Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Så kan vi möta forskningens behov av forskningsinfrastruktur

För att Sverige ska fortsätta vara en internationellt konkurrenskraftig forskningsnation behövs satsningar på forskningsinfrastruktur. I Vetenskapsrådets guide till forskningsinfrastrukturen 2023 lyfter vi fram nio rekommendationer för att möta såväl nya som förändrade behov inom svensk forskning.

Vetenskapsrådets guide till forskningsinfrastrukturen är en plan för hur forskare inom akademi, offentlig sektor och industri ska få tillgång till den mest kvalificerade forskningsinfrastrukturen i Sverige och i andra länder. Den är också en vägvisare för Sveriges långsiktiga behov av nationell och internationell forskningsinfrastruktur.

Lisbeth Olsson är huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer på Vetenskapsrådet, och lyfter fram behovet av långsiktiga, attraktiva och hållbara satsningar inom området.

– Vi ser till exempel att satsningarna på de storskaliga infrastrukturerna i landet – ESS, MAX IV och EISCAT-3D – är av stor vikt för svensk forskning och vår internationella attraktivitet och synlighet. Det är också viktigt att infrastrukturen för beräknings- och lagringsresurser, NAISS, fortsatt ges goda förutsättningar att stötta svensk forskning.

Guiden innehåller nio rekommendationer för att möta såväl nya som förändrade behov inom forskningen. Rekommendationerna är centrala för Vetenskapsrådets inspel till den kommande forskningspropositionen.

Nio rekommendationer för forskningsinfrastruktur

  1. Det behövs långsiktigt säkrade anslag avsedda för forskningsinfrastruktur, bland annat för att Vetenskapsrådet ska kunna hantera ökade kostnader i såväl nationell som internationell forskningsinfrastruktur. Nya satsningar på forskningsinfrastruktur ska ta utgångspunkt i strategiska överväganden och identifieras genom en behovsinventering med bred förankring.

  2. Då majoriteten av forskningsinfrastrukturerna har en mycket lång livscykel, finns behov av att kunna förändra såväl form av som nivå på stöd under livscykeln. För att möjliggöra arbetet med utveckling och prioritering av forskningsinfrastruktur, då olika behov ställs mot varandra, är det av stor vikt att forskningsinfrastrukturerna utvärderas och vägs mot forskningens behov och utvecklingen i hela landskapet av infrastrukturer.

  3. När forskningsfronten drivs framåt uppkommer också förändrade och nya behov av forskningsinfrastruktur, vilket behöver uppmärksammas i processerna som styr finansiering och prioritering av densamma. Vetenskapsrådet arbetar för att uppmärksamma infrastrukturbehov inom alla vetenskapsområden.

  4. För att intressera de bäst lämpade forskarna till en forskningsinfrastruktur behövs attraktiva karriärvägar. Möjlighet till kompetensutveckling behöver öka för att möta behovet av avancerat användarstöd vid infrastrukturerna.

  5. Sverige ska verka för att medlemskapen i internationella forskningsinfrastrukturer ska ge mer tillbaka i form av såväl kompetens som ekonomisk tillväxt. De prioriteringar som behovsinventering och utvärderingar leder fram till bör ingå i de avvägningar som görs om de internationella forskningsinfrastrukturerna.

  6. Storskalig infrastruktur i Sverige som ESS, MAX IV, SciLifeLab och NAISS har stor potential för svenska forskare och svenskt näringsliv. Långsiktiga resurser för deras drift och utveckling behöver säkras från regeringen, lärosätena och andra intressenter. Krav på högsta internationella standard behöver ställas på verksamheten.

  7. Eftersom olika forskningsområden och olika faser av en infrastrukturs livscykel har olika finansieringsbehov behöver nya bidragsformer introduceras så att finansieringen svarar mot dessa behov.

  8. Särskilda finansiella satsningar behöver göras för att infrastrukturer ska kunna anpassa sig till och stödja ett ökat öppet tillgängliggörande av forskningsdata. Arbete mot öppen tillgång av forskningsdata måste ske samordnat och i samverkan mellan lärosäten, forskningsinfrastrukturer och forskningsfinansiärer. I anpassningen av svensk lagstiftning behöver man ta hänsyn till förutsättningar för forskningen att nyttja existerande data.

  9. Ökad och breddad samordning av arbetet med forskningsinfrastrukturer med fokus på en strategisk agenda som engagerar forskarsamhället och andra aktörer gör Vetenskapsrådet till en starkare forskningspolitisk rådgivare i frågor om forskningsinfrastruktur.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Storskaliga beräkningsresurser

    Forskar du inom beräkningsvetenskap? Då kan du ansöka om att få tillgång till svenska och europeiska beräkningsresurser vid NAISS och EuroHPC. Här kan du läsa mer om hur du går tillväga.

  2. Slutrapport från behovsinventering avseende data och infrastruktur för utbildningsvetenskaplig forskning

    Utbildningsvetenskaplig forskning har under de senaste 20 åren vuxit fram som ett väl etablerat forskningsfält. I forskningsöversikten 2023 betonade Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté behovet av att utveckla infrastrukturer som stärke...

  3. Data och infrastruktur för utbildningsvetenskaplig forskning

    Under 2023 genomförde Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté en kartläggning och behovsinventering avseende data samt behov av infrastrukturer för utbildningsvetenskap. Vid detta seminarium presenterar utredare Jan Hylén rapporten.