Publicerad den 19 april 2018

Uppdaterad den 12 juni 2018

Forskningsinfrastruktur är avancerade verktyg för forskning

Forskare kan behöva avancerade verktyg för att kunna genomföra sin forskning – så kallad forskningsinfrastruktur. Exempel är databaser, forskningsanläggningar, biobanker och storskaliga beräkningsverktyg. Vetenskapsrådet finansierar forskningsinfrastruktur både i och utanför Sverige. Det gör vi för att ge svensk forskning bästa möjliga förutsättningar.

Forskningsinfrastruktur till nytta för hela samhället

Tillgång till forskningsinfrastruktur är ofta en förutsättning för innovativ forskning av högsta kvalitet. En forskningsinfrastruktur blir också en kreativ mötesplats som har betydelse för forskarnas kompetensutveckling.

Den forskning som utförs vid forskningsanläggningar, som Max IV-laboratoriet och ESS i Lund, bidrar till innovationer och lösningar på olika utmaningar som samhället står inför. Genom att samverka med forskare kan näringslivet och samhället också dra nytta av forskningsanläggningarna. Dessutom är konstruktionen av anläggningarna ofta stora avancerade projekt som i sig bygger upp spetskompetens inom utveckling, design och konstruktion. Kompetenser som kommer till nytta även i andra delar av samhället.

Runt själva anläggningarna uppstår också ett behov av transporter, bostäder och service, vilket i sin tur bidrar till samhällsutvecklingen.

Vetenskapsrådet inventerar behoven av ny forskningsinfrastruktur

Vartannat år inventerar Vetenskapsrådet behoven av forskningsinfrastruktur i Sverige. Syftet med inventeringen är att fånga upp förslag på nya nationella behov av forskningsinfrastruktur. Utifrån inventeringen gör vi en långsiktig plan för hur vi kan möta forskningens behov. Det är Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI, hos oss som ansvarar för vår planering, prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur.

Våra krav på nationell och internationell forskningsinfrastruktur

Vi finansierar forskningsinfrastruktur av brett nationellt intresse som ger förutsättningar för världsledande forskning. Både nationell och internationell forskningsinfrastruktur ska uppfylla våra krav för att få bidrag. Den ska

  • vara så omfattande att enskilda forskargrupper inte kan driva den på egen hand
  • kunna användas av många forskare som bedriver forskning av hög kvalitet
  • ha en långsiktig plan för vetenskapliga mål, finansiering och användning
  • introducera ny spetsteknologi om det är relevant
  • ha en plan för tillgängligheten. Det ska vara enkelt för forskare vid universitet och högskolor, företag och andra organisationer att utföra sin forskning där och ta del av data och resultat.

Olika forskningsinfrastruktur kräver olika hantering

Vi fördelar medel till forskningsinfrastruktur via våra utlysningar på upp till 50 procent av totalbudgeten. Riktigt stor forskningsinfrastruktur, som Max IV-laboratoriet, kräver ibland ett större samarbete kring finansieringen. Då blandas fler aktörer in.

Ibland bedömer vi att det finns internationell forskningsinfrastruktur som vi vill att forskare vid svenska lärosäten ska kunna använda. Då behöver vi eller regeringen först förhandla fram ett svenskt medlemskap. Sedan finansierar vi själva medlemskapet.

För viss internationell forskningsinfrastruktur beslutar regeringen om det svenska medlemskapet, efter en rekommendation från oss. Vi står sedan som finansiär av medlemskapet, antingen med pengar som är öronmärkta för den specifika forskningsinfrastrukturen eller med vår egen budget för forskningsinfrastruktur.

Vi driver egen forskningsinfrastruktur

Vi driver också egen nationell forskningsinfrastruktur:

  • Sunet är en verksamhet som driver, underhåller och utvecklar Sveriges universitetsdatanät. Sunet erbjuder även en rad webbtjänster för forsknings-it och utbildning. Läs mer om sunet.se.
  • Forskningsinfrastruktur för registerforskning: Registerforskning.se och Register Utiliser Tool, RUT, ska underlätta användningen av registeruppgifter i forskning. Metadataverktyget RUT är under utveckling. Läs mer om registerforskning.se.
  • Kliniska Studier Sverige är ett nationellt samarbete där Sveriges sjukvårdsregioner utsett regionala funktioner som samverkar för att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. Läs mer på kliniskastudier.selänk till annan webbplats.

Internationellt samarbete inom forskningsinfrastruktur

Vetenskapsrådet är medlem i ett antal internationella forskningsinfrastrukturer (Cern, EMBL, ESRF med flera) som därmed blir tillgängliga för svenska forskare.

Lista över forskningsinfrastruktur vi finansierar

Vi är även medlem i internationella organisationer och nätverk som koordinerar forskning kopplad till forskningsinfrastrukturer. Våra medlemsavgifter till internationella organisationer bidrar till drift och uppbyggnad av forskningsinfrastrukturen.

Vi ger även så kallade in-kindbidrag. De innebär att svenska universitet och andra forskningsinstitutioner utvecklar och levererar instrument eller utrustning till forskningsinfrastrukturen. Till viss internationell forskningsinfrastruktur bidrar vi med en svensk nod.

Vi ansvarar även för vissa större forskningssamarbeten där vi deltar i gemensamma utlysningar med andra länder.

Kopierat till urklipp

Frågor om finansiering av forskningsinfrastruktur

infrastruktur@vr.se

Kopierat till urklipp

Kontakt

Frågor om finansiering av forskningsinfrastruktur

infrastruktur@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2018

    Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen är en plan för hur svenska forskare inom akademi, offentlig sektor och industri ska få tillgång till den mest kvalificerade forskningsinfrastrukturen i Sverige och i andra länder. Forskningsinfrastruktur ä...

  2. Dessa kan söka bidrag för forskningsinfrastruktur 2019

    Det är nu klart vilka nya områden och vilka befintliga forskningsinfrastrukturer som omfattas av utlysningen av bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2019. 14 nya områden och 14 befintliga forskningsinfrastrukturer omfattas och k...

  3. Resultat av behovsinventering

    På Vetenskapsrådet prioriterar vi infrastruktur genom en återkommande cyklisk process på två år. Processens första steg är en inventering med syfte att peka ut områden med tydliga behov av ny eller utvecklad forskningsinfrastruktur. Resultatet av be...

Länk till Twitter
Länk till sida med kontaktuppgifter
Länk till LinkedIn