Bibliometrisk statistik för publikationer inom klinisk forskning

Statistiken visar antal publikationer och citeringsgenomslag inom klinisk forskning i ALF-regionerna och i något fall även för övriga Sverige, 2012-2021. Siffrorna ingår som underlag i Vetenskapsrådets utvärdering av forskningens kvalitet i ALF-regionerna.

Antal publikationer och andel högciterade publikationer för ALF-regionerna och övriga Sverige

Stapeldiagram som visar antal publikationer och citeringsgenomslag för perioden 2012–2021.

Figur 1. Figuren visar antal publikationer och citeringsgenomslag för perioden 2012–2021. Citeringsgenomslag över 10 procent motsvarar ett värde högre än det globala genomsnittet. *Övriga Sverige: Publikationer inom klinisk forskning från övriga svenska universitet, högskolor och organisationer, exempelvis Stockholms universitet, Malmö universitet och Astra Zeneca.


Antal publikationer och citeringsgenomslag per ALF-region

Stapeldiagram som visar antal publikationer och citeringsgenomslag per ALF-region för perioden 2018–2021.

Figur 2. Figuren visar antal publikationer och citeringsgenomslag per ALF-region för perioden 2018–2021. Citeringsgenomslag över 10 motsvarar ett värde högre än det globala genomsnittet.


ALF-regionernas publikationer fördelat per forskningsämne

Stapeldiagram som visar de 20 största forskningsämnena sett till publikationsvolym samt citeringsgenomslag per ämne för perioden 2018–2021.

Figur 3. Figuren visar de 20 största forskningsämnena sett till publikationsvolym samt citeringsgenomslag per ämne för perioden 2018-2021. Ämnesindelningen är baserad på tidskriftsklassificeringen i Web of Science. Notera att ämnet Medicine, General & Internal innehåller publikationer i mer generella medicinska tidskrifter. Citeringsgenomslag över 10 motsvarar ett värde högre än det globala genomsnittet.


Sampublicering mellan ALF-regioner

Stapeldiagram som visar antal sampublikationer mellan ALF-regionerna under perioden 2018–2021.

Figur 4. Figuren visar antal sampublikationer mellan ALF-regionerna under perioden 2018-2021. Kategorierna visar hur många regioner som finns representerade bland författaradresserna per publikation, där 1 är en enskild region och 7 är samtliga regioner. Samarbeten med övriga svenska och/eller internationella organisationer kan förekomma i samtliga kategorier. Antal publikationer är heltalsberäknade. Citeringsgenomslag över 10 motsvarar ett värde högre än det globala genomsnittet.

Så har vi tagit fram statistiken

Statistiken är från Vetenskapsrådets databas för bibliometri där innehållet motsvarar samma grundmaterial som i Web of Science, Clarivate Analytics. Figurerna visar antal publikationer och citeringsgenomslag inom klinisk forskning för de sju ALF-regionerna och i något fall även för övriga Sverige.

Antal publikationer är beräknat fraktionerat om inget annat anges. Publikationerna är fraktionerade på författare och forskningsområde. Detta innebär att författare A och författare B får en halv publikation var vid sampublicering. Om författare A och B har olika författaradresser, det vill säga tillhör olika organisationer, får varje organisation en halv publikation.

För citeringsgenomslag används måttet topp 10

Måttet topp 10 anger hur stor andel av en enhets (till exempel ALF-region) publikationer som finns bland de 10 procent mest citerade publikationerna i världen jämfört med andra publikationer i databasen inom samma forskningsområde och publikationsår. Det globala genomsnittet för topp 10 är 10 procent, där värden över 10 procent anger att enhetens citeringsgenomslag är högre än det globala genomsnittet.

Mer om hur Vetenskapsrådet tar fram bibliometrisk statistik och indikatorer

Principer för datafångst för publikationer om klinisk forskning inom ALF-regionerna

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Data från register och vårdinformationssystem i kliniska studier

    Ett stort antal kliniska studier i Sverige använder data från journaler, kvalitetsregister och myndigheter. Här finns information om vilka typer av data som används, hur de kombineras och i vilken omfattning samkörning mellan olika källor förekommer.

  2. Nya webbsidor samlar information om att forska i Sverige

    Nu finns övergripande information på vår webbplats om att forska i Sverige. Syftet med sidorna är att ge en bild av hur det är att forska här och vilka möjligheter som finns.

  3. Publikationer och externa medel ska spela större roll för basanslagen

    Regeringen förändrar sin modell för att fördela basanslag till universitet och högskolor. Forskningens genomslag och lärosätenas förmåga att attrahera externa medel ska premieras mer än tidigare. Vetenskapsrådet har på uppdrag av regeringen tagit fra...