Forskningen sträcker sig från förskola, fritidshem och skola till vuxenutbildning, högre utbildning, högskolepedagogik och livslångt lärande.
Exempel på forskning vi finansierar
I alla tider har föräldrar engagerat sig i sina barns skolgång och i skolan som institution. Men vilka skolfrågor är det föräldrarna engagerat sig i? Hur har de organiserat sig och i vilka sammanhang har de fört fram sina åsikter om skolan, och på vilket sätt? Vilka konflikter har funnits mellan föräldrar och skola?
Syftet med vårt projekt är att beskriva hur föräldrars relation till den svenska skolan förändrats från 1860-talet och fram till 2012. Vårt preliminära slutår för undersökningen är år 2012 för att få med debatten kring 2011 års läroplan för grundskolan. I fokus står tilliten till skolan som institution.
Under 1800-talet fanns ett visst missnöje och en skepsis från föräldrar gentemot folkskolan. Barns fostran och utbildning hade traditionellt sett skett i hemmet, under föräldrarnas överinseende. Med folkskolan flyttades ansvaret gradvis över på skolan, och föräldrarna förlorade en del av kontrollen över sina barn.
När välfärdssamhället växte fram under 1900-talet ökade statens och kommunernas ansvar för barn. Parallellt med grundskolans framväxt växte även en stark föräldraorganisation fram, framförallt manifesterad i föreningen ”Hem och skola”.
Under det sena 1900-talet förändrades spelplanen. Med det fria skolvalet minskade föräldraföreningarnas betydelse och ett starkt organiserat föräldrakollektiv ersattes av ett mer individualiserat engagemang.
Genom arkivstudier av olika typer av källmaterial kommer vi följa hur relationen mellan familjen och skolan som institution har utvecklats. Kunskaper om detta samspel har relevans för både historisk och samtida utbildningsvetenskaplig forskning.
Projekttitel: Tillit och motstånd: Ett utbildningshistoriskt perspektiv på svenska föräldrars relation till skolan 1861–2012
Projektledare: Sara Backman Prytz Doktor Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
I takt med att artificiell intelligens (AI), till exempel ChatGTP, blir vanligare både vid författande och redigering av texter kommer troligtvis vårt sätt att se på och diskutera skrivande att förändras. AI-drivna språkverktyg öppnar upp för nya möjligheter, men väcker också frågor om hur skrivundervisningen och relationen mellan skribent och teknologi påverkas.
Vi vill undersöka hur AI påverkar skrivandet bland elever i högstadiet. I projektet kommer vi att kartlägga vilka AI-verktyg som elever och lärare använder och fokusera på tre primära frågor:
- Vilka skriftpraktiker utvecklas med AI och hur påverkar de skrivundervisningen?
- Hur kan relationen mellan skribent och teknologi beskrivas?
- Hur påverkar användningen av AI skribenternas skrivprocess?
Vi kommer bland annat att använda oss av textanalys, observationer och intervjuer. Resultaten från studien blir ett inspel till diskussioner om etiska och pedagogiska konsekvenser av att använda AI-baserade teknologier i skrivundervisningen.
Projekttitel: Kommer skrivandet någonsin att bli detsamma? Om AI, skrivprocesser och skriftpraktiker i högstadiet
Projektledare: Eva Lindgren, professor vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet
Barn och ungdomars fritid, skola och hälsovård genomsyras numer av artificiell intelligens (AI). De behöver därför kunskaper om AI-driven teknik, dess möjligheter men också om risker kopplade till exempelvis sociala medier, integritetsskydd, desinformation och ökade digitala klyftor. Det är nödvändigt för att kunna vara en aktiv och kritisk samhällsmedborgare.
Skolpolitiker, policymakare och forskare världen över har de senaste åren diskuterat hur skolan ska rusta elever med sådan kunskap, ofta beskriven med hjälp av begreppet ”AI literacy”. Fortfarande är det otydligt vad AI literacy innebär, liksom hur lärare ska undervisa pedagogiskt och etiskt om AI eller för den delen med AI. I Sverige saknas till stor del denna diskussion, men i till exempel USA, Kina och Singapore har man börjat utveckla nationella riktlinjer för elevers AI literacy.
Syftet med vårt projekt är att utveckla en vetenskapligt förankrad nationell grund för AI literacy som rör ämnesinnehåll, läraktiviteter och pedagogiska modeller. I första hand riktar vi oss mot åldrarna 9–13 år, eftersom barn i de åldrarna i ökad utsträckning möter AI i sin vardag, men resultaten kommer att kunna generaliseras och bidra till hela ungdomsskolan.
Tillsammans med experter i och utanför Sverige ska vi definiera vad AI literacy i ett svenskt sammanhang kan och bör vara. Utifrån det tar vi fram kursmoduler och pedagogiska modeller. För att utvärdera relevansen av kursmodulernas innehåll och undervisningens utformning gör vi slutligen klassrumsobservationer samt intervjuer med elever och lärare.
Projektet genomförs av en tvärvetenskaplig grupp inom AI och utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet. Det drivs i nära samverkan med lärare och elever vid skolor i en svensk kommun.
Projektledare: Linnéa Stenliden, Biträdande professor, institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Projekttitel: AI Literacy för svensk grundskola: ett co-design projekt
I det här projektet ska vi studera vi hur staten hanterar en central samhällsutmaning: att få medborgarnas utbildningsinvesteringar i samtiden att samspela med arbetsmarknadens behov i framtiden.
Staten behöver kunna koordinera två i sig svårhanterliga uppgifter: (1) att förutsäga framtida kompetensbehov på arbetsmarknaden och (2) att organisera det samtida utbildningssystemet i enlighet med förutsägelserna.
Vi kommer att studera båda uppgifterna och fokusera särskilt på i vilken mån prognoserna och planerna samspelar. Jämförelser över tid är nödvändiga för att undersöka framtidsprofetiors användning och precision. Den period vi studerar sträcker sig från 1959, då arbetsmarknadsprognoserna institutionaliserades, till 2019.
Detta är ett outforskat område. Eftersom det handlar om historiskt orienterad samhällsvetenskap tar vi avstamp i teorier som är känsliga för tid, teorier som diskuterar förändring på olika plan. Prognoserna och planeringsunderlagen kan utsättas för löpande årliga mindre justeringar (”vardaglig tid”), mer genomgripande politiska förändringsförsök (”reformernas tid”) och därtill ibland påverkas av ekonomiska strukturkriser (”systemskiftenas tid”).
Vi är speciellt intresserade av att undersöka hur förutsägelserna av kompetensbehov, och de sammanhängande försöken att planera utbildningsystemet efter förutsägelserna, påverkas under politiskt och ekonomiskt oroliga tider med hastigt förändrade förutsättningar.
I huvudsak kommer vi att använda offentligt material, till exempel Arbetskraftsbarometern, regleringsbrev, budgetpropositioner och utbildningsstatiska årsböcker.
Projektledare: Martin Gustavsson, Docent i ekonomisk historia, Stockholms universitet
Projekttitel: Rätt utbildning i rätt tid. En longitudinell studie av relationerna mellan arbetsmarknadsprognoser och utbildningsplanering, 1959–2019
Idag är serietidningar mer varierade än de varit på många årtionden när det gäller såväl text och illustrationer som vilka karaktärer som befolkar dem. En del av dem berör också ämnen som etnicitet, genus och klass på engagerande och provocerande sätt. Det här gör att serier är utmärkta som utgångspunkt för att diskutera frågor om normer och normkritik. Det visuella i dem gör dem dessutom till en lättillgänglig berättelseform för många elever.
I detta projekt vill vi undersöka hur serier kan användas i högstadiet och gymnasiet för att engagera elever i normkritiska diskussioner. Att vi valt just dessa årskurser beror dels på att elever då fortfarande ofta läser serier för barn samtidigt som de upptäcker serier för ungdomar och vuxna. I dessa åldrar har många också ett behov av att diskutera och ifrågasätta sådant som rör identitet, livsstil och normer.
Genom videoobservationer ska vår forskargrupp studera hur elever och lärare interagerar i klassrummet: Hur bidrar serierna till att utmana eller förstärka elevers sociala normer? Vilka frågor om till exempel genus, etnicitet, och klass väcker läsningen, och hur argumenterar deltagarna kring dem?
Att fånga upp seriens förmåga att inspirera till diskussion i sådana frågor ser vi som ett viktigt bidrag till klassrumsundervisning och klassrumsforskning.
Projektledare: Robert Aman, docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Projekttitel: Trikåklädda hjältar i klassrummet – att använda serietidningar för normkritiska diskussioner i skolan
Skolor avsätter årligen omfattande resurser för kompetensutveckling, både i form av lärares tid och i pengar. Enligt amerikanska studier går tre procent av skolkostnaderna till detta. Mot den bakgrunden är det naturligtvis angeläget att kompetensutvecklingen leder till bättre undervisning och elevresultat.
Det finns studier som pekar på att så är fallet, men de har huvudsakligen genomförts under gynnsamma omständigheter i USA, så även om studierna i sig är tillförlitliga är det oklart i vilken mån de är generaliserbara till andra länder och förhållanden.
Syftet med vårt projekt är att undersöka kompetensutvecklingens effekter på undervisning och elevresultat under förhållanden som är representativa för lärare i allmänhet.
Vi använder oss av två decennier av data från de internationella kunskapsmätningarna TIMSS (2003–2019) och PIRLS (2001–2021). De flesta studier av kompetensutveckling som utgått från dessa kunskapsmätningar har undersökt enskilda år med statistiska metoder som inte kan isolera kompetensutvecklingens effekter från andra skillnader mellan länderna. Dessa statistiska metoder kan heller inte avgöra om uppmätta effekter beror på kompetensutvecklingen i sig eller på att lärare under vissa omständigheter deltar mer i kompetensutveckling.
I detta projekt använder vi istället kvasi-experimentella metoder såsom difference-in-differences-analys, där effekterna av kompetensutveckling jämförs inom länder över tid. Därmed isoleras kompetensutvecklingens effekter från effekter av skillnader mellan skolsystem. Eftersom analyserna baseras på nationella genomsnitt isoleras också kompetensutvecklingens effekter från skillnader som beror på att lärare med olika egenskaper deltar i kompetensutveckling i olika hög grad.
Förutom kompetensutvecklingens kausala effekter på undervisning och elevresultat ska vi också analysera huruvida effekterna varierar beroende på kompetensutvecklingens innehåll, varaktighet och intensitet, samt vilken inverkan omständigheter på lärar- och skolnivå har för kompetensutvecklingens effekter.
Projektledare: Nils Kirsten, forskare vid Mälardalens högskola och universitetslektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet
Projekttitel: Att studera kompetensutvecklingens effekter genom kvasi-experimentella analyser av TIMSS och PIRLS
Tidigare studier visar att undervisning kan bidra till samhällsengagemang genom att visa på handlingar du kan göra som medborgare och peka på lösningar som innebär att flera aktörer agerar. En central utgångspunkt för vårt projekt är att utbildning och kunskap är viktigt för att ge unga människor hopp och verktyg att agera.
Syftet med projektet är att utveckla samhällskunskapsundervisning om klimatförändringar och om hur vi kan minska klimatutsläpp och klimatanpassa samhället på olika sätt. Skolverket och många organisationer i Sverige arbetar mot de globala hållbarhetsmålen och vårt projekt bidrar med kunskap som kan utveckla och stötta lärare i detta arbete.
I samarbete med samhällskunskapslärare i årskurs 9 kommer vi att fokusera på undervisning om hur miljöproblem uppstår och hur de kan åtgärdas med hjälp av politik, ekonomi och juridik. Tillsammans med lärare kommer vi att planera, genomföra och revidera undervisning i samråd med en internationell expertgrupp.
Vi ser att det är angeläget att utveckla samhällskunskapsundervisning inom dessa områden och idag finns nästan ingen forskning alls med detta fokus.
Projektledare: Cecilia Lundholm, professor i pedagogik med inriktning mot undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen, Stockholms universitet
Projekttitel: Klimatförändringar och samhällskunskapsundervisning som utvecklar kunskap, handling och hopp
Forskningsöversikt för området
Vart fjärde år tar vi fram en forskningsöversikt för utbildningsvetenskap. Den ger en nulägesbild av svensk forskning inom området och blickar 5-10 år framåt.
Den innehåller även rekommendationer om insatser som ska främja forskningen i Sverige.
Forskningsöversikt 2023 Utbildningsvetenskap
Länk till annan webbplats.
Publicerad
Uppdaterad
