som grund och tillgängliggörs öppet, enligt ”så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt”.
- Öppen tillgång till forskningsdata är en del av incitamentssystemet.
Varje påstående (indikator) bedöms på en tregradig skala: "Uppfylld", "Delvis uppfyllt" eller "Inte uppfylld".
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 11 september 2024
Vetenskapsrådet har startat ett svenskt forum för diskussioner, erfarenhetsutbyte och tankar om det europeiska öppna forskningsmolnet EOSC. Syftet är att stärka förutsättningarna för en gemensam nationell utveckling och riktning framåt i EOSC-relater...
-
Publikation |
Publicerad 26 juni 2024
Vetenskapsrådet har i uppdrag att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till forskningsdata. Varje år gör vi en kartläggning, analys och bedömning av läget i det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdat...
-
Nyhet |
Publicerad 3 juni 2024
Forskning som är bekostad av offentliga medel måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig. Däremot har forskare rätt att själva välja var de vill publicera sig. Och det är inte publiceringskanalen som avgör forskningens kvalitet. Det skriver genera...
Nyckelord: