Tillgängliggörande av forskningsdata och FAIR-kriterier

Öppen tillgång skapas inom ramen för rådande lagstiftning. För att avgöra om data är lämpliga att tillgängliggöras öppet behöver hänsyn tas till flera faktorer. Vetenskapsrådet rekommenderar att de forskningsdata som framställs genom forskning hanteras i enlighet med FAIR-principerna.

Vad menas med FAIR forskningsdata?

FAIR är ett internationellt erkänt begrepp som är uppbyggt av 15 vägledande principer för forskningsdata och datahantering. Enligt de så kallade FAIR-principerna ska forskningsdata vara

  • sökbara (Findable)
  • tillgängliga (Accessible)
  • interoperabla (Interoperable)
  • återanvändningsbara (Reusable).

I maj 2023 antog Sverige och EU:s medlemsländer rådslutsatser som uppmanar medlemsländerna att uppdatera sina nationella strategier och riktlinjer för öppen tillgång för att göra akademiska publikationer omedelbart tillgängliga med öppna licenser och tillämpa FAIR-principerna.

EU:s rådslutsatser: Högkvalitativ, transparent, öppen, tillförlitlig och rättvis akademisk
publicering Länk till annan webbplats.

Läs Vetenskapsrådets rekommendation om datahantering enligt FAIR

Kriterier för FAIR forskningsdata

Vetenskapsrådet har tagit fram kriterier för samtliga 15 FAIR-principer. FAIR-kriterierna har som syfte att öka förståelse kring och kunskap om vad FAIR-principerna innebär i praktiken. De kan användas av forskare, forskningsfinansiärer eller för strategiska beslut vid implementering av FAIR i organisationens policyer. Vissa aspekter av FAIR är mer krävande och komplexa att uppfylla än andra – och att bedöma uppfyllnad av. Vissa principer förutsätter att andra principer är uppfyllda, exempelvis är PID (princip F1) en fundamental komponent som måste finnas på plats för att andra principer ska kunna uppfyllas. Uppfyllnad av vissa principer inbegriper samverkan med olika stödjande funktioner.

Ett kriterium kan uppfyllas på olika sätt och i olika grad. Vissa aspekter kan i vissa situationer rimligen vara uppnåeliga bara för metadata och inte data, exempelvis när det gäller känsliga data.

Kriterierna är allmängiltigt formulerade och eventuella jämförelser av FAIRness behöver ta hänsyn till forskningsområde och datatyp.

För att stödja arbete med FAIR-datahantering behövs det även stödjande infrastrukturer, tjänster, och inte minst kompetens kring och en kultur av FAIR och god datahantering.

Forskningsdata ska vara sökbara

Forskningsdata ska vara tillgängliga

Forskningsdata ska vara interoperabla

Forskningsdata ska vara återanvändningsbara


Vägledning för implementering av kriterierna

För att FAIR datahantering ska kunna implementeras i forskningsprocessen har Vetenskapsrådet tagit fram en mer detaljerad beskrivning i form av en vägledning till kriterierna. Vägledningen har som syfte att på en mer detaljerad nivå stödja den praktiska implementeringen av kriterierna. Den kan användas som ett gemensamt stöd för alla som stödjer forskare i planering av datahantering, framförallt de stödjande funktionerna för datahantering vid lärosäten och infrastrukturer där anpassning till FAIR-datahantering och praktisk implementering av FAIR-principerna ofta sker.

Vägledning för implementering av kriterier för FAIR forskningsdata

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Avtal klara med fyra förlag som ger ut öppna tidskrifter

    I höstas fattade Vetenskapsrådet, Formas, Forte och Vinnova ett inriktningsbeslut om att finansiera publicering hos förlag som endast ger ut helt öppet tillgängliga tidskrifter. Nu är avtal klara med fyra förlag.

  2. Forskares syn på publicering med öppen tillgång – en enkätstudie

    Denna rapport sammanfattar resultaten av en enkätundersökning riktad till forskare vid svenska lärosäten, som Vetenskapsrådet genomfört i samverkan med Riksbankens Jubileumsfond och Östersjöstiftelsen. Syftet med enkäten var att undersöka forskares i...

  3. Nödvändigt att hitta ett kostnadseffektivt och högkvalitativt sätt för forskare att publicera öppet

    Ökad spridning av forskningsresultat bidrar till att resultaten kommer till nytta i samhället och ökar forskningens kvalitet, bland annat genom att forskningsresultat som går att läsa gratis på internet även når forskare utanför det egna fältet. Möjl...