Observera att öppningsdatum har ändrats från 13 januari 2021 till 2 december 2020!
Stängd utlysning
02 december - 16 februari 2021
Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse
Syftet med bidraget är att stödja forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Det kan gälla en nationell infrastruktur eller svenskt deltagande i en internationell infrastruktur.
Bidraget får användas för investering och drift och kan inkludera kostnader för samordning, utveckling, konstruktion eller uppgradering av forskningsinfrastruktur. Det är bara möjligt att söka bidrag för de forskningsinfrastrukturer/områden som listas i utlysningstexten.
Stödform: Infrastrukturstöd
Område: Forskningsinfrastruktur
Inriktning: Infrastruktur av nationellt intresse
Söks av: Organisation
Medverkande forskare: Inga forskare kan bjudas in att medverka i ansökan
Bidragstid: 1-6 år
Bidragsperioden startar: Tidigast i januari 2022
Ansökningsperiod: 2 december 2020 (kl. 14.00) – 16 februari 2021 (kl. 14.00)
Bidragsbeslutet publiceras: Senast i december 2021
Att notera:
- Nytt i denna utlysning är att intervjusteget har ersatts med kompletterande frågor till sökande och att bidragstiden är 1-6 år.
Specifika instruktioner för utlysningen
Förutom den utlysningstexten behöver du också ta del av vår Ansökningsguide.
Nedanstående krav måste uppfyllas för att organisationen ska vara behörig att ansöka om bidraget. Vi utför kontroller och avslår de ansökningar som inte uppfyller kraven.
Ramar för forskningsinfrastrukturbidraget
- Ändamålet för ansökan ska uppfylla Vetenskapsrådets definition och kriterier för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse (se under rubriken ”Inriktning” nedan).
- Bidrag kan bara sökas för de områden/forskningsinfrastrukturer som listas under rubriken ”Områden/infrastrukturer som ansökan ska avse”.
- Ansökan om bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse kan göras av ett eller flera svenska universitet, högskolor eller andra svenska myndigheter med forskningsuppdrag.
- Om flera organisationer medverkar i ansökan bör de tillsammans bilda ett konsortium. Endast en organisation är medelsförvaltare för bidraget.
- Ansökan om bidrag till svensk medverkan i en internationell forskningsinfrastruktur ska, om det finns en svensk nod, ingå som en del i ansökan om nationell infrastruktur.
- Ansökan ska innehålla en totalbudget som omfattar hela bidragsperioden. För nationell infrastruktur ska medelsförvaltaren (eller konsortiet) bidra med medfinansiering om minst 50 procent av totalbudgeten. För internationell infrastruktur förväntas de medverkande organisationerna göra omfattande åtaganden som ger svenskt mervärde av det internationella medlemskapet. Detta kan ske under andra former än medfinansiering beroende på ramarna för infrastrukturens verksamhet.
Förutom Vetenskapsrådets generella bidragsvillkor Öppnas i nytt fönster. för beviljade medel till forskning och forskningsstödjande verksamhet gäller också särskilda villkor för infrastrukturbidrag, se länken nedan.
Särskilda villkor för infrastrukturbidrag 2021 Pdf, 673.2 kB, öppnas i nytt fönster. .
Inriktning
Centralt för utveckling av forskning och innovation är att forskare har tillgång till högklassig forskningsinfrastruktur. För att svenska forskare ska kunna använda forskningsinfrastruktur som ger tillgång till de främsta metoderna, den bästa utrustningen och relevant expertis arbetar Vetenskapsrådet med att finansiera och långsiktigt planera för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse.
Vetenskapsrådets definition av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse lyder:
En forskningsinfrastruktur av nationellt intresse avser att tillhandahålla resurser som möjliggör forskning för flera forskargrupper och olika projekt inom ett eller flera forskningsområden.
I tillägg till definitionen tillämpar Vetenskapsrådet följande kriterier för infrastruktur och finansierar forskningsinfrastruktur som
- möjliggör forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och som därmed bidrar till samhällets utveckling
- är öppet tillgänglig främst för forskare men även för industri och andra relevanta aktörer verksamma i Sverige. Vid begränsad tillgång ska prioritering i huvudsak ske på basis av vetenskaplig kvalitet
- är av brett nationellt intresse vilket i de flesta fall betyder att forskningsinfrastrukturen utnyttjas av flera forskargrupper och forskare från flera forskande organisationer samt att Vetenskapsrådets finansiering skapar ett nationellt mervärde
- har en långsiktig planering för den vetenskapliga verksamheten
- har en långsiktig planering för ledning och styrning, finansiering, kompetensuppbyggnad och utveckling.
Sökande
Bidraget söks av ett svenskt universitet eller högskola eller annan svensk myndighet med forskningsuppdrag som är godkänd som medelsförvaltare Öppnas i nytt fönster. av Vetenskapsrådets bidrag. Medelsförvaltaren ska vara värdorganisation för infrastrukturen och är ansvarig för att bidraget används enligt Vetenskapsrådets villkor. När två eller flera organisationer bidrar med resurser till infrastrukturen bör de bilda ett konsortium. Infrastrukturens organisation bedöms utifrån hur ändamålsenlig den är för verksamheten.
Ansökan ska inkludera en namngiven projektledare för infrastrukturen. Projektledaren är lämpligen föreståndare eller har en liknande roll i infrastrukturen och ska vara anställd av medelsförvaltaren när bidragsperioden börjar och sedan under hela bidragsperioden, såvida inte Vetenskapsrådet medger undantag.
I de fall ett konsortium står bakom en ansökan ska samtliga konsortiemedlemmar bekräfta sitt åtagande i form av stödbrev (se vidare under rubriken ”Vad ska ansökan innehålla?”). För att säkerställa ansvarsförhållanden mellan medlemmarna i konsortiet kräver Vetenskapsrådet ett konsortialavtal som undertecknats av respektive rektor/myndighetschef för alla ingående konsortiemedlemmar. Konsortialavtalet ska upprättas och finnas tillgängligt hos medelsförvaltaren innan utbetalning av bidraget kan börja.
Områden/infrastrukturer som ansökan ska avse
Här listas de områden och infrastrukturer som ansökan om bidrag till infrastruktur av nationellt intresse 2021 ska avse. Observera att vi endast förväntar oss en ansökan per område/infrastruktur.
Nya områden
- ACTRIS
- Infrastruktur för digital humaniora
- Infrastruktur för solfysik
- InfraVis: infrastruktur för visualisering av vetenskapliga data
- Kontextdatabaser (DEMSCORE)
- MOSAIC - instrumentering för ELT
- NordSIMS-Vegacenter
- Ultra-högfälts-MR 7T-plattform
- Uppgraderingar av ALICE-experimentet
- Digital arkeologi
- EPOS-ERIC
- Infrastruktur för elektronmikroskopi
- Infrastruktur för kemisk biologi
- Infrastruktur för kärnmagnetisk resonans
- Infrastruktur för proteinproduktion
- Isbrytaren Oden
- Ny instrumentering för DESIREE
Forskningsinfrastruktur med pågående infrastrukturbidrag som löper ut 2021 eller 2022
- CORS
- Fusionsreaktorer/EUROfusion
- IceCube
- Isolde
- NEAR
- Petra III svensk nod
- REWHARD
- Riksriggen
- SIMPLER
- SITES
- SND
- SuperADAM
- Svenska tvillingregistret (STR)
- SWEDPOP
- Utvärdering genom uppföljning (UGU)
Tilläggsbidrag
- Bidrag för att finansiera ett ökat svenskt engagemang i internationella infrastrukturer där Sverige redan är medlem. Ett villkor är att den internationella infrastrukturens egna processer bjuder in till aktiv medverkan till uppbyggnad och drift av infrastrukturen som till exempel vid utlysning av in-kind bidrag.
Medverkande forskare
Denna ansökan kan inte inkludera medverkande forskare. Eventuella medverkande organisationer och deras roller beskrivs i bilagan ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” (se anvisningar under rubriken ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” nedan).
Kostnader och bidragsbelopp
Bidrag kan sökas för investering och drift av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse och kan inkludera kostnader för samordning, utveckling, konstruktion eller uppgradering av infrastrukturen. Bidraget får inte användas för forskning, doktorandlön, utbildningsbidrag, forskarskola, konferensbidrag, forskarutbyte, resebidrag för forskare som använder infrastrukturen, eller liknande. Bidraget får inte heller användas för finansiering av medverkan i EU-projekt om detta inte särskilt överenskommits.
Forskningsinfrastruktur med pågående infrastrukturbidrag kan söka för att driva och utveckla den verksamhet som faller inom ramen för befintligt bidrag, det vill säga inte för uppgraderingar som väsentligen ändrar infrastrukturens inriktning och verksamhetsområde.
I de fall bidraget gäller svensk medverkan i en internationell infrastruktur ska kostnader som relaterar till den svenska noden ingå som en del i ansökan. För nytt svenskt medlemskap i internationell infrastruktur, det vill säga infrastruktur där Sverige inte har ett pågående medlemskap, ska medlemsavgiften ingå i sökt belopp. När det gäller internationell infrastruktur med pågående svenskt medlemskap ska alla kostnader relaterade till medlemskapet, exklusive medlemsavgiften, ingå i sökt belopp. Detta eftersom avgiften för medlemskap fortsätter att betalas ut från Vetenskapsrådet direkt till berörd internationell infrastruktur enligt separat internationell överenskommelse.
Medfinansiering
Med medfinansiering menas direkta bidrag från medelsförvaltaren och eventuella konsortiemedlemmar. Även bidrag från andra offentliga och privata finansiärer, EU, andra myndigheter och direkta statsanslag samt användaravgifter får räknas som medfinansiering.
Befintliga resurser (inklusive avskrivningar av redan anskaffad utrustning) som medelsförvaltaren och eventuella konsortiemedlemmar ställer till forskningsinfrastrukturens förfogande, liksom befintliga bidrag från Vetenskapsrådet, får inte inkluderas i medfinansieringen.
Bidragstid
Bidrag kan sökas för minst 1 och som mest 6 år. En bidragsperiod bör sluta på ett jämnt årtal för att matcha kommande utlysningar. Första utbetalning sker tidigast i januari 2022.
Vi ber sökande att orientera sig i ansökningsformuläret i Prisma parallellt med att läsa nedanstående instruktioner, som beskriver det utlysningsspecifika innehållet i ansökan. Mer information om praktiskt tillvägagångssätt finns i vår Ansökningsguide Öppnas i nytt fönster..
Språk
Utländska experter används i den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna. För att säkerställa att bedömningen sker på ett likvärdigt och effektivt sätt ber vi därför att ansökan utformas på engelska.
Ansökans delar
Ansökningsformuläret innehåller följande flikar:
- Beskrivande information
- Infrastrukturens mål och verksamhet
- Budget och forskningsresurser
- Nyckelreferenser
- Stödbrev
- Medelsförvaltare
- Medverkande
Nedan beskrivs vilken information som vi efterfrågar under respektive flik.
Beskrivande information
Medverkande organisationer
Lista de organisationer som medverkar i ansökan. Medverkande organisationer ska uppfylla Vetenskapsrådets kriterier för godkända medelsförvaltare Öppnas i nytt fönster..
Abstract
Sammanfattningen ska innehålla en kort beskrivning av följande:
- vilken forskningsinfrastruktur som ansökan avser och dess specifika funktion inom området
- infrastrukturens verksamhet och organisation
- infrastrukturens vetenskapliga mål
- vad bidraget ska användas till
- vilket nationellt mervärde infrastrukturen väntas bidra till.
Texten ska ge en översiktlig bild av infrastrukturens syfte, verksamhet och vilken forskning som stöds. Skriv så att även personer med annan forskningsinriktning kan ta del av informationen.
Redogörelsen ska omfatta högst 2 000 tecken inklusive mellanslag. Det motsvarar cirka en halv A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.
Populärvetenskaplig beskrivning
Beskriv infrastrukturen så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet att förstå. Utgå från nedanstående punkter:
- Beskriv infrastrukturens verksamhet och vetenskapliga mål.
- Lyft fram vilka (nya) möjligheter den erbjuder för svensk forskning, innovation och samhällsnytta.
- Förklara på vilket sätt (den nya) kunskapen kan vara betydelsefull.
Den populärvetenskapliga beskrivningen är ett viktigt verktyg när vi informerar om den forskning som Vetenskapsrådet finansierar. Om vi beviljar ansökan, förbehåller vi oss rätten att använda beskrivningen för informationsändamål.
Redogörelsen ska omfatta högst 4 500 tecken inklusive mellanslag. Det motsvarar cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.
Observera! Den populärvetenskapliga beskrivningen måste skrivas på svenska, till skillnad från resten av ansökan.
Område/infrastruktur
Välj det område eller infrastruktur som ansökan avser.
Infrastrukturens mål och verksamhet
Etiska överväganden
Beskriv vilka etiska frågor som är aktuella för infrastrukturen. Redovisa även planeringen för att hantera etiska dilemman som kan dyka upp. Ange även om hantering av persondata, djur- eller humanförsök ingår i infrastrukturens verksamhet. Om inga etiska frågor är aktuella ska detta motiveras.
Beskrivningen ska omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag. Det motsvarar cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.
Vetenskaplig plan
Den vetenskapliga planen ska bestå av en kortfattad men komplett beskrivning av infrastrukturen. Den ska omfatta högst 8 sidnumrerade A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd och 2,5 cm marginaler, eventuella bilder inkluderade. Observera att de nyckelreferenser som efterfrågas bifogas till ansökan som en separat bilaga (se under rubriken ”Nyckelreferenser” nedan).
Den vetenskapliga planen ska utgå från det specifika område/infrastruktur för vilket bidraget söks, och ska innehålla följande rubriker och information i nedanstående ordning:
1. Vetenskaplig motivering av infrastrukturen/översikt av vetenskapsområdet
- Redogör för vilken vetenskapligt framstående forskning som möjliggörs av infrastrukturen (under bilaga ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” ska detta även kopplas till infrastrukturens moduler). Referenser anges i bilagan ”Nyckelreferenser”.
- Beskriv hur infrastrukturen adresserar specifika vetenskapliga och samhälleliga utmaningar och vilka positiva effekter som förväntas (kopplat till Vetenskapsrådets beskrivning av området/infrastrukturen).
- Beskriv vilken långsiktig betydelse infrastrukturen har för det vetenskapliga området.
- Beskriv relationen till eventuell annan befintlig nationell och/eller internationell infrastruktur inom området och varför sökt infrastruktur behövs.
- Redogör för svenska forskares behov av infrastrukturen (på vilket sätt är den av nationellt intresse).
- Redogör för mervärdet av att infrastrukturen organiseras som en infrastruktur av nationellt intresse.
- Beskriv infrastrukturens användargrupper och ange följande information (för infrastrukturer som tidigare inte haft stöd från Vetenskapsrådet anges detta om möjligt):
- Statistik över antalet akademiska användare (ange även omfattning uppdelat på forskningsområde, män/kvinnor, och lärosäte/organisation).
- Statistik över antalet användare från näringsliv, offentlig sektor och andra icke-akademiska användare (ange omfattning, vilka de är och i vilket syfte infrastrukturen används).
- Beskriv förväntade användargrupper och forskningsområden.
- Beskriv hur infrastrukturen långsiktigt bidrar till nationell kompetensuppbyggnad. Beskriv infrastrukturens policy för tillgängliggörande av data som tas fram vid infrastrukturen.
- I de fall svenska forskare ska bidra vetenskapligt till uppbyggnad, uppgradering och/eller drift av infrastrukturen, till exempel in-kind eller liknande, ange referenser som styrker forskarnas vetenskapliga meriter (cv med ett urval av titlar på vetenskapliga publikationer, dock högst 20). Detta anges i bilagan ”Nyckelreferenser”.
2. Betydelse för samhällsnytta och innovation
Redogör för hur infrastrukturen bidrar till samhället i stort, dvs. nyttan utanför akademisk forskning, vilket inkluderar bl.a. det svenska innovationsekosystemet, den ekonomiska effekten och hur det bidrar till att uppfylla FN:s globala hållbarhetsmål.
- Beskriv vilka typer av verksamheter i organisationer utanför akademin, till exempel näringsliv eller offentlig sektor, som kommer att kunna dra nytta av infrastrukturen och/eller de resultat som kommer av dess utveckling eller användning.
- Beskriv hur infrastrukturen bidrar till att främja svensk och/eller internationell innovation och samhällsnytta, samt hur den kan bidra till att uppfylla andra samhälleliga mål idag och i framtiden. I förekommande fall, exemplifiera med nyckelreferenser och eventuella patent (anges i bilagan ”Nyckelreferenser”).
- Vid ansökan om bidrag till svensk medverkan i en internationell infrastruktur, beskriv på vilket sätt detta skulle kunna vara till fördel för svenskt näringsliv som kan bidra till uppbyggnad eller drift av infrastrukturen.
Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet
Bilagan får omfatta högst 15 A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd. Minst en av dessa sidor ska användas för att beskriva datahantering (vilken typ av data som genereras och hur den hanteras) inom infrastrukturen samt infrastrukturens behov av stödjande e-infrastruktur. Tabellerna som beskriver datahantering och e-infrastrukturbehov ska bifogas som en separat bilaga (se vidare nedan under punkt 3 nedan, ”Datahantering och behov av stödjande e-infrastruktur”).
Observera att de nyckelreferenser som efterfrågas ska bifogas som en separat bilaga (se under rubriken ”Nyckelreferenser” nedan.)
Infrastrukturens verksamhet ska beskrivas med hjälp av moduler, där varje modul beskriver en avgränsad delmängd/funktion av infrastrukturens verksamhet, exempelvis en databas, en utrustning eller en mätstation. Om både nationell och internationell infrastruktur ingår ska dessa delas upp på olika moduler. Notera att modulen ”Organisation och ledning” alltid ska ingå.
Beskriv modulerna i text och hänvisa varje modul till en tabell eller tabellrad i budgeten. Använd den budgetmall som tillhandahålls av Vetenskapsrådet för att budgetera infrastrukturens verksamhet (se vidare under rubriken ”Budget och forskningsresurser” nedan). Modulerna kan i vissa fall vara helt beroende av varandra (till exempel utrustningar som utgör delar i en sekventiell kedja av analyser) medan de i andra fall kan vara komplementära (till exempel olika utrustningar som ger möjlighet att analysera ett prov med flera komplementära tekniker). Ange hur modulerna hänger samman, om de är beroende av varandra och hur beroendet ser ut.
Bilagan bör innehålla nedanstående rubriker och frågeställningar:
1. Infrastrukturens organisation och ledning (organisatorisk plan)
Denna modul är obligatorisk. Beskriv infrastrukturens organisation och ledning enligt punkterna nedan, gärna med hjälp av en organisationsskiss.
- Redogör för organisationerna som står bakom infrastrukturen och deras roller i ledarskapet av infrastrukturen.
- Beskriv infrastrukturens strategiska, vetenskapliga och operativa ledning och på vilket sätt den är avpassad till infrastrukturens verksamhet samt hur den bidrar till kostnadseffektivitet.
- Beskriv varför infrastrukturens organisationsform (konsortium eller inte konsortium) är den mest ändamålsenliga och vad eventuella organisationer som ingår ska bidra med. Kommentera om andra organisationer med närliggande verksamhet inte ingår i infrastrukturen och motivera varför.
- Om ansökan avser både en nationell och en internationell del, tydliggör hur de olika delarna relaterar till varandra med avseende på verksamhet, budget, organisation och ledning.
- Om en nationell infrastruktur helt eller delvis också är en svensk nod i en internationell infrastruktur, tydliggör hur de två delarna relaterar till varandra med avseende på verksamhet, budget, organisation och ledning.
2. Infrastrukturens verksamhet
2.1 Grafisk översikt
Beskriv infrastrukturens uppbyggnad grafiskt med de olika ingående funktionerna (modulerna) för olika verksamheter.
2.2 Tidsplan
Ange en tidsplan för infrastrukturens verksamhet inklusive förberedelser, konstruktion, installation, utveckling, drift och avveckling. Bifoga tidsplanen i form av ett Ganttschema i en separat bilaga. Schemat ska inkludera delmål och resultat (deliverables) för de olika modulerna.
2.3 Användare
Beskriv infrastrukturens användare samt policy för tillgänglighet. Om olika moduler har olika användare ska informationen delas upp per modul. Vetenskapsrådet följer upp användningen av infrastruktur baserat på nyckeltal enligt Vetenskapsrådets mall för rapportering.
- Beskriv hur infrastrukturen görs tillgänglig för forskare nationellt, och i förekommande fall även internationellt. Enligt Vetenskapsrådets särskilda villkor för infrastrukturbidrag ska, i de fall infrastrukturen erbjuder en begränsad resurs, tillgänglighet prioriteras baserat på vetenskaplig kvalitet.
- Beskriv hur infrastrukturen informerar och kommunicerar med nuvarande, och möjliga nya, användare.
- Beskriv hur infrastrukturen arbetar med avancerat användarstöd och utbildning för befintliga och möjliga nya användare. Användarstöd/utbildning kan inkludera planering av experiment, handhavande av instrument, val av experimentella analysmetoder och dataanalys. Beskriv nuvarande typ av stöd/utbildning och dess omfattning. Beskriv hur behovet av användarstöd ser ut framöver.
- Beskriv infrastrukturens tillgänglighet utifrån väntetider, beläggning och driftstid.
- Ange om infrastrukturen tar ut användaravgifter. Om så sker, beskriv hur dessa beräknas och vilka användare som omfattas av avgifter. Kommersiella användare eller uppdragsforskning som nyttjar infrastrukturen ska täcka den faktiska kostnaden för användningen.
2.4 Konstruktion, utveckling och drift av infrastrukturen
Beskriv följande punkter för varje modul:
- Redogör för modulens funktion och koppling till infrastrukturens vetenskapliga mål.
- Beskriv både befintlig utrustning och utrustning som är planerad att byggas/köpas. Inkludera en teknisk beskrivning av utrustningen samt en uppskattning av dess livslängd. Ny utrustning ska anges i budgetmallen för den enskilda modulen som den tillhör. Detta ska motsvaras av en eller flera poster i budgeten. Befintlig utrustning som medelsförvaltaren eller konsortiet ställer till förfogande, ska endast anges i tabell 4 i budgetmallen (se vidare under rubriken ”Budget och forskningsresurser” nedan).
- Redogör för modulens behov av andra resurser som personal, lokaler och så vidare. Ange i både text och budget om delar av driften beviljats bidrag från Vetenskapsrådet eller annan finansiär, samt vilka delar av driften som söks inom denna ansökan. Detta ska motsvaras av en eller flera poster i budgeten. Om tillgängliggörande av forskningsdata, som är resultat av forskning vid infrastrukturen, kräver investeringar eller på annat sätt skapar kostnader för infrastrukturen ska detta tas upp här.
Ange hur modulerna hänger samman, om de är beroende av varandra och hur beroendet ser ut. Ange hur modulerna samverkar för att uppnå de vetenskapliga målen.
2.5 Samverkan med andra infrastrukturer
I förekommande fall, beskriv vilka andra nationella infrastrukturer som finns inom området.
- Hur ser samarbetet ut mellan dessa och infrastrukturen i denna ansökan?
- Hur ser gränsdragningen mellan närliggande och/eller potentiellt överlappande infrastrukturer ut?
I förekommande fall, beskriv vilka liknande internationella infrastrukturer som finns.
- Hur ser samarbetet ut mellan dessa och infrastrukturen i denna ansökan?
- Vilka möjligheter finns för svenska forskare att använda de andra internationella infrastrukturerna?
2.6 Riskanalys
Beskriv vilka osäkerhetsfaktorer som finns i anslutning till infrastrukturens utveckling/målsättningar, exempelvis när det gäller tidsplan, rekryteringar, budget och så vidare. Beskriv också vilka åtgärder som kan vidtas för att minska riskerna.
3. Datahantering och behov av stödjande e-infrastruktur
Minst en sida i bilagan ska användas för att beskriva datahantering (vilken typ av data som genereras och hur den hanteras) inom infrastrukturen.
- Beskriv om infrastrukturen har en datapolicy och datahanteringsplan på plats eller i planeringen, och om/hur verksamheten arbetar med FAIR-principerna (Findable Accessible Interoperable Reusable).
- Beskriv infrastrukturens tekniska lösningar för e-infrastruktur, samt vilken stödjande e-infrastruktur som ska användas. Med stödjande e-infrastruktur avses tillgång till nätverksuppkoppling, datorresurser för storskaliga beräkningar och lagring. Ange specifikt om, och i sådana fall hur, infrastrukturen hanterar persondata och andra känsliga data.
- Beskriv infrastrukturens tillgång till och utveckling av avancerat användarstöd och användarverktyg, till exempel utbildning, specifik mjukvara, databaser och liknande som krävs för infrastrukturens verksamhet (det vill säga för att genomföra experiment samt samla in, hantera och bearbeta data vid infrastrukturen).
- Beskriv framtida behov av och utmaningar inom e-infrastruktur för forskningsinfrastrukturen och hur verksamheten planerar för dessa.
I de fall där e-infrastrukturen endast kräver normal kontorsutrustning eller existerande datanät anges detta.
Tabellerna E1 och E2 (nedan) ska användas för att planera och budgetera e-infrastrukturbehoven. Kostnaderna i tabell E2 ska även inkluderas i budgeten. Bifoga tabellerna i nedanstående format i en separat bilaga. Bilagan ska omfatta högst 2 A4-sidor.
År 1 | ... | År N | |
---|---|---|---|
Beräkning (anges i lämplig enhet) Exempel: behov av beräkningskapacitet. För beräkningskapacitet anges CPU-timmar och eventuella krav på särskilda tekniska lösningar. | |||
Lagring (anges i lämplig enhet) Exempel: för lagringsbehov anges hur mycket data som behöver lagras, vilka typer av lagring som behövs (hårddisk, band etc), för hur lång tid data kommer att lagras samt ungefärlig årlig tillväxt i lagringskapacitet. | |||
Avancerat användarstöd, kopplat till beräkning och lagring (anges som heltidstjänster) | |||
Nätverk (anges i lämplig enhet) Exempel: nätverkskapacitet, inklusive typ av kapacitet som efterfrågas och geografisk belägenhet. Ange specifikt om det är frågan om utländska anslutningar. |
År 1 | ... | År N | |
---|---|---|---|
Beräkning (SEK) | |||
Lagring (SEK) | |||
Avancerat användarstöd, kopplat till beräkning och lagring (SEK) | |||
Nätverk (SEK) | |||
Mjukvara, databaser etc (SEK) (dock inte kostnader som rör kontors-IT) |
Vid planering och budgetering ber vi sökande att observera följande:
- E-infrastrukturerna SNIC, Sunet och SND tillhandahåller inte kostnadsfria tjänster till andra forskningsinfrastrukturer.
- E-infrastrukturbehoven hos forskare som analyserar data som tagits fram vid infrastrukturen ska inte ingå i denna ansökan.
- Vetenskapsrådet finansierar inte långvarig datalagring som bedöms ligga inom lärosätenas arkivansvar.
Vetenskapsrådet rekommenderar att tjänster som rör nätverk och storskaliga datorresurser för beräkning och lagring tillhandahålls av någon av de nationella infrastrukturerna Sunet, SNIC och/eller SND. Den sökande ansvarar för att ta fram en plan för sina behov. Samråd med Sunet, SNIC och/eller SND bör ske så snart som möjligt för att i ansökan kunna uppge en rimlig kostnadsuppskattning för de beskrivna behoven. Samråd med Sunet sker via utlysning@sunet.se, samråd med SNIC via e-post office@snic.se och samråd med SND via snd@gu.se. Skriv i samtliga fall ”RFI application” i ämnesraden. Om den sökande önskar använda en annan tjänsteleverantör än ovanstående så ska detta motiveras i ansökan. Den sökande ansvarar då själv för att ta fram en rimlig kostnadsuppskattning.
För infrastrukturer med pågående bidrag
Befintliga infrastrukturer som söker fortsatt bidrag från Vetenskapsrådet ska bifoga en beskrivning av verksamheten under föregående bidragsperiod jämfört med vilka delar som beviljades stöd i ansökan som låg till grund för bidraget, det vill säga vad som är genomfört och inte. Eventuella förändringar ska motiveras.
Bilagan ska omfatta högst 3 A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.
Budget och forskningsresurser
Sökt belopp
Ange sökt belopp från Vetenskapsrådet för respektive år (beloppen ska överensstämma med vad som anges i den budgetmall som ska bifogas ansökan, se under rubriken ”Budget” nedan). Ange belopp i kronor, avrundat till hela tusental. De sökta beloppen summeras i tabellen som visar det totala sökta bidragsbeloppet för infrastrukturen.
För nationell infrastruktur ska medelsförvaltaren garantera medfinansiering om minst 50 procent av totalbudgeten. Totalbudget anges i den bifogade budgetmallen.
Observera att 2022 är förangivet som startår i formuläret i Prisma och i budgetmallen. Om ansökan rör ett bidrag som ska börja betalas ut 2023 ska det anges i den bifogade budgetmallen.
Budget
Bifoga forskningsinfrastrukturens budget i excel-format. Använd den budgetmall som Vetenskapsrådet tillhandahåller och ange kostnaderna i tusentals kronor (TSEK).
Budgetmall för forskningsinfrastruktur Excel, 25.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Observera att vi efterfrågar en totalbudget för forskningsinfrastrukturen. Det innebär att alla intäkter ska anges i ansökan, till exempel sökt bidrag från Vetenskapsrådet, bidrag från medelsförvaltaren och eventuella konsortiemedlemmar, bidrag från andra finansiärer och användaravgifter. Hela kostnaden för investering i och drift av forskningsinfrastrukturen ska också anges i budgeten, inklusive indirekta kostnader relaterade till personalkostnader. För förklaring av kostnadsslag se flik ”Förklaring kostnadsslag” i budgetmallen.
Alla kostnader i ansökans budget måste vara tydligt kopplade till de moduler som beskrivs under rubriken ” 2.4 Konstruktion, utveckling och drift av infrastrukturen” under rubriken ”Beskrivning av infrastrukturen och dess verksamhet” ovan.
Nedanstående rubriker (Tabell 1, Tabell 2 osv.) refererar till tabeller som återfinns i budgetmallen.
Tabell 1. Sammanställning: Kostnader
Ange de sammanställda kostnaderna för varje modul. Varje rad i tabellen ska motsvara summeringsraden för respektive moduls budget över samtliga kostnadsslag.
Tabell 2. Sammanställning: Intäkter - bidrag
I tabellrad 2.1 anges hur mycket medel som söks från Vetenskapsrådet.
Övriga budgetrader i Tabell 2 anger hur mycket medelsförvaltaren och eventuella konsortiemedlemmar avser bidra med till forskningsinfrastrukturen. Respektive medverkande organisationers bidrag summeras.
Ange även övriga bidrag till forskningsinfrastrukturen utöver Vetenskapsrådets och konsortiemedlemmarnas direkta bidrag. Detta kan vara bidrag från andra offentliga och privata finansiärer, EU, andra myndigheter och/eller direkta statsanslag.
Tabell 3. Sammanställning: Intäkter - användaravgifter
Ange eventuella användaravgifter uppdelade per modul.
De sammanlagda beräknade intäkterna för forskningsinfrastrukturen (Tabell 2+3) ska överensstämma med de totala beräknade kostnaderna (summeringsraderna för ”Tabell 1. Sammanställning: Kostnader”).
Tabeller för de enskilda modulerna
- Ange samtliga kostnader för respektive modul. Befintliga resurser (inklusive avskrivningar av redan anskaffad utrustning) som medelsförvaltaren eller konsortiet ställer till forskningsinfrastrukturens förfogande ska inte tas med. Exempel på befintliga resurser kan vara en befintlig utrustning, databas eller annan långsiktig verksamhet som görs nationellt tillgänglig genom forskningsinfrastrukturen (beräknat värde av dessa kan anges i ”Tabell 4. Sammanställning: Befintliga resurser som medverkande organisationer ställer till förfogande”).
- Indirekta kostnader relaterade till personalkostnader ska redovisas enligt SUHF-modellen men kan beräknas olika för olika medverkande organisationer. Kontakta gärna lärosätets förvaltning för information om den lokala beräkningsmodellen. Enbart indirekta kostnader relaterade till personalkostnader ska tas upp i budgeten.
- Kostnader som kan hänföras till nya inköp, utveckling, konstruktion, installation och i förekommande fall destruering av utrustning ska alltid anges som vetenskaplig utrustning.
Kostnader för utbildning av användare och fortbildning av forskningsinfrastrukturens personal samt stödjande e-infrastruktur ska tydligt framgå, men sökande kan välja om kostnaderna ska ingå i befintliga moduler eller vara egna moduler. Varje budgetrad ska gå att relatera till respektive modul i bilagan ”Beskrivning av forskningsinfrastrukturen och dess verksamhet”.
Summeringen av respektive modul förs sedan över till Tabell 1.
Tabell 4. Sammanställning: Befintliga resurser som sökande ställer till förfogande
- Med befintliga resurser avses framförallt befintlig utrustning och databaser hos medelsförvaltaren/inom konsortiet som görs nationellt tillgängliga genom att de ställs till forskningsinfrastrukturens förfogande. Det kan också vara andra resurser som medelsförvaltaren/konsortiet vill göra nationellt tillgänglig. Befintliga resurser räknas inte som medfinansiering.
- Medelsförvaltaren/konsortiemedlemmarna väljer själva om de vill ange ett värde för de befintliga resurserna och hur värdet då beräknas. Resurserna behöver inte ursprungligen ha bekostats av medelsförvaltaren/konsortiemedlemmarna.
- Redogör för vad de befintliga resurserna består av, hur de ställs till forskningsinfrastrukturens förfogande, och vad de bidrar med till forskningsinfrastrukturen. Detta görs under beskrivningen av relevant modul i bilagan ”Beskrivning av forskningsinfrastrukturen och dess verksamhet”.
Observera! Befintlig personal som är del av forskningsinfrastrukturens kärnverksamhet ska redovisas inom budgeten för respektive modul.
Förklaring av budget
Förklara och kommentera budgeten på valfritt sätt. Bilagan får omfatta högst 2 A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.
Nyckelreferenser
Använd rubriker för att markera vilka nyckelreferenser som svarar mot en specifik frågeställning i utlysningstexten. Inled varje rubrik med asterisk (*) enligt exemplet: ”*Exempel på nyckelreferenser som beskriver vetenskapligt framstående forskning som möjliggörs av infrastrukturen”.
Bilagan ska innehålla högst 20 nyckelreferenser (referenser till publikationer, cv och patent) för ansökan och får omfatta högst 5 A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.
Stödbrev
Bifoga stödbrev (bekräftelse av åtaganden) från eventuella konsortiemedlemmar. Om flera stödbrev ska bifogas måste dessa sammanfogas i en enda pdf-fil.
Mall för stödbrev finns här Word, 21.2 kB, öppnas i nytt fönster. .
Medelsförvaltare
Under denna flik anges hemvist för infrastrukturen.
Medverkande
Här kan den som bjudits in som projektledare för ansökan bjuda in medverkande administratörer. Observera att medverkande forskare inte kan bjudas in till denna ansökan.
Vetenskapsrådet stöder forskningsinfrastruktur som är av nationellt intresse. Infrastrukturen ska både vara vetenskapligt motiverad, öppet tillgänglig för forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och ha en långsiktig finansiering och organisation som är förankrad hos svenska lärosäten. Dessa olika aspekter bedöms i beredningen av ansökningar om bidrag till infrastruktur 2021.
Bedömningsprocess
Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) fördelar medel till uppbyggnad och drift av forskningsinfrastruktur.
Alla ansökningar förutom för ”Tilläggsbidrag” (se nedan) granskas dels av en internationell beredningsgrupp och dels av RFI:s rådgivande grupper (RÅG). Den internationella beredningsgruppen består av experter som har ett brett perspektiv på forskningsinfrastruktur och kan sätta de svenska ansökningarna i ett större internationellt perspektiv. RFI:s rådgivande grupper (RÅG A, B, C samt e-infra) granskar ansökningar inom respektive rådgivande grupps forskningsområde. RÅG bedömer ansökningarna i två steg, dels genom en beredning av ansökningar, dels genom utskick av kompletterande frågor där sökanden får möjligheten att besvara RÅG:s frågor.
Även Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer granskar ansökningarna utifrån sina respektive områden och ger ett skriftligt utlåtande om ansökningarnas vetenskapliga och strategiska värde för svensk forskning.
RÅG gör sedan en sammanfattande bedömning och prioritering baserad på utlåtanden från ämnesråden och kommittéerna, den internationella panelen och på sina egna vetenskapliga och organisatoriska överväganden, samt olika nationella strategiska aspekter. E-infrautskottet diskuterar e-infraaspekter i ansökningarna, vilket RÅG väger in i sin bedömning.
Rådgivande grupper Öppnas i nytt fönster.
Bedömningen av ansökningar som rör ”Tilläggsbidrag” (som söks inom ramen för ”Bidrag till Infrastruktur av nationellt intresse”), görs av de rådgivande grupperna till RFI.
RFI fattar sedan ett beslut baserat på underlagen från ovan beskrivna beredning om att inleda dialoger med de infrastrukturer som de avser stödja. Namnen på dessa infrastrukturer publiceras under oktober månad. Därefter för Vetenskapsrådet en dialog med respektive medelsförvaltare för de infrastrukturer som avses stödjas om bland annat modulernas innehåll och uppföljning av infrastrukturens verksamhet. Baserat på dialogerna fattar Vetenskapsrådet sedan ett slutligt beslut med fastställd finansieringsnivå och särskilda villkor för de infrastrukturer som beviljas bidrag. Alla som har sökt bidrag får RFI:s slutliga yttranden via mejl. Övriga yttranden kommer publiceras i vårt ansökningssystem Prisma.
Ramarna för utlysningen måste vara uppfyllda för att organisationen ska kunna ansöka om bidraget. Vi utför kontroller som gör att obehöriga ansökningar avvisas från fortsatt hantering. Om ansökan inte är utformad enligt instruktionerna kommer det att vägas in i bedömningen av ansökan.
Bedömningskriterier och vägledande frågor
Bedömningen av ansökningar om ”Bidrag till infrastruktur av nationellt intresse” görs med hjälp av nio kriterier. Syftet med flera komponenter är att uppnå en allsidig bedömning. De kriterier som är märkta med en asterisk används för ansökningar som rör ”Tilläggsbidrag”. Kriterierna bedöms på en sjugradig betygsskala, med undantag för kriterierna nationellt intresse, samhällsnytta och e-infrastruktur som bedöms på en tregradig betygsskala.
För varje kriterium finns vägledande frågor som stöd till ledamöternas bedömning av din ansökan. Dessa kan även fungera som vägledning för dig när du skriver din ansökan.
National interest (1-3)
To which extent does the infrastructure fulfil, or has the potential to do so in the near future, the Swedish Research Council’s criteria for research infrastructures of national interest?
Ethical considerations* (text only)
Where applicable, comment on any ethical considerations that have not been adequately dealt with in the application.
Scientific impact* (1-7)
For assessing the scientific impact of the infrastructure, following aspects should be addressed:
- Does the proposed research infrastructure answer to the need stated in the call
- Does the research infrastructure provide state-of-the-art capabilities for advancing research?
- Is there a sufficiently broad and sustainable scientific user base/potential users
- How does the research infrastructure compare to similar facilities in other countries and/or international facilities?
- Are there any other cost-efficient alternatives that would satisfy the identified need (i.e. that would make the proposed research infrastructure less urgent)
- - Where applicable, can the Swedish research community contribute with any specific competence that is needed to develop the infrastructure/research area?
Socio-economic impact* (1-3)
An assessment of the infrastructure’s contribution to society, i.e. its ability to provide benefits that are utilised outside academic research, including the UN global sustainable development goals as well as the Swedish innovation eco-system and economic impact. For assessing the socio-economic impact of the infrastructure, one or several of the following aspects should be addressed:
- Long-term benefits: To what extent will the output from the infrastructure benefit society?
- Non-academic usage: Are there possibilities of societal and/or commercial usage of the infrastructure?
- Applicable solutions: Are there technical or other solutions that are directly transferrable to society or industry?
- Direct return of investments: Are there opportunities for Swedish enterprise and innovation in the design, construction or provision of services towards the infrastructure?
Implementation, leadership and organisation (1-7)
An assessment of the implementation and organisation of the infrastructure. For international infrastructures, the proposed organisation of the Swedish national coordination and Sweden’s role within the international organisation should also be assessed. The following aspects should be addressed:
- Is the proposed implementation plan appropriate and feasible ?
- Is the proposed organisational structure of the infrastructure adequate to enable cost-efficiency and streamlining of activities?
- Is the management structure appropriate and cost efficient, and are the responsibilities of the partners clearly defined?
- Does the organisation possess the necessary competence concerning scientific/strategic aspects and management?
- Is the support from the partners, both in terms of funding and personnel, relevant, at an appropriate level and sufficiently secured?
- Will present and potential future users be appropriately served in terms of availability of resources, support functions and communication of necessary information?
- Are the potential risks properly assessed?
- Where applicable, are relevant collaborations with other infrastructures sufficiently described?
Consortium (text only)
An assessment of whether organisation as a consortium is appropriate for the fulfilment of the needs stated in the call.
- Is the suggested form (consortium or not) appropriate for fulfilling the needs?
- In case of consortium: Are all organisations relevant for the infrastructure part of the consortium? Are there less relevant partners involved that could be excluded?
E-infrastructure (1-3)
An assessment of whether the data management and policy are in line with international standards and if the e-infrastructure (hardware and software) needs are properly addressed. The following aspects should be addressed:
- Does the infrastructure have an appropriate data policy and plan for data management in place?
- Are the technical solutions for e-infrastructure appropriate? E.g. access, analysis, active data storage and data management.
- Is there sufficient support for users in terms of software, user-specific tool development, and database solutions at the infrastructure or collaborating partners?
- Is there readiness to handle the growing need for e-infrastructure and related support functions in the coming 5-10 years?
- Where applicable, has the infrastructure consulted and coordinated with other infrastructures to ensure that necessary e-infrastructure is available for its users? E.g. SNIC, Sunet, SND.
Prioritisation between functionalities/modules (text only)
Suggest a prioritisation between different proposed activities/functionalities of the infrastructure, i.e. between modules, as well as within each module. Consider how each module contributes to the scientific goals and if the budget for each module is reasonable and cost effective.
For each module please state one of the following:
- Core - The module is a crucial component for the infrastructure to meet the needs identified in the call. Without this module the proposed infrastructure cannot be established and/or operated.
- Highly Relevant - The module contributes significantly to meet the identified needs and is very important for the scientific impact of the proposed infrastructure. Although it is not crucial for establishing and/or operating the infrastructure, it is highly recommended to be financed.
- Relevant – The module is a relevant component that contributes to meet the needs within the research area. However, the module is not a prerequisite for the functioning and/or for the scientific impact of the infrastructure and should be given lower priority compared to the Core and Highly Relevant modules.
- Less relevant – The module does not bring significant benefits, is unlikely to be widely used and/or there are other existing, more adequate and/or cost efficient solutions.
Overall grade and final comment* (1-7)
Make a non-numerical compilation of the criteria above, resulting in a final grade (1-7), and give a summary statement of the application, which acknowledges the most important aspects. Please also comment on any significant benefits, obstacles or risks with the infrastructure, not already listed above, which need to be addressed.