Lär dig mer om öppen tillgång till forskningsdata

FAIR är ett internationellt erkänt begrepp som står för att forskningsdata är sökbara (Findable), tillgängliga (Accessible), interoperabla (Interoperable) och återanvändningsbara (Reusable). Begreppet är uppbyggt av 15 vägledande principer. Om datahanteringen uppfyller samtliga principer kan forskningsdata definieras som "FAIR".

Läs mer om FAIR forskningsdata

Om du vill veta mer om hur datahanteringsplaner och FAIR-principerna förhåller sig till varandra, se s. 32–33 i Science Europe:s rapport nedan, där kopplas frågorna i de centrala delarna ihop med de olika principerna.

Science Europe – Practical guide to the international alignment of reserach data management Länk till annan webbplats.

Om du bedriver forskning vid ett svenskt statligt universitet eller en högskola omfattas ditt arbete av forskningshuvudmannens* krav på arkivering och gallring. Det är viktigt att du vänder dig till forskningshuvudmannen för att få kunskap om vilka riktlinjer och rutiner för arkivering och gallring som gäller för din organisation. Även andra forskningshuvudmän utanför det offentliga kan omfattas av ovan angivna krav.

Forskningsdata ska arkiveras vid den myndighet, till exempel det universitet eller den högskola där forskningen har genomförts. Det kan underlätta att ta hjälp av arkivpersonal, dataskyddsombudet eller jurister i din organisation när du har frågor om hur du ska gå till väga. De allra flesta universitet och högskolor har personal som kan ge praktisk hjälp såväl som rådgivning.

Lagring av personuppgifter

Det finns regler som kan kräva gallring av personuppgifter redan under pågående forskningsprojekt. Personuppgifter får till exempel endast behandlas så länge det är nödvändigt för att uppfylla ändamålet med behandlingen. Personuppgifter som inte längre behövs ska alltså tas bort, på ett sådant sätt att bestämmelser och krav på arkivering och gallring efterlevs och kan uppfyllas.

Vad menas med lagring respektive långsiktigt bevarande?

Med lagring menas teknisk lagring av data. Långsiktigt bevarande innebär att man även säkrar att data går att hitta och förstå över tid, bland annat genom att tillföra relevanta metadata.

*Forskningshuvudmannen är den fysiska eller juridiska person i vars verksamhet forskningen utförs, till exempel ett lärosäte, en kommun, en myndighet eller ett privat företag.

Lärarundantaget är ett undantag från rätten till arbetstagares uppfinningar som framgår av lagen om arbetstagares uppfinningar (1949:345). Forskningsdata omfattas oftast inte av lärarundantaget. För att avgöra vad som gäller för specifik forskningsdata råder vi dig att ta kontakt med ditt lärosäte.

Nej, att forskningsdata är allmänna handlingar innebär inte samma sak som öppen tillgång, det vill säga att forskningsdata publiceras fritt tillgängliga på internet.

I augusti 2022 trädde lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data (2022:818), den så kallade öppna data-lagen i kraft. I lagen finns bestämmelser som gäller när offentliga aktörer tillgängliggör forskningsdata. Lagen implementerar EU:s direktiv om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Öppna data-lagen ersätter den tidigare lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, den så kallade PSI-lagen.

Lagens syfte
Lagen syftar till att främja den offentliga sektorns tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande, särskilt i form av öppna data, under förutsättning att krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och att Sveriges säkerhet inte riskeras.

Aktörer som ska tillämpa lagen
Lagen gäller som utgångspunkt för offentliga aktörer. För universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap gäller den dock bara i fråga om forskningsdata. Begränsningen till forskningsdata gäller även för andra myndigheter som i en del av sin verksamhet bedriver eller finansierar forskning eller gör forskningsdata direkt tillgängliga. I sådana myndigheters övriga verksamhet är lagen dock tillämplig även i fråga om andra data. För universitets- och högskolebibliotek gäller begränsningen till forskningsdata endast om biblioteket har i uppgift att bedriva eller finansiera forskning eller att göra forskningsdata direkt tillgängliga. Vissa offentliga aktörer undantas från lagen, det gäller bland annat andra kulturinstitutioner än bibliotek, museer och arkiv.

Forskningsdata som omfattas av lagen
Data definieras enligt lagen som information i digitalt format oberoende av medium. Med forskningsdata avses enligt lagen data som till någon del är offentligt finansierade, som samlas in eller framställs inom ramen för vetenskaplig forskningsverksamhet och som görs direkt tillgängliga för vidareutnyttjande genom en allmänt åtkomlig dataplattform. Forskningsdata kan bland annat omfatta statistik och resultat från experiment, metadata, kravspecifikationer och andra digitala objekt.

Att forskningsdata till någon del är offentligt finansierade kan till exempel innebära att de har framställts inom ramen för ett forskningsprojekt som är helt eller delvist offentligt finansierat. Även forskningsprojekt som samfinansieras av ett offentligt och ett privat företag är att betrakta som till del offentligt finansierat.

Vissa data är undantagna från lagen. Det gäller data som någon på grund av sin identitet eller ställning har en särskild rätt att få tillgång till enligt någon annan lag eller förordning. Lagen gäller inte heller för data som omfattas av ensamrätt enligt till exempel patentlagen (1967:837) eller som tredje man innehar rätt till enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

När ska lagen tillämpas
Lagen ska tillämpas när någon som har rätt att få tillgång till data enligt någon annan lag eller förordning begär data ska tillgängliggöras för vidareutnyttjande. Den ska även tillämpas när en offentlig aktör på eget initiativ tillgängliggör data som omfattas av lagen i syfte att de ska kunna vidareutnyttjas.

Lagen gäller inte när data lämnas mellan statliga och kommunala myndigheter eller när data lämnas från ett offentligt styrt organ som jämställs med en myndighet eller från ett offentligt företag till en statlig eller kommunal myndighet. Den gäller inte heller när en statlig eller kommunal myndighet tillhandahåller data i en konkurrensutsatt verksamhet.

Forskningsdata har enligt lagen gjorts direkt tillgängliga när de finns åtkomliga för allmänheten att vidareutnyttja via en dataplattform. Det innebär att lagen inte gäller för forskningsdata som görs tillgängliga efter en individuell begäran enligt nationella bestämmelser om tillgång till data.

Förutsättningar för tillgängliggörande av forskningsdata data
Tillgängliggörande av forskningsdata ska ske i den utsträckning som krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och under förutsättning att det inte innebär risker för Sveriges säkerhet. Särskilda krav gäller i fråga om format och villkor för vidareutnyttjande.

Information om data som har gjorts tillgängliga eller sökbara
Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har fått i uppdrag att digitalt publicera en förteckning över data som har gjorts tillgängliga eller sökbara på internet enligt lagen och får meddela närmare föreskrifter om innehållet i och utformningen av förteckningen och om den information som ska lämnas om data som görs tillgängliga eller sökbara i förteckningen.

Aktörer som omfattas av den nya lagen ska lämna information till DIGG om data som på eget initiativ har gjorts tillgängliga eller sökbara på internet i syfte att de ska kunna vidareutnyttjas.

Avgifter
Under vissa förutsättningar får avgifter tas ut för tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande. Forskningsdata ska dock tillgängliggöras avgiftsfritt.

Frågor om hur lagen ska tolkas eller tillämpas
Om du är forskare eller i en annan roll hanterar forskningsdata och har frågor om hur lagen ska tolkas eller tillämpas i ett visst fall råder vi dig att ta kontakt med den som ansvarar för frågor om tillgängliggörande av data i din organisation.

Vi utgår ifrån följande information i beskrivningar ovan:

Lag (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data Svensk författningssamling 2022:2022:818, Riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, Regeringens proposition 2021/22:225 Länk till annan webbplats.

EU-direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, EUR-lex webbplats Länk till annan webbplats.

Öppna data-lagen, Myndigheten för digital förvaltning webbplats Länk till annan webbplats.

Kravet på datahanteringsplaner gäller Vetenskapsrådets bidrag till forskning som genererar forskningsdata.* Kravet gäller alla som beviljas bidrag från och med våren 2019.

*Undantag är bidrag till organisationer/organisationsbidrag, nätverksbidrag och konferensbidrag.

Du ska ta fram en datahanteringsplan som beskriver hur data som samlas in eller skapas i din forskning kommer att hanteras – både under forskningens genomförande och efteråt.

Din medelsförvaltare ansvarar för att en datahanteringsplan upprättas och att planen underhålls.

Finns det någon mall jag kan använda?

När du tar fram din datahanteringsplan kan du använda mallen som Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har tagit fram. Den innehåller sex centrala delar som en datahanteringsplan bör redogöra för.

Mall för datahanteringsplaner

Ska jag skicka datahanteringsplanen till Vetenskapsrådet?

Nej.

I din ansökan till Vetenskapsrådet kan du söka medel för alla slags projektrelaterade kostnader. Det kan dock finnas delar i datahanteringen som ansvarsmässigt ligger på universiteten och därmed ska finansieras av dessa, som till exempel lagring av data.

Vad gäller för kostnader för att upprätta en datahanteringsplan?

Projektrelaterade kostnader för Vetenskapsrådets bidrag gäller endast sådana kostnader som uppstår under bidragsperioden, vilken vanligtvis startar 1 januari. Datahanteringsplanen ska dock vara upprättad innan forskningen påbörjas. Under förutsättning att kostnader för att upprätta en datahanteringsplan direkt kan hänföras till det aktuella projektet, och kostnaden uppstår under projektperioden (bidragsperioden) och inte tidigare, kan den inkluderas.

Om du har frågor kring hur du ska hantera och lagra dina forskningsdata bör du vända dig till ditt lärosäte.

På Vetenskapsrådets webbplats Registerforskning.se Länk till annan webbplats. hittar du generell information om vad som gäller när du använder registerdata i din forskning.