Publicerad den 30 januari 2019

Uppdaterad den 01 april 2019

Öppen tillgång till forskningsdata

Vetenskapsrådet samordnar Sveriges arbete med att införa öppen tillgång till forskningsdata. Målet är att en omställning ska vara genomförd senast 2026.

Öppen tillgång till forskningsdata innebär att data som har samlats in och/eller skapats under forskningens gång publiceras fritt tillgängliga via internet. Öppen tillgång till forskningsdata sker inom ramen för gällande lagstiftning, vilket särskilt påverkar forskningsdata som inkluderar personuppgifter.

Sedan 2017 har Vetenskapsrådet i uppdrag att samordna det nationella arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata. Bakgrunden till uppdraget är bland annat ett regeringsuppdrag om att utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information som Vetenskapsrådet fick 2013. Det mynnade ut i rapporten Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information.

Regeringen följde upp förslagen i rapporten i 2016 års forskningspolitiska proposition (2016/17:50) med specifika nationella samordningsansvar för öppen tillgång till data (Vetenskapsrådet) och publikationer (Kungliga biblioteket). En målbild i propositionen är att en omställning till öppen tillgång till forskningsresultat inklusive vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata bör vara genomförd fullt ut senast inom tio år – det vill säga 2026.

På den här sidan kommer du att kunna följa vårt arbete med samordningsuppdraget.

Öppna forskningsdata enligt FAIR

FAIR är ett internationellt erkänt begrepp som är uppbyggt av 15 vägledande principer för öppna forskningsdata och datahantering. Enligt de så kallade FAIR-principerna ska forskningsdata vara

  • sökbara (Findable)
  • tillgängliga (Accessible)
  • interoperabla (Interoperable)
  • återanvändningsbara (Reusable).

2016 antog Sverige och EU:s medlemsländer rådslutsatser om en övergång till ett öppet vetenskapssystem. I rådslutsatserna uppmuntras medlemsländerna att följa FAIR-principerna i sina forskningsprogram och principer för finansiering.

EU:s rådslutsatser om en övergång till ett öppet vetenskapssystem (på engelska )länk till annan webbplats

Kriterier för FAIR forskningsdata

Vetenskapsrådet fick 2017 ett uppdrag från regeringen att ta fram kriterier för bedömning av hur forskningsdata, som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering, uppfyller FAIR-principerna. Kriterierna vi har tagit fram kan även användas som stöd för forskare i deras planering och utförande av forskning och datahantering i enlighet med FAIR.

Rapporten Kriterier för FAIR forskningsdata

Öppen tillgång till data förutsätter god datahantering

God datahantering är en nyckelkomponent i öppen tillgång till forskningsdata och en grundsten för FAIR. Med hjälp av en datahanteringsplan (på engelska Data Management Plan, DMP) kan forskare beskriva hur data som samlas in och/eller skapas kommer att hanteras under forskningens gång och hur den ska tas om hand efteråt. Från och med 2019 kommer de som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet att behöva ta fram en sådan plan.

Vetenskapsrådet har tillsatt en arbetsgrupp som ska samordna det nationella arbetet med datahanteringsplaner för att stödja ökad öppen tillgång till forskningsdata. I gruppen sitter representanter från

  • Formas
  • Högskolan i Halmstad
  • Karolinska institutet
  • Kungl. Tekniska högskolan, KTH
  • Riksarkivet
  • Riksbankens Jubileumsfond
  • Scilifelab
  • Svensk nationell datatjänst, SND
  • Göteborgs universitet
  • Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC
  • Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF
  • Stockholms universitet
  • Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Sveriges unga akademi
  • Umeå universitetsbibliotek 

EOSC – gemensamma lösningar för öppen tillgång

European Open Science Cloud, EOSC, är ett initiativ från EU-kommissionen om en gemensam, öppen och virtuell miljö som ska kunna tillhandahålla tjänster för lagring, hantering, delning, analys och användning av forskningsdata. Initiativet bygger på visionen om ett öppet och tillgängligt innovations- och vetenskapssamhälle – i Europa och globalt. Bland intressenterna finns förutom forskare och forskarnätverk även forskningsinfrastrukturer, forskningsfinansiärer, tillhandahållare av tjänster, lärosäten och institutioner.

EOSC är under utveckling och finansieras främst genom EU-projekt som EU-kommissionen utlyser. Vetenskapsrådet arbetar aktivt med frågor som rör EOSC genom flera olika kanaler. Bland annat sitter vi med i EOSC:s styrgrupp och ingår i en arbetsgrupp för forskningsdata inom Science Europe.

Följ utvecklingen på EOSC:s portal (på engelska)länk till annan webbplats

Vetenskapsrådet är nationell referenspunkt för öppen tillgång

EU-kommissionen har utfärdat en rekommendation om öppen tillgång till forskningsdata och bevarande av vetenskaplig information. Vetenskapsrådet har rollen som nationell referenspunkt i Sverige (på engelska National Point of Reference (NPR) on Scientific Information). Det innebär att vi samordnar de åtgärder som anges i rekommendationen nationellt, och rapporterar om arbetet som sker i Sverige till EU-kommissionen – och tvärtom.

Läs mer om vad det innebär att vara NPR på EU-kommissionens webbplats (på engelska)länk till annan webbplats

EU-kommissionens rekommendation om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information (2018/790)länk till annan webbplats

För frågor om samordningsuppdraget och NPR

openscience@vr.se

Kontakt

För frågor om samordningsuppdraget och NPR

openscience@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Nytt avtal med Springer Nature

    Idag har Vetenskapsrådet tillsammans med flera andra parter tecknat ett helt nytt avtal med Springer Nature. Avtalet innebär att forskare kan publicera artiklar utan att betala publiceringsavgifter i Springer Natures närmare 600 tidskrifter som har ö...

  2. Datahanteringsplan

    Från och med 2019 behöver du som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet ha en datahanteringsplan om din forskning genererar forskningsdata. Planen ska beskriva hur data som samlas in och/eller skapas kommer att hanteras under forskningens gång och hur ...

  3. Undersökning om forskares inställning till kommunikation och öppen vetenskap

    I januari 2019 skickades en webbenkät ut till cirka 18 000 forskare vid svenska lärosäten för att undersöka synen på kommunikation och öppen vetenskap.