Bibliometrisk statistik för publikationer inom klinisk forskning

Statistiken visar antal publikationer och citeringsgenomslag inom klinisk forskning i ALF-regionerna och i något fall även för övriga Sverige, 2009-2018. Siffrorna ingår som underlag i Vetenskapsrådets utvärdering av forskningens kvalitet i ALF-regionerna.

Antal publikationer och andel högciterade publikationer för ALF-regionerna och övriga Sverige

Stapeldiagram som visar antal publikationer och citeringsgenomslag för perioden 2009–2018.

Figur 1. Figuren visar antal publikationer och citeringsgenomslag för perioden 2009–2018. Citeringsgenomslag över 10 procent motsvarar ett värde högre än det globala genomsnittet. *Övriga Sverige: Publikationer inom klinisk forskning från övriga svenska universitet, högskolor och organisationer, exempelvis Stockholms universitet, Malmö universitet och Astra Zeneca.


Antal publikationer och citeringsgenomslag per ALF-region

Stapeldiagram som visar antal publikationer och citeringsgenomslag per ALF-region för perioden 2015–2019.

Figur 2. Figuren visar antal publikationer och citeringsgenomslag per ALF-region för perioden 2015–2019. Citeringsgenomslag över 10 motsvarar ett värde högre än det globala genomsnittet.


ALF-regionernas publikationer fördelat per forskningsämne

Stapeldiagram som visar de 20 största forskningsämnena sett till publikationsvolym samt citeringsgenomslag per ämne för perioden 2015–2018.

Figur 3. Figuren visar de 20 största forskningsämnena sett till publikationsvolym samt citeringsgenomslag per ämne för perioden 2015–2018. Ämnesindelningen är baserad på tidskriftsklassificeringen i Web of Science. Notera att ämnet Medicine, General & Internal innehåller publikationer i mer generella medicinska tidskrifter. Citeringsgenomslag över 10 motsvarar ett värde högre än det globala genomsnittet.


Sampublicering mellan ALF-regioner

Stapeldiagram som visar antal sampublikationer mellan ALF-regionerna under perioden 2015–2018.

Figur 4. Figuren visar antal sampublikationer mellan ALF-regionerna under perioden 2015–2018. Kategorierna visar hur många regioner som finns representerade bland författaradresserna per publikation, där 1 är en enskild region och 7 är samtliga regioner. Samarbeten med övriga svenska och/eller internationella organisationer kan förekomma i samtliga kategorier. Antal publikationer är heltalsberäknade. Citeringsgenomslag över 10 motsvarar ett värde högre än det globala genomsnittet.

Så har vi tagit fram statistiken

Statistiken är från Vetenskapsrådets databas för bibliometri där innehållet motsvarar samma grundmaterial som i Web of Science, Clarivate Analytics. Figurerna visar antal publikationer och citeringsgenomslag inom klinisk forskning för de sju ALF-regionerna och i något fall även för övriga Sverige.

Antal publikationer är beräknat fraktionerat om inget annat anges. Publikationerna är fraktionerade på författare och forskningsområde. Detta innebär att författare A och författare B får en halv publikation var vid sampublicering. Om författare A och B har olika författaradresser, det vill säga tillhör olika organisationer, får varje organisation en halv publikation.

För citeringsgenomslag används måttet topp 10

Måttet topp 10 anger hur stor andel av en enhets (till exempel ALF-region) publikationer som finns bland de 10 procent mest citerade publikationerna i världen jämfört med andra publikationer i databasen inom samma forskningsområde och publikationsår. Det globala genomsnittet för topp 10 är 10 procent, där värden över 10 procent anger att enhetens citeringsgenomslag är högre än det globala genomsnittet.

Mer om hur Vetenskapsrådet tar fram bibliometrisk statistik och indikatorer

Principer för datafångst för publikationer om klinisk forskning inom ALF-regionerna

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Definitioner av begrepp inom medicinsk och klinisk forskning

    Vetenskapsrådet har tagit fram definitioner av några av de mest centrala begreppen inom medicinsk och klinisk forskning. Detta har vi gjort för att visa hur vi på Vetenskapsrådet tolkar och använder begreppen.

  2. Vetenskapsrådet etablerar nationell rådgivning för hälsodata

    Ökad kunskap, nationell samordning och återkommande kartläggningar av oklarheter och hinder. Det är vägen framåt för att förbättra nyttjandet av hälsodata för forskning och innovation. Nu inleder vi arbetet med att etablera nationell rådgivning för h...

  3. Uppdrag om rådgivande funktion för bättre nyttjande av hälsodata

    Vetenskapsrådet har fått i uppdrag från regeringen att inrätta en rådgivande funktion för bättre nyttjande av hälsodata för forskning och innovation. Detta PM utgör slutredovisningen av uppdraget. Vetenskapsrådet kommer att inrätta nationell rådgivn...