Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap

Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap stödjer forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap. I ämnesrådet sitter nio ledamöter som har valts ut av forskare vid svenska lärosäten.

Ansvarar för fördelning av forskningsmedel

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap beslutar om vilka utlysningar som ska göras inom naturvetenskap, matematik och teknikvetenskap. De beslutar också om vilka ansökningar som ska beviljas bidrag. Till sin hjälp har de 19 beredningsgrupper med cirka 250 ledamöter som granskar och prioriterar ansökningarna som kommer till Vetenskapsrådet, innan ämnesrådet fattar beslut. Det är ämnesrådet som utser ledamöter till beredningsgrupperna.

Följer upp och utvärderar forskning på området

Ämnesrådet följer upp, utvärderar och tar fram strategier för forskning på området, till exempel genom forskningsöversikter. I det arbetet tar rådet hjälp av både nationella och internationella experter. Rådet finansierar svenskt deltagande i flera internationella samarbeten och för en regelbunden dialog med lärosätena genom en referensgrupp med representanter inom naturvetenskap och teknikvetenskap (dekaner) från Sveriges universitet och högskolor.

Om naturvetenskap och teknikvetenskap

Forskning om naturen ger ny kunskap om allt från de minsta partiklarna till hela universum. Forskning om teknik ger förutsättningarna för människans tekniska system vilket bland annat ligger till grund för industriell utveckling. Natur- och teknikvetenskaplig forskning är relevant för många centrala samhällsutmaningar och bidrar med ny kunskap och nya insikter till ett hållbart samhälle. Vetenskapsrådet stödjer grundforskning inom hela bredden av de natur- och teknikvetenskapliga områdena, till exempel i biologi, kemi, elektronik, astronomi, bioteknik och matematik.

Ämnesrådets sammansättning

I ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap sitter nio aktiva forskare med hög vetenskaplig kompetens. Ledamöterna är valda av forskare vid svenska lärosäten. Mandatperioden är tre år och ledamöterna kan väljas om för ytterligare tre år.

Ämnesrådet sammanträder sex gånger per år.

Ledamöter 2019–2021
Namn

Titel

Organisation

Dag Hanstorp (ordförande)

Professor i experimentell fysik

Institutionen för fysik, Göteborgs universitet

Lennart Bergström

Professor i materialkemi

Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet
Karl Henrik Johansson

Professor i reglerteknik

Avdelningen för reglerteknik, Kungl. Tekniska högskolan, KTH
David Sands

Professor i datavetenskap

Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers tekniska högskola
Maria Selmer

Professor i strukturbiologi

Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet

Emma Sparr

Professor i fysikalisk kemi

Kemiska institutionen, Lunds universitet

Åsa Strand

Professor i växters cell- och molekylärbiologi

Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet

Anna-Karin Tornberg

Professor i numerisk analys

Institutionen för matematik, Kungl. Tekniska högskolanInstitutionen för matematik, Kungl. Tekniska högskolan

Lars Tranvik

Professor i limnologi

Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet


Publicerad 23 maj 2018

Uppdaterad 18 februari 2021

Mer inom samma ämne

  1. Valberedningar klara inför val av ledamöter till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd

    Nya ledamöter ska utses till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd för perioden 2022–2024. Elektorer, utsedda av landets lärosäten, har nu valt valberedningar som ska ta fram förslag på nya ledamöter. 14 december väljer elektorerna sedan vilka ledam...

  2. Lisbeth Olsson ny huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer

    Hon är professor i industriell bioteknik och har ett stort intresse av att hitta lösningar på samhällets stora utmaningar. I sin nya roll vill hon bland annat arbeta för att öka de tvärvetenskapliga möjligheterna inom forskningsinfrastruktur och bred...

  3. Debatt: Så ska Vetenskapsrådet åtgärda snedfördelningen inom astrofysik

    Kvinnor har signifikant lägre beviljandegrad än män inom astrofysik. Det visar en undersökning av hur forskningsmedlen fördelats mellan könen. Nu vidtar Vetenskapsrådet en rad åtgärder för att komma tillrätta med obalansen, skriver Vetenskapsrådets ä...