Vägen mot öppen tillgång till forskningsdata

Vetenskapsrådet har i uppdrag att samordna, följa upp och främja samverkan i omställningen till öppen tillgång till forskningsdata. Här kan du läsa om vår vision för omställningen och om hur vi når dit.

Öppen tillgång till forskningsdata är en del av omställningen till ett öppet vetenskapssystem som gynnar både forskningen och ett kunskapsintensivt samhälle. Det möjliggör att forskningens resultat kan valideras och byggas vidare på vilket är av stor vikt för forskningens utveckling. Öppen tillgång till forskningsdata kan också bidra till att höja forskningens kvalitet och främja både nyttogörandet av forskning och ge en ökad tillit till den.

Öppet tillgängliga forskningsdata innebär att de publiceras fritt tillgängliga på internet i den utsträckning det är möjligt.

Syftet med Vetenskapsrådets vision och vägledande principer för öppen tillgång till forskningsdata är att lägga grund för en samordnad övergång till öppen tillgång till forskningsdata och främja uppfyllnad av det nationella målet – att en omställning är genomförd fullt ut senast 2026, genom att öppen tillgång blir integrerat i forskningsprocessen och i organisationernas arbetssätt, relevanta rutiner och processer. Med forskningsdata avses de data som samlas in eller framställs inom ramen för vetenskaplig forskningsverksamhet.

Visionen syftar till att visa en förväntad framtida bild av vad vi vill uppnå. De vägledande principerna syftar till att främja en likartad inriktning och likartade insatser vid implementeringen av öppen tillgång till forskningsdata hos berörda aktörer.

Visionen och principerna kan användas som ett stöd i det strategiska arbetet med hantering av forskningsdata hos berörda aktörer, till exempel vid utvecklande av relevanta policydokument. De är allmänt formulerade för att utgöra en gemensam grund för en samordnad övergång till öppen tillgång till forskningsdata. 

Målgruppen är främst de aktörer som berörs av öppen tillgång till forskningsdata; forskare, lärosäten, infrastrukturer, forskningsfinansiärer och myndigheter som bedriver och finansierar forskning och utveckling, men visionen och principerna kan vara relevanta för fler.

Vision: Så öppet som möjligt, så stängt som nödvändigt

Det nationella målet är att en omställning till öppen tillgång till forskningsdata ska vara genomförd fullt ut senast 2026. Detta är Vetenskapsrådets vision:

  • Forskningsdata som tas fram inom offentligt finansierad forskning tillgängliggörs enligt principen ”så öppet som möjligt, så stängt som nödvändigt”. Öppen tillgång till forskningsdata är en del av omställningen till ett öppet vetenskapssystem.
  • En bedömning av möjligheterna att tillgängliggöra data öppet är en självklar del av forskningsprocessen.
  • En långsiktig nationell samordnande verksamhet främjar och stödjer öppen tillgång till och användbarhet av forskningsdata.
  • Forskningsinfrastrukturer stödjer öppen tillgång till forskningsdata.
  • Utvecklade incitamentsystem som stödjer omställningen till öppen tillgång till forskningsdata är etablerade.

Så når vi dit – vägledande principer

Princip 1. Öppen tillgång till forskningsdata skapas enligt principen ”så
öppet som möjligt, så stängt som nödvändigt”

Tillgången till forskningsdata bör inte begränsas där det inte finns skäl för det och restriktioner för användning bör inte skapas när det inte är nödvändigt.

En bedömning av möjligheterna till öppen tillgång bör göras till en vedertagen del av forskningsprocessen och ingår i planeringen av datahanteringen. I första hand handlar det om en bedömning av huruvida och när öppen tillgång till forskningsdata via internet kan skapas. Detta innefattar att ta ställning till om det finns omständigheter som innebär att det inte är möjligt att publicera data. Det kan till exempel vara att data omfattas av sekretess eller att en publicering skulle innebära en otillåten personuppgiftsbehandling.

I andra hand handlar det om bedömningar utifrån andra faktorer som praktiska och tekniska aspekter samt tillgängliga resurser.

Princip 2. En samordnad öppen tillgång till forskningsdata blir en naturlig del i arbetssättet

Strategiska, stödjande och tekniska åtgärder för att principerna om öppen tillgång till forskningsdata ska kunna efterlevas bör etableras på organisationsnivå och ingå i den strategiska inriktningen samt i konkreta processer och rutiner. Vid implementering bör det också tas i beaktande om det finns gemensamma, etablerade, tekniska lösningar eller infrastrukturer som kan användas i detta syfte.

Forskningsutförande och forskningsfinansierande organisationer bör utforma och implementera incitamentssystem som främjar öppen tillgång till forskningsdata.

Öppen tillgång till forskningsdata behöver inkluderas på ett samordnat sätt i berörda organisationers strategiska dokument och processer samt förankras på ledningsnivå. Forskare bör erbjudas nödvändigt stöd för att möjliggöra praktiskt genomförande.

Princip 3. Användbarhet av öppet tillgängliga forskningsdata är i fokus
vid tillgängliggörandet

De forskningsdata som görs öppet tillgängliga samt information som behövs för dess användning, exempelvis dokumentation av mjukvara, hanteras och dokumenteras på ett sådant sätt att de blir så användbara som möjligt och lätta att hitta och förstå.

För att främja användbarheten av forskningsdata som görs öppet tillgängliga bör datahantering följa FAIR principerna. Uppfyllnad av principen behöver vägas mot de insatser som krävs, användningspotentialen för data samt förutsättningarna som finns för att uppnå den.

Vetenskapsrådets rekommendationer

Rekommendation om öppen tillgång till forskningsdata

Vetenskapsrådet rekommenderar att de forskningsdata som finansieras av offentliga medel, och som enligt gällande lagstiftning får tillgängliggöras, publiceras öppet tillgängliga på internet inom skälig tid efter att forskningsresultaten har publicerats.

Vilka data som kan publiceras med öppen tillgång ska alltid utgå utifrån gällande lagstiftning. En del forskningsdata får inte publiceras med öppen tillgång på grund av rättsliga eller etiska aspekter, (till exempel då dessa omfattas av sekretess, innehåller personuppgifter, upphovsrättskyddat material, med mera) men möjligheterna till publicering av data kan även påverkas av andra faktorer, såsom datamängdernas volymer, med mera.

Om öppen tillgång till forskningsdata inte kan tillämpas bör det finnas en dokumenterad motivering till varför det inte är möjligt.

Inom ramen för denna rekommendation avses data som har skapats under forskningsprocessen och som ligger till grund för vetenskapliga publikationer. Om redan befintliga data från andra aktörer har använts, såsom exempelvis olika typer av myndighetsdata, utgör dessa forskningsdata endast om de har analyserats, bearbetats eller på annat sätt förädlats under forskningsprocessen. Redan befintliga data som endast använts i sin ursprungliga form och som redan förvaltas och tillgängliggörs av en annan aktör omfattas inte av denna rekommendation.

Såväl forskningsdata som det som beskriver forskningsdata (så kallad metadata) bör publiceras öppet tillgängliga. Fokus bör i första hand vara på att tillgängliggöra metadata öppet på internet i de fall det finns hinder för publicering av forskningsdata. På så sätt kan användare hitta information om vilka forskningsdata som finns även när det förekommer hinder för öppen publicering, exempelvis på grund av att en lämplig publiceringsplattform saknas eller att det finns tekniska begränsningar som gör att all data inte kan publiceras.

Publicering av forskningsdata kan göras genom olika digitala plattformar, exempelvis via lärosätet där forskningen bedrivs eller via andra relevanta nationella och/eller internationella portaler, infrastrukturer och dylika organisationer och plattformar. Publicering av forskningsdata ska utgå ifrån FAIR-principer.

Rekommendation om datahantering enligt FAIR

Vetenskapsrådet rekommenderar att de forskningsdata som framställs genom forskning hanteras i enlighet med FAIR-principerna, förtydligade genom de kriterier som tagits fram av Vetenskapsrådet för att uppnå FAIR data.

FAIR-principerna bör implementeras med beaktande av gällande lagstiftning och, i så stor utsträckning som det är möjligt och tillämpligt, utifrån de tekniska, organisatoriska och/eller disciplinsspecifika förutsättningar som finns tillgängliga.

Rekommendationen avser i första hand de forskningsdata (och metadata) som finansieras av offentliga medel och som kan publiceras med öppen tillgång, men tillämpning av FAIR-principer kan göras bredare än så och vara relevant även för forskningsdata som inte kan publiceras som helt öppna. Rekommendationen om datahantering enligt FAIR är övergripande och har som syfte att skapa en gemensam utgångspunkt för implementering av FAIR-datahantering.

Läs mer om FAIR forskningsdata

Rekommendation om användning av mall för datahanteringsplaner

Vetenskapsrådet rekommenderar användning av den mall för datahanteringsplaner som Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har tagit fram.

Mallen för datahanteringsplaner grundas i Science Europes så kallade baskrav och innehåller sex gemensamma delar som en datahanteringsplan bör redogöra för.

Mallen kan vid behov utökas med fler frågor för att göra lokala eller disciplinsspecifika anpassningar. Som stöd till mallen har en tillhörande vägledning tagits fram.

Mall för datahanteringsplaner

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Nya riktlinjer för publicering med öppen tillgång (open access)

    Från och med oktober gäller nya riktlinjer för publicering med öppen tillgång för dig som har bidrag från Vetenskapsrådet. Nytt är bland annat att du måste publicera med omedelbar öppen tillgång, och att alla former av publiceringar omfattas av det k...

  2. Forskares förutsättningar för publicering med öppen tillgång – med fokus på Sverige

    I denna rapport presenteras resultatet från en kartläggning och analys av vilka förutsättningar forskare vid svenska lärosäten har att publicera med öppen tillgång, givet att de även uppfyller de förväntningar som ställs inom det etablerade meriterin...

  3. ”EOSC är ett viktigt verktyg för att nå öppen vetenskap”

    EU-kommissionens initiativ om det europeiska öppna forskningsmolnet, EOSC, är ett viktigt verktyg för att förverkliga målet om öppen tillgång inom det europeiska forskningsområdet. Det är nu viktigt att fler svenska organisationer är med och påverkar...