Ta fram en datahanteringsplan

Centrala delar i en datahanteringsplan

Vetenskapsrådet har tillsammans med Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, tagit fram en delvis omarbetad svensk översättning av Science Europe:s ”Core Requirements for Data Management Plans”. Det är en sammanställning av sex centrala delar som en datahanteringsplan bör redogöra för, med tillhörande frågor. Du kan utgå från dessa delar och använda frågorna som stöd när du tar fram en datahanteringsplan.

Observera att du inte ska skicka in någon dokumentation till oss. Enligt våra generella bidragsvillkor intygar din medelsförvaltare att en datahanteringsplan kommer att finnas på plats när du påbörjar ditt projekt och att planen underhålls.

Förutom den centrala dokumentationen nedan bör en datahanteringsplan även innehålla grundläggande administrativa uppgifter såsom projekttitel, projektledare, diarienummer eller motsvarande, datum och version av datahanteringsplanen.

1. Beskrivning av data – återanvändning av befintliga data och/eller produktion av nya data

• Hur kommer data samlas in, skapas eller återanvändas?
• Vilka typer av data kommer skapas och/eller samlas in, vad gäller dataformat och mängd/volymer data?

2. Dokumentation och datakvalitet

• Hur kommer materialet att dokumenteras och beskrivas med tillhörande metadata om struktur, standarder och format för beskrivningar av innehållet, insamlingsmetod m.m.?
  
• Hur kommer kvalitet hos data säkerställas och dokumenteras (till exempel repeterade mätningar, validering av datainmatning, m.m.)?

3. Lagring och säkerhetskopiering

• Hur säkerställs lagring och säkerhetskopiering av data och metadata under forskningsprocessen?
• Hur säkerställs datasäkerhet och kontrollerad tillgång till data avseende till exempel hantering av känsliga data och personuppgifter?

4. Rättsliga och etiska aspekter

• Hur säkerställs att data hanteras enligt de rättsregler som gäller till exempel hantering av personuppgifter, sekretess och immaterialrätt?
• På vilket sätt säkerställs det att data hanteras på rätt sätt utifrån etiska aspekter?
  

5. Tillgängliggörande och långtidsbevarande

• Hur, när och var kommer forskningsdata eller information om data (metadata) att tillgängliggöras? Finns det eventuella villkor, embargon och begränsningar kring tillgång till och återanvändning av data att ta hänsyn till?
• På vilket sätt säkerställs långsiktigt bevarande och av vem? Hur kommer urval av data för långtidsbevarande att göras?
  
• Kommer det att krävas särskilda system, mjukvaror, källkod eller andra typer av tjänster för att kunna förstå, ta del av eller använda/analysera data långsiktigt?
  
• På vilket sätt säkerställs användning av beständiga identifierare (PID) till exempel DOI?

6. Ansvar och resurser

• Vem ansvarar för datahanteringen och eventuellt stödjer arbetet med detta under arbetet med forskningsprojektet? Vem har ansvar för datahantering, fortsatt förvaltning, och långtidsbevarande efter projektavslut?
  
• Vilka resurser (kostnad, arbetsinsats eller annat) kommer att krävas för datahantering (inklusive lagring, säkerhetskopiering, tillgängliggörande och hantering för långtidsbevarande)? Vilka resurser kommer behövas för att tillse att data uppfyller FAIR-principerna?
  

Science Europe:s rapport med ”Core Requirements for Data Management Plans” 

Ytterligare stöd

Guidelines on FAIR Data Management in Horizon 2020

Checklista för datahanteringsplaner på SND:s webbplats