Forskningen kan till exempel handla om att utvärdera diagnostiska tekniker eller användningen av etablerade läkemedel. Ett annat syfte kan vara att förbättra existerande behandlingsrutiner eller utveckla och utvärdera nya behandlingsmetoder.
Kliniska studier brukar delas in i interventionsstudier och obeservationsstudier. I interventionsstudier utsätts studiedeltagarna för någon form av intervention, till exempel ett läkemedel, en medicinteknisk produkt, en diet eller en kirurgisk metod. I observationsstudier observeras studiedeltagarna utan påverkan från forskaren.
Exempel på forskning vi finansierar
Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar mellan 10 och 18 år i Sverige. Statistiken visar att det är personer som tidigare försökt ta sitt liv som löper störst risk att göra ett nytt försök och dö av det.
Idag saknas evidensbaserade behandlingar för att minska risken att ungdomar som söker vård efter ett självmordsförsök ska göra nya försök.
Safe Alternatives for Teens and Youths, SAFETY, är en typ av familjebaserad kognitiv beteendeterapi som är utvecklad just för suicidala ungdomar i detta kritiska skede. Våra pilotresultat tyder på att att denna behandling är lovande när det gäller att minska risken för nya självmordsförsök.
Vi ska nu utvärdera SAFETY i en större randomiserad kontrollerad studie där 282 ungdomar i fem regioner i Sverige erbjuds behandlingen. Effekterna av behandlingen ska vi jämföra med effekterna av förstärkt sedvanlig behandling. I vilken utsträckning ungdomarna gör nya självmordsförsök 3 respektive 12 månader efter avslutad behandling är ett mått på hur väl terapin fungerar.
Vi kommer också undersöka hur kostnadseffektiv terapin är jämfört med förstärkt sedvanlig behandling. Förhoppningen med projektet är att hitta en behandling som kan förebygga självmord.
Projekttitel: Suicidförebyggande psykosocial behandling för ungdomar: En randomiserad kontrollerad studie
Projektledare: Johan Bjureberg, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet
Glaukom (grön starr) drabbar cirka 80 miljoner människor världen över och är den vanligaste orsaken till obotlig blindhet. Vad som orsakar glaukom är inte helt känt. Den enda behandling som fungerar är att sänka ögontrycket, men även efter en sådan behandling fortsätter många patienters syn att försämras. Drygt 40 procent blir blinda på ett öga.
Nya rön har visat att patienter med glaukom har sänkt koncentration av nikotinamid – en variant av B-vitamin – i blodet och att en kort nikotinamidbehandling kan återställa viss synfunktion. Studier har också visat att metabola förändringar i näthinnans nervceller kan vara en del av orsaken till sjukdomen. Vår forskargrupp har nyligen testat kosttillskott med nikotinamid i djurmodeller. Nikotinamidet visade sig bromsa de nedbrytande metabola processerna och därmed skydda synnerven.
I detta projekt vill vi testa kosttillskottet på människor i en nationell, randomiserad kontrollerad klinisk studie. Genom att söka efter tecken på sjukdom i blodprov kan vi studera hur ämnesomsättningen skiljer sig mellan individer med och utan nikotinamidbehandling. Samtidigt kan vi studera vilka effekter behandlingen har på patienternas livskvalitet.
Sammantaget syftar projektet till att hitta en ny, effektiv och kostnadseffektiv behandling av glaukom. Nikotinamid är ett billigt, effektivt läkemedel med få biverkningar. Om utfallet blir positivt kan behandlingen snabbt omsättas i klinisk rutin.
Projekttitel: Neuroprotektiv behandling av glaukom - En klinisk randomiserad studie för utvärdering av nikotinamid
Projektledare: Gauti Jóhannesson, docent vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
Mer än var fjärde patient med en schizofreni blir inte bättre av den behandling som erbjuds idag. Andra blir bättre men plågas av biverkningar av de läkemedel som satts in. Många dör i förtid. Personer med schizofreni har också en ökad sjuklighet i kroppsliga sjukdomar, särskilt immunologiska. Traditionellt brukar immunologiska sjukdomar förknippas med kroppslig sjukdom men på senare år har ett samband mellan autoimmunitet, inflammation och psykossymtom visats i flera studier, bland annat i en som vår forskargrupp gjort.
Vi har genomfört en så kallad öppen pilotstudie där vi undersökt om svårt sjuka patienter med schizofreni blir bättre i sin psykossjukdom och mår bättre om de får tillägg av läkemedlet rituximab. Det är ett inflammationshämmande läkemedel som används vid MS och ledgångsreumatism. Rituximab representerar en helt ny verkningsmekanism för behandling av psykoser och har inte prövats vid psykiatrisk sjukdom tidigare, vilket gör vår studie banbrytande.
Eftersom vi har sett mycket goda resultat vill vi nu gå vidare med en placebokontrollerad studie på 104 patienter med schizofreni och andra närliggande psykossjukdomar. Behandlingen kommer ges i dropp vid ett tillfälle och patienterna kan gå hem samma dag. Allvarliga biverkningar kan förekomma men är extremt sällsynta. Patienterna kommer att fortsätta med sin ordinarie psykiatriska behandling under studien.
Sammanlagt kommer vi följa patienterna under 6 månader och undersöka de psykiatriska symtomen, eventuella biverkningar och tecken på inflammation. Efter 12 veckor kommer vi att utvärdera effekten.
Om behandlingen visar sig vara effektiv kommer den med stor sannolikhet revolutionera förståelsen och behandlingsrekommendationerna för en svårt drabbad patientgrupp.
Projektledare: Susanne Bejerot, professor i psykiatri Örebro universitet, överläkare i Region Örebro län
Projekttitel: En dubbelblindad randomiserad placebokontrollerad studie med rituximab – immunomodulerande behandling av Schizofreni hos vuxna
Allergenspecifik immunterapi är den enda behandling som förbättrar de allergiska symptomen akut och samtidigt minskar symtomen en längre tid efter avslutad kur.
Immunterapin ges under minst tre år, antingen som en subkutan* injektion i armen var 6–8 vecka eller i form av en tablett under tungan som tas dagligen. Men dessa terapiformer har sina begränsningar. Injektionerna måste ges på speciella allergimottagningar och patienterna som får tabletter missar ibland att ta dem. Alla patienter svarar inte heller på behandlingen.
Nu har en ny form av behandling mot gräspollenallergi tagits fram som innebär att tre ultraljudsledda injektioner ges direkt i en lymfkörtel i ljumsken med 4 veckors mellanrum. Dosen är 100 gånger lägre än vid injektionen i armen.
I studier på djur har ett tillskott av D-vitamin tillsammans med behandlingen i tablettform visat sig ge goda effekter på immunförsvaret. Syftet med vårt projekt är att undersöka om D-vitamin i samband med den nya behandlingsformen där injektioner ges i en lymfkörtel kan ge ett förbättrat behandlingsresultat. Parallellt ska vi genomföra den första jämförande studien mellan immunterapi i tablettform och immunterapi i form av injektioner i lymfkörteln, och leta efter så kallade biomarkörer som kan förespå vilka patienter som kommer att svara på behandlingen.
Vi kommer att rekrytera 360 vuxna patienter med gräspollenallergi. 240 av dem lottas till att behandlas antingen med den nya behandlingsformen plus en tillsats av D-vitamin, eller med den nya behandlingsformen plus placebo. De resterande 120 patienterna får immunterapi i tablettform under tre år.
Ett lyckat utfall kan öppna för en lättillgänglig och effektiv behandling av gräspollenallergi.
* Vid en subkutan injektion sprutas läkemedlet in i underhudsfettet. Det verksamma ämnet tas upp i blodet och sprids till det ställe det ska verka.
Projektledare: Lars-Olaf Cardell, professor och överläkare i öron- näsa- och halssjukdomar, Karolinska institutet
Projekttitel: Intralymfatisk immunterapi förstärkt av vitamin D, ett nytt sätt att närma sig allergivaccinering
I Sverige insjuknar cirka 9 000 kvinnor varje år med bröstcancer, en siffra som har ökat stadigt sedan 1990-talet. Prognosen för bröstcancer har dock blivit bättre, och fler och fler kvinnor kan botas med en kombination av kirurgi, strålbehandling och medicinsk behandling.
Det har blivit allt vanligare att patienter med tidig bröstcancer får medicinsk behandling innan de opereras. En fördel med att vända på den traditionella turordningen där kirurgi alltid kom först är att tumörerna krymper och den efterföljande kirurgin blir inte så omfattande. Om det sedan inte finns några levande cancerceller kvar i den vävnad som opereras innebär det att all bröstcancer har kunnat behandlas bort på medicinsk väg.
Det finns gott om studier som pekar på att fysisk träning spelar en viktig roll för kroppens försvar mot tumörer. Träning aktiverar immunförsvaret, motverkar trötthet och minskar vanliga biverkningar av cellgifter.
I vår studie vill vi undersöka om fysisk träning under cellgiftsbehandling som ges före operation kan leda till att fler patienter blir av med sin bröstcancer på medicinsk väg.
Studien inkluderar 712 patienter där hälften genom lottning får ett intensivt träningsprogram övervakat av fysioterapeuter, medan den andra hälften bara får rutinmässiga instruktioner kring nyttan av fysisk träning. Efter operationen jämför vi hur många som blev av med sin cancer redan före operationen, vilka biverkningar de fått av cellgiftsbehandlingen samt eventuella skillnader i livskvalitet och muskelstyrka. Vi kommer därefter att följa patienternas hälsa under två år.
Om vi lyckas visa att fysisk träning har potential att förbättra effektiviteten av cellgiftsbehandling före operation vid bröstcancer har detta enorm betydelse även för behandling av andra cancerformer.
Projektledare: Jana de Boniface, docent och överläkare, Karolinska institutet
Projekttitel: Fysisk träning under neoadjuvant kemoterapi för bröstcancer för att öka patologiskt komplett respons: den randomiserade Neo-ACT studien
De flesta som återfår hjärtrytmen efter ett hjärtstillestånd är till en början medvetslösa och i behov av avancerad intensivvård. Preliminära studier har antytt att hjärnskador kan motverkas om kroppstemperaturen sänks. En sådan temperaturreglering skapas med hjälp av kyldräkter eller via en slang i ett blodkärl.
Behandlingen medför både risker och kostnader, samtidigt som det inte finns några bevis på att den faktiskt fungerar. Det varierar också stort mellan länder och sjukhus om och hur man använder behandlingen och vilka patienter som får den.
En annan praxis som är vanlig vid intensivvårdsbehandling av patienter med hjärtstillestånd är att förlänga sövningen. Detta gör man dels för att underlätta värmeregleringen av kroppen men också för att det finns data som tyder på att sövningen i sig kan skydda hjärnan. Sövning kan dock ge biverkningar.
Det finns ingen forskning på om det är bra för patienterna att förebygga feber med avancerad temperaturreglering eller med förlängd sövning. Det är detta vi nu vill undersöka.
Om behandlingarna inte gör nytta utsätts patienterna i onödan för biverkningar och förlängd intensivvårdsbehandling. Om de däremot är gynnsamma så är det viktigt att få fram starka bevis som ökar användningen i alla delar av världen.
Vår studie kommer att involvera 3 100 patienter. I Sverige kommer minst 8 regioner att medverka. För att nå ett tillräckligt stort antal patienter inom rimlig tid kommer vi även att samarbeta med sjukhus i andra länder.
Projektledare: Niklas Nielsen, docent och överläkare, Lunds universitet
Projekttitel: TTM3 - Målstyrd feberbehandling och tidigt uppvaknande efter hjärtstillestånd. En 2x2 faktoriell randomiserad klinisk studie
Forskningsöversikt för området
Vart fjärde år tar vi fram en forskningsöversikt för klinisk behandlingsforskning. Den ger en nulägesbild av svensk forskning inom området och blickar 5-10 år framåt.
Den innehåller även rekommendationer om insatser som ska främja forskningen i Sverige.
Forskningsöversikt 2023
Klinisk behandlingsforskning
Publicerad
Uppdaterad
