Handbok om öppen till gång till forskningsdata
Handboken syftar till att skapa en ökad förståelse för vad öppen tillgång till forskningsdata innebär. Den tar också upp relaterade frågor, såsom FAIR-datahantering och datahanteringsplaner.
Frågor och svar om öppen tillgång till forskningsdata
Öppen tillgång till forskningsdata innebär att forskningsdata publiceras fritt tillgängliga på internet. Om dessa data kan användas och återanvändas utan andra villkor än att ange källan definieras de som öppna forskningsdata.
FAIR är ett internationellt erkänt begrepp som står för att forskningsdata är sökbara (Findable), tillgängliga (Accessible), interoperabla (Interoperable) och återanvändningsbara (Reusable). Begreppet är uppbyggt av 15 vägledande principer. Om datahanteringen uppfyller samtliga principer kan forskningsdata definieras som "FAIR".
Läs mer om FAIR forskningsdata
Om du vill veta mer om hur datahanteringsplaner och FAIR-principerna förhåller sig till varandra, se s. 32–33 i Science Europe:s rapport nedan, där kopplas frågorna i de centrala delarna ihop med de olika principerna.
Om du bedriver forskning vid ett svenskt statligt universitet eller en högskola omfattas ditt arbete av forskningshuvudmannens* krav på arkivering och gallring. Det är viktigt att du vänder dig till forskningshuvudmannen för att få kunskap om vilka riktlinjer och rutiner för arkivering och gallring som gäller för din organisation. Även andra forskningshuvudmän utanför det offentliga kan omfattas av ovan angivna krav.
Forskningsdata ska arkiveras vid den myndighet, till exempel det universitet eller den högskola där forskningen har genomförts. Det kan underlätta att ta hjälp av arkivpersonal, dataskyddsombudet eller jurister i din organisation när du har frågor om hur du ska gå till väga. De allra flesta universitet och högskolor har personal som kan ge praktisk hjälp såväl som rådgivning.
Lagring av personuppgifter
Det finns regler som kan kräva gallring av personuppgifter redan under pågående forskningsprojekt. Personuppgifter får till exempel endast behandlas så länge det är nödvändigt för att uppfylla ändamålet med behandlingen. Personuppgifter som inte längre behövs ska alltså tas bort, på ett sådant sätt att bestämmelser och krav på arkivering och gallring efterlevs och kan uppfyllas.
Vad menas med lagring respektive långsiktigt bevarande?
Med lagring menas teknisk lagring av data. Långsiktigt bevarande innebär att man även säkrar att data går att hitta och förstå över tid, bland annat genom att tillföra relevanta metadata.
*Forskningshuvudmannen är den fysiska eller juridiska person i vars verksamhet forskningen utförs, till exempel ett lärosäte, en kommun, en myndighet eller ett privat företag.
Lärarundantaget är ett undantag från rätten till arbetstagares uppfinningar som framgår av lagen om arbetstagares uppfinningar (1949:345). Forskningsdata omfattas oftast inte av lärarundantaget. För att avgöra vad som gäller för specifik forskningsdata råder vi dig att ta kontakt med ditt lärosäte.


Nej, att forskningsdata är allmänna handlingar innebär inte samma sak som öppen tillgång, det vill säga att forskningsdata publiceras fritt tillgängliga på internet.


Öppna data-direktivet ersätter det tidigare PSI-direktivet. PSI-direktivet implementerades i Sverige genom lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, den så kallade PSI-lagen (2010:566). Högskolor och universitet är för närvarande undantagna i PSI-lagens krav på förteckningar över typer av handlingar som vanligtvis kan vidareutnyttjas, däremot ingår bibliotek vid högskolor och universitet.
Forskningsdata omfattas av det nya Öppna data-direktivet i den mån de är offentligt finansierade och när tillgång till sådana data är möjlig i enlighet med principen ”så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt”.
Av direktivet framgår att det ska implementeras i svensk lagstiftning senast 17 juli 2021. För närvarande vet vi ännu inte hur implementeringen i Sverige kommer att ske och huruvida det kan komma att påverka den befintliga lagstiftningen. Den så kallade Öppna data-utredningen som syftade till att undersöka detta, har lämnat ett delbetänkande.
Om du har frågor kring hur dina forskningsdata kommer att tillgängliggöras råder vi dig att ta kontakt med juristerna vid ditt lärosäte.
Frågor och svar om datahanteringsplaner


Vetenskapsrådet har i uppdrag att samordna arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata i Sverige. Kravet på datahanteringsplaner är ett led i detta arbete och främjar det som kallas god datahantering. God datahantering är viktigt för att forskningsdata ska kunna användas, kvalitetsgranskas, bevaras och tillgängliggöras öppet på internet.
Kravet på datahanteringsplaner gäller Vetenskapsrådets bidrag till forskning som genererar forskningsdata.* Kravet gäller alla som beviljas bidrag från och med våren 2019.
*Undantag är bidrag till organisationer/organisationsbidrag, nätverksbidrag och konferensbidrag.
Du ska ta fram en datahanteringsplan som beskriver hur data som samlas in eller skapas i din forskning kommer att hanteras – både under forskningens genomförande och efteråt.
Din medelsförvaltare ansvarar för att en datahanteringsplan upprättas och att planen underhålls.
Finns det någon mall jag kan använda?
När du tar fram din datahanteringsplan kan du använda mallen som Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har tagit fram. Den innehåller sex centrala delar som en datahanteringsplan bör redogöra för.
Ska jag skicka datahanteringsplanen till Vetenskapsrådet?
Nej.


I din ansökan till Vetenskapsrådet kan du söka medel för alla slags projektrelaterade kostnader. Det kan dock finnas delar i datahanteringen som ansvarsmässigt ligger på universiteten och därmed ska finansieras av dessa, som till exempel lagring av data.
Vad gäller för kostnader för att upprätta en datahanteringsplan?
Projektrelaterade kostnader för Vetenskapsrådets bidrag gäller endast sådana kostnader som uppstår under bidragsperioden, vilken vanligtvis startar 1 januari. Datahanteringsplanen ska dock vara upprättad innan forskningen påbörjas. Under förutsättning att kostnader för att upprätta en datahanteringsplan direkt kan hänföras till det aktuella projektet, och kostnaden uppstår under projektperioden (bidragsperioden) och inte tidigare, kan den inkluderas.
Om du har frågor kring hur du ska hantera och lagra dina forskningsdata bör du vända dig till ditt lärosäte.
På Vetenskapsrådets webbplats Registerforskning.se Länk till annan webbplats. hittar du generell information om vad som gäller när du använder registerdata i din forskning.
Publicerad
Uppdaterad