Strategiska forskningsområden

Bakgrund

Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) angett att åtta nya strategiska forskningsområden ska införas och som lärosätena får ansöka om medel för i konkurrens. Regeringen har baserat de nya strategiska forskningsområdena bland annat på de inspel som lärosätena, forskningsfinansiärerna och övriga aktörer ombads inkomma med inför propositionen. Avsikten med de strategiska forskningsområdena är att Sverige fortsatt ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen genom kraftsamling och profilering av svensk forskning. Utgångspunkten är att de strategiska satsningarna ska avse forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet eller som redan har uppnått den nivån.

Regeringen anger i propositionen att avsikten är att fördela totalt 200 miljoner kronor till nya strategiska forskningsområden för 2027 och 400 miljoner kronor 2028. Medlen kommer att fördelas till lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå.

De strategiska forskningsområdena är (se utförliga beskrivningar senare i texten):

• Hälsa, life science och artificiell intelligens
• Kvanttekniker
• Polarforskning
• Klimatrelaterad forskning
• Krisberedskap och totalförsvaret
• Praktiknära professionsforskning om brottslighet
• Excellens i skolan
• Forskning om avancerade material

De ökade medel som ett lärosäte erhåller kopplas till ett uppdrag för lärosätet att bygga upp forskning inom det strategiska området på högsta internationella nivå. Uppdraget ska ha en tydlig profil och kunna utvecklas vidare från redan pågående verksamhet. Det strategiska forskningsområdet ska kunna bli en av lärosätets viktigaste profiler. Strävan efter vetenskaplig excellens ska vara en grund för alla förslag till satsningar.

Vetenskapsrådet ska hantera utlysning och sakkunnigbedömning av ansökningar från Sveriges lärosäten inom alla av regeringen aviserade strategiska forskningsområden. Regeringen fattar beslut om de åtta områden som omfattas av denna utlysning utifrån det underlag som Vetenskapsrådet lämnar till regeringen i mars 2026. 1–3 ansökningar per strategiskt forskningsområde förväntas rekommenderas medel.

Utvärdering

Forskningsfinansiärerna kommer enligt prop. 2024/25:60 att få i uppdrag att utvärdera de strategiska forskningsområdena som regeringen beviljar medel som underlag för beslut om fortsatta medel. Utvärderingar av respektive miljö kommer då att genomföras i relation till

• målen för satsningen på strategiska forskningsområden, det vill säga svensk forskning av högsta internationella kvalitet och kraftsamling inom området, samt
• det som beskrivits i ansökan i denna utlysning.

Hur de öronmärkta pengarna har använts och miljön utvecklats kommer att följas upp.

Offentlighet och sekretess

Ansökningar som lämnas in till Vetenskapsrådet blir allmänna handlingar. Som huvudregel har allmänheten enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av dessa. Det gäller även ansökningar som avslås eller återkallas av den som söker.

Vetenskapsrådet har inte möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i inkomna ansökningar som rör enskildas affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat. Det innebär att sådana uppgifter som utgångspunkt är offentliga och kan komma att lämnas ut vid en begäran om utlämnande av allmän handling. Inför att ansökan lämnas in till Vetenskapsrådet behöver sökande därför ta ställning till om ett offentliggörande av uppgifter som finns i ansökan kan påverka någons möjlighet att nyttiggöra uppfinningar eller forskningsresultat, inklusive eventuell påverkan på förutsättningar för ansökan om patent eller annan kommersialisering. Om sökande då anser att vissa uppgifter inte är lämpliga för offentliggörande bör dessa inte vara en del av ansökan till Vetenskapsrådet.

Ansökningsförfarande

För att kunna nå utlysningen och påbörja ansökan krävs att personen har behörighet på organisationens Prisma-konto att skapa organisationsansökningar. En forskningsledare för det strategiska området vid det lärosäte som söker ska bjudas in som projektledare för ansökan (se under fliken ”Medverkande” i ansökningsformuläret).

Krav för att ansöka

Nedanstående krav måste uppfyllas för att organisationen ska vara behörig att ansöka om bidraget. Vi utför kontroller och avslår de ansökningar som inte uppfyller kraven.

Sökande

Sökande ska vara ett svenskt lärosäte som får ta emot direkta anslag från regeringen inom forskning och utbildning på forskarnivå. Sökande lärosäte har ett övergripande ansvar för uppbyggandet av satsningen och lärosätets rektor är ansvarig för ansökan. En forskningsledare för det strategiska området vid det sökande lärosätet ska bjudas in att vara projektledare för ansökan. Projektledaren, som ska ha en doktorsexamen, ska vara central för ansökan och för uppbyggandet av det strategiska forskningsområde

Två eller flera lärosäten kan inkomma med gemensam ansökan, där ett lärosäte står som sökande och övriga lärosäten är medverkande. Stödbrev från eventuella medverkande lärosäten ska bifogas ansökan. Samverkan mellan flera lärosäten är inte ett krav. Beroende på område kan detta dock vara nödvändigt för att uppnå den avsedda kraftsamlingen.

Varje lärosäte kan endast vara sökande för en ansökan per strategiskt forskningsområde. Ett lärosäte kan vara medverkande i en eller flera ansökningar inom samma eller olika områden. Medverkande ska vara lärosäten som får ta emot direkta anslag från regeringen inom forskning och utbildning på forskarnivå.

Medverkande forskare

Minst 2 och upp till 9 medverkande forskare ska inkluderas i ansökan. De medverkande forskarna ska vara verksamma antingen vid sökande eller medverkande lärosäten och ha en doktorsexamen. De ska vara forskningsledare som är centrala för ansökan och för uppbyggandet av det strategiska forskningsområdet. Medverkande forskare från andra lärosäten än det sökande lärosätet ska vara kontaktpersoner och representanter för medverkande lärosäten.

Medverkande forskare ska själva lämna nödvändiga uppgifter i ansökningssystemet och hämta in dessa till ansökan.

Vad ska ansökan innehålla?

Vi ber sökande att orientera sig i ansökningsformuläret i Prisma parallellt med att läsa nedanstående instruktioner, som beskriver det utlysningsspecifika innehållet i ansökan. Mer information om praktiskt tillvägagångssätt finns i vår Ansökningsguide.

Internationella experter används i den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna. För att säkerställa att bedömningen sker på ett likvärdigt och effektivt sätt ber vi därför att ansökan utformas på engelska.

Nedan beskrivs vilken information som vi efterfrågar under respektive flik i ansökningsformuläret.

Beskrivande information

Abstract

Sammanfattningen av ansökan ska innehålla en kort beskrivning av följande:

• det strategiska forskningsområdets inriktning
• planerad organisation
• betydelse för forskningsområdet.

Texten ska ge en översiktlig bild av det strategiska forskningsområdets syfte och genomförande. Skriv så att även personer med annan forskningsinriktning kan ta del av informationen.

Redogörelsen ska omfatta högst 1 500 tecken inklusive mellanslag. Det motsvarar cirka en tredjedels A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.

Forskningsbeskrivning

Forskningsprogram

Forskningsprogrammet ska bestå av en kort sammanfattning av det strategiska forskningsområdets syfte och mål, de huvudsakliga forskningsfrågorna och hur planerad forskning skulle kunna förflytta forskningsfronten framåt. Texten ska kunna läsas och förstås av en generalistpanel.

Forskningsprogrammet ska omfatta högst 20 sidnumrerade A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd och 2,5 cm marginaler, referenser och eventuella bilder inkluderade. Referenser ska anges med utförlig information om källan, endast länkar räcker inte.

Programmet ska innehålla följande rubriker och information i nedanstående ordning:

Syfte och mål (Purpose and aims)

Redogör för syfte och mål med forskningen inom miljön för det strategiska forskningsområdet.

Aktuell forskningsfront (State of the art)

Sammanfatta kort den aktuella forskningsfronten inom det fält som det strategiska forskningsområdet tillhör. Förklara också på vilket sätt den föreslagna forskningen har potential att nå högsta internationella vetenskapliga kvalitet samt hur den kan flytta fram eller förnya den aktuella forskningsfronten och strategier för att uppnå detta.

Tidigare resultat (Previous results)

Beskriv lärosätets/lärosätenas tidigare forskning inom området som styrker att den planerade forskningen går att genomföra. Beskriv även den befintliga forskningens kvalitet i internationell jämförelse.

Forskningsbeskrivning (Research description)

Beskriv den planerade forskningens huvudsakliga frågeställningar, genomförande, översiktlig tidsplan och eventuella preliminära resultat.

Internationellt och nationellt samarbete (International and national collaboration)

Beskriv nationella och internationella forskningssamarbeten inom det strategiska forskningsområdet och hur de kan stärka forskningens kvalitet och genomförbarhet. Det kan innebära forskargrupper, lärosäten och/eller andra relevanta aktörer.

Etiska överväganden

Reflektera över vilka etiska frågor som kan vara aktuella och beskriv dessa. Resonera kring hur eventuella etiska dilemman kommer att hanteras. Motivera varför forskningen bör genomföras mot bakgrund av de etiska frågor som har identifierats.

Om inga etiska frågor är aktuella ska detta motiveras. Redogörelsen kan omfatta högst 4 000 tecken inklusive mellanslag. Det motsvarar cirka en A4-sida i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd.

Mer information finns på sidan ”Forska etiskt”.

Förutsättningar för kraftsamling och profilering

Beskrivning av förutsättningar för kraftsamling och profilering

Beskrivningen ska innehålla en kort sammanfattning av miljöns förutsättningar och planer för kraftsamling och profilering i relation till forskningslandskapet, både i Sverige och internationellt. Den ska omfatta högst 12 sidnumrerade A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd och 2,5 cm marginaler.

Beskrivningen ska innehålla följande rubriker och information i nedanstående ordning:

Organisation (Organisation)

Beskriv den organisatoriska strukturen, det vill säga en organisatorisk plan med ledning och rollfördelning bland medverkande parter. (Observera att denna mening lades till 11 september.)

Beskriv även hur planerade eller befintliga samarbeten, mellan forskargrupper/lärosäten/andra aktörer, bidrar till kraftsamling och profilering så att forskningsmiljön kan hävda sig internationellt och nå högsta vetenskapliga nivå.

Lärosätets engagemang, prioritering och strategiska arbete (The HEI's commitment, prioritisation and strategic work)

Beskriv lärosätets/lärosätenas engagemang prioritering och strategiska arbete för att stödja det strategiska forskningsområdet.

Kompetensförsörjning (Competence supply)

Beskriv befintlig och planerad kompetensförsörjning för olika anställningskategorier, på kort och lång sikt samt om det finns strategiska planer på rekryteringar. Beskriv rollerna för de ledande personerna inom det strategiska forskningsområdet samt könsfördelningen mellan personerna i relation till forskningens förutsättningar och genomförande. Eventuella avvikelser från en 40/60-fördelning mellan könen ska motiveras.

Behov av forskningsinfrastruktur (Need for research infrastructure)

Beskriv och motivera behovet av nationell och internationell forskningsinfrastruktur i relation till det strategiska forskningsområdet. Redogör också för hur behovet kan tillgodoses, både vad gäller tillgång och långsiktiga strategier. Vetenskapsrådet finansierar forskningsinfrastrukturer som är öppna för alla. Om det finns behov av att använda eller etablera andra infrastrukturer än dessa, inklusive lokal forskningsinfrastruktur, ska detta motiveras.

Stödbrev från medverkande lärosäten

Två eller flera lärosäten kan inkomma med gemensam ansökan, där ett lärosäte står som sökande och övriga lärosäten är medverkande.

Vetenskapsrådet vill säkerställa att alla medverkande lärosäten står bakom ansökan, samt är medvetna om verksamhetens omfattning och de åtaganden det medför. Stödbrev från samtliga medverkande lärosätens rektorer ska därför bifogas ansökan. Notera att brevet ska skrivas på engelska

Varje stödbrev får omfatta högst 2 A4-sidor, plus ytterligare en sida för eventuell digital signatur. Om flera organisationer ingår ska samtliga stödbrev sammanfogas i en pdf-fil. Notera att stödbrev från andra än de medverkande lärosätena inte ska skickas in. Det sökande lärosätet ska inte skriva under ett stödbrev utan bekräftar sitt ansvar i och med signering av ansökan i Prisma.

Mall för stödbrevet finns här. docx, 39.1 kB. (docx, 39.1 kB)

Publikationer och andra forskningsoutputs

Bifoga en publikationslista med de 50 publikationer och forskningsoutputs som är viktigast för det strategiska forskningsområdet. Redogör även för vilken relevans varje output har för området (högst 4 rader per output). Listan får omfatta högst 10 sidnumrerade A4-sidor i Arial, teckenstorlek 11, med enkelt radavstånd och 2,5 cm marginaler.

Sortera outputs i omvänd kronologisk ordning, så att det senaste publicerade verket hamnar överst i listan. Inkludera endast artiklar eller motsvarande som är publicerade eller accepterade för publicering vid ansökningstillfället. Ordningen på författarnas namn ska vara identisk med ordningen i det publicerade verket. Du kan inte komplettera ansökan med outputs efter att utlysningen har stängt.

Budget

Redogör för budgeten för de första fem åren (2027–2031) och motivera kostnaderna. Minimibudget att redovisa är en tredjedel av regeringens avsatta budget för 2027 för området, och resterande år enligt den avsatta budgeten för 2028.

Budgeten ska inkludera sökt belopp och de kringresurser som krävs för att förverkliga forskningsprogrammet, liksom eventuella samverkande parters bidrag. Budgetredogörelsen kan inkludera alla slags projektrelaterade kostnader såsom

• löner uppdelat på olika kategorier (administration/management/projektledning, forskningsverksamhet uppdelat på seniora forskare, doktorander och teknisk/administrativ personal)
• lokaler
• driftskostnader (exempelvis förbrukningsmaterial, resor inklusive vistelser vid forskningsanläggningar, publiceringskostnader och mindre utrustning)
• avskrivningskostnader för att etablera forskningsinfrastruktur på forskargrupps- eller institutionsnivå, så kallad medeldyr utrustning, som inte kan tillgodoses genom befintliga core-faciliteter (universitetsgemensamma resurser) på lärosätes- eller nationell nivå. Alla investeringar i forskningsinfrastruktur ska vara motiverade utifrån det strategiska forskningsområdets behov, i enlighet med vad som beskrivs under ”Förutsättningar för kraftsamling och profilering” ovan.
• andra avskrivningskostnader

Om ansökan omfattar samarbete mellan lärosäten ska den önskade fördelningen av medel mellan de sökande lärosätena framgå. Eventuella bidrag från samverkande parter utanför akademin ska också framgå.

Budgeten ska även inkludera indirekta kostnader som en andel av de direkta kostnaderna enligt den modell som används av medelsförvaltaren.

Budgeten ska omfatta högst 2 A4-sidor.

Medelsförvaltare

Ange hemvist för det strategiska forskningsområdet.

Medverkande

Här kan den som bjudits in som projektledare i sin tur bjuda in medverkande forskare och medverkande administratörer till ansökan.

Cv

Under denna flik hämtar den person som är inbjuden som projektledare in relevanta cv-uppgifter från sitt personliga konto i Prisma. Medverkande forskare hämtar själva in sina cv-uppgifter till ansökan.

Följande uppgifter ska, där sådana finns, alltid ingå i respektive cv enligt de begränsningar i antal som anges:

Utbildning

Forskarutbildning, utbildning på grund- och avancerad nivå, samt specialistexamen.

Arbetsliv

• Nuvarande anställning (inklusive uppgift om anställningsform)
• Längre relevanta anställningar
• Postdoktorsvistelser (anges även som anställning om detta varit aktuellt),
• Forskarutbyten som är relevanta för den beskrivna forskningen
• Eventuella längre uppehåll i forskningen som påverkat möjligheten att meritera sig som forskare.

Meriter och utmärkelser

• Docentur
• Handledda personer (postdoktorer och doktorander; ange hur många personer det rör sig om i varje kategori och namnge de mest relevanta, högst 10 st.)
• Relevanta bidrag erhållna i konkurrens (ange högst 10)
• Relevanta priser och utmärkelser (ange högst 10)
• Eventuella andra meriter som är relevanta för ansökan, så som inbjudna föredrag, ledaruppdrag, förtroendeuppdrag, erfarenheter av samverkan med aktörer utanför akademin eller liknande.

Immaterialrätt

Exempelvis patent och egenutvecklade allmänt tillgängliga dataprogram, ange de upp till 10 mest relevanta.

Strategiska forskningsområden

Hälsa, life science och artificiell intelligens

De vetenskapliga framstegen inom life science görs tack vare utvecklingen av nya verktyg, tekniker och metoder. Genom hög kvalitet inom medicinsk forskning och innovation har Sverige goda förutsättningar att bli ledande inom tillgängliggörandet av individanpassad prevention, diagnostik och behandling för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård.

Artificiell intelligens (AI) har potentialen att revolutionera hälso- och sjukvården genom att förbättra kvaliteten och diagnosförmågan inom en lång rad medicinska fält. AI kan hjälpa till i den förebyggande sjukvården genom att till exempel identifiera risker, och ger också möjligheter till effektivisering på olika sätt. Trots potentialen går implementeringen i hälso- och sjukvård inte tillräckligt snabbt.

Regeringen inrättar strategiska forskningsområden med fokus på hälsa, life science och AI för att kraftsamla framstående svensk forskning inom området och därmed ta vara på den potential som AI kan ge. Sådan kunskapsgenerering är relevant i såväl Sverige som globalt.

För 2027 avsätts 31 miljoner kronor för satsningen på forskning om hälsa, life science och AI. Därefter beräknas 61,5 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Kvanttekniker

Tekniska genombrott och alltmer komplexa vetenskapliga frågeställningar driver utvecklingen framåt. Kvantteknologin är under stark utveckling världen över och bedöms vara en nyckelteknologi som kommer att påverka utvecklingen i stora delar av samhället. För att omhänderta kvantteknologins möjligheter behövs stark grundforskning som kan ligga till grund för tekniksprång inom olika tillämpningar som den nya tekniken förväntas ge upphov till. Regeringen gav i maj 2024 Vetenskapsrådet i uppdrag att ta fram ett underlag på hur en nationell kvantstrategi skulle kunna utformas. Sverige har en stark forskningsbas men samtidigt ökar den globala konkurrensen inom området. Sammantaget gör detta att ytterligare investeringar krävs, tillsammans med ökad samordning och en tydlig nationell strategi.

Satsningen på strategiska forskningsområden inom kvanttekniker ska bidra till att ytterligare stärka Sveriges förmåga och internationella position inom kvantområdet på kort och lång sikt och utveckla svenska forskares och forskningsmiljöers attraktivitet som internationella samarbetspartner.

För 2027 avsätts 50 miljoner kronor för satsningen på forskning om kvantteknik. Därefter beräknas 100 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Polarforskning

Sverige är mycket framstående inom polarforskning och som ett sätt att säkra denna position inrättar regeringen strategiska forskningsområden inom området.

Polarforskning innefattar studier i eller av Arktis och/eller Antarktis och är ofta mång- och tvärvetenskaplig. Forskningen kan till exempel beröra globala frågeställningar, samhällsutmaningar och hållbar utveckling, med fokus på aspekter som klimat, miljö, säkerhetspolitik och folkrätt, där enskilda projekt kan vara lokalt inriktade. Forskningsfältet sträcker sig över ett brett spektrum av vetenskapliga discipliner, tidsperioder samt geografiska och samhälleliga strukturer och involverar många olika forskningsutförare. Forskning i polarområden är ofta beroende av avancerad forskningsinfrastruktur, omfattande logistiskt stöd och internationella samarbeten av stor skala.

För 2027 avsätts 22 miljoner kronor för satsningen på polarforskning. Därefter beräknas 44,5 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Klimatrelaterad forskning

Vetenskapen är robust i slutsatsen att det är människans inverkan som orsakat klimatförändringar och uppvärmningen av jorden. FN:s klimatpanel konstaterar att klimatets förändring alltmer påverkar naturen och människans livsvillkor runt om i världen. Ett förändrat klimat med extremväder som värmeböljor, skyfall och torka är förknippat med mer långvariga konflikter, matprishöjningar, osäkerhet kring mat- och vattenförsörjning, inkomstförlust och kostsamma skador på byggnader och infrastruktur. Forskning och innovation är en förutsättning för att motverka klimatförändringar, hantera dess följder och åstadkomma en framgångsrik klimatomställning.

Satsningen på strategiska områden inom klimatrelaterad forskning handlar om att öka kunskapsgrunden för effektiva åtgärder och tekniska lösningar för klimatomställning och klimatanpassning, såsom att eliminera eller minimera utsläpp av växthusgaser, och att göra så verkningsfulla klimatanpassningar som möjligt. För att åtgärderna som forskningsresultaten leder till ska leda till verkliga förändringar krävs ett helhetsgrepp som också inbegriper samhällsvetenskaplig forskning, till exempel om social acceptans, om samhällsekonomiska aspekter av klimatomställningen, samt andra samhälleliga aspekter som följer av klimatförändringar.

För 2027 avsätts 22 miljoner kronor för satsningen på forskning om klimatomställning och klimatanpassning. Därefter beräknas 44,5 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Krisberedskap och totalförsvaret

I ett osäkert och föränderligt omvärldsläge står Sveriges krisberedskap och totalförsvar inför en snabb och omfattande tillväxt. Det behövs ny kunskap i den absoluta forskningsfronten för att bidra till Sveriges innovationsförmåga och motståndskraft. Detta kan avse allt från grundforskning till tvärvetenskaplig forskning med olika kunskapsfokus och inom olika ämnen som är viktiga för svensk krisberedskap och totalförsvar.

För 2027 avsätts 24 miljoner kronor för satsningen på forskning om krisberedskap och totalförsvaret. Därefter beräknas 47 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Praktiknära professionsforskning om brottslighet

Mot bakgrund av det samhällshot som den organiserade brottsligheten utgör har behovet av en kunskapsbaserad praktik på det brottsbekämpande området aldrig varit större. Brottsligheten uppvisar en hög komplexitet och förändringstakt. Den har också omfattande internationella förgreningar. Ny teknik och digitala arenor utnyttjas för brottsliga syften samtidigt som digital information är en resurs i brottsbekämpningen som måste nyttjas på bästa sätt.

För att möta upp brottslighetens ökande komplexitet och förändringstakt är det särskilt viktigt med excellent praktiknära forskning. Forskningen behöver följa och driva utvecklingen mot bättre rustade brottsbekämpande myndigheter, och ett bättre brottsförebyggande arbete i samhället. Behovet är stort av praktiknära och tvärvetenskaplig forskning där samverkan med andra avgörande offentliga institutioner också ingår.

För 2027 avsätts 12,5 miljoner kronor för satsningen på praktiknära professionsforskning om brottslighet. Därefter beräknas 25 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Excellens i skolan

Att förmedla kunskap är skolans viktigaste uppdrag. För att skolan på bästa möjliga sätt ska kunna förmedla kunskap och eleverna på bästa möjliga sätt ska kunna tillgodogöra sig densamma behövs praktiknära forskning som fokuserar på skolans resultat. En sådan satsning kan stärka Sverige som kunskapsnation. Skolan ska bygga på vetenskaplig grund. Därför är forskning som främjar elevers inlärning och lärande samt undervisning av hög kvalitet viktig. Det behövs även forskning om skolans organisation och ledarskap i arbetet med att rusta elever för framtiden. För att Sverige ska nå målet om en kunskapsskola där alla elever ges förutsättningar att nå målen behövs en kraftsamling kring excellent praktiknära forskning.

För 2027 avsätts 25 miljoner kronor för satsningen på praktiknära professionsforskning om skolan. Därefter beräknas 50 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Forskning om avancerade material

Avancerade material har en avgörande betydelse för Sveriges industriella konkurrenskraft och den svenska ekonomin. För att värna den svenska konkurrenskraften krävs forskning som bidrar till industrins omställning och produktivitet. För att industrin ska kunna ställa om till fossilfritt krävs bland annat ökad cirkularitet, energilagring och nya innovativa material.

I en internationell kontext har Sverige i förhållande till sin storlek en stark position inom materialforskningsområdet. Teknisk och naturvetenskaplig forskning inom avancerade material bidrar till industrins omställning och produktivitet, har ett brett tillämpningsområde och är applicerbart inom en rad tekniker. Det kan handla om förbättrad verkningsgrad för omvandling av olika fossilfria energikällor, batterier och halvledare med ökad effektivitet eller lättare material som kombinerar minskad energiförbrukning med ökad säkerhet.

För 2027 avsätts 13,5 miljoner kronor för satsningen på forskning om avancerade material. Därefter beräknas 27,5 miljoner kronor 2028 för detta ändamål.

Så bedöms din ansökan

Vetenskaplig kvalitet är det grundläggande kriteriet för hur Vetenskapsrådet bedömer forskningsansökningar. Din ansökan bedöms i konkurrens med övriga ansökningar utifrån nedanstående bedömningskriterier.

Bedömningsprocess

Din ansökan inom Strategiska forskningsområden bedöms av en beredningsgrupp bestående av ledamöter som är internationella forskare. Beredningsgruppen är ämnesspecialiserad och innehar även kompetens att bedöma de organisatoriska aspekterna av ansökan.

Minst tre ledamöter granskar och betygsätter ansökan individuellt. Om det finns behov av ytterligare kompetens kan din ansökan också komma att bedömas av en extra, extern, granskare. Hela beredningsgruppen (exklusive eventuella externa granskare) träffas sedan vid två beredningsgruppsmöten för att diskutera och prioritera ansökningarna och slutligen lämna ett förslag på ansökningar som rekommenderas finansiering.

Beredningsgrupper:

• Excellens i skolan
• Krisberedskap och totalförsvaret
• Klimatrelaterad forskning
• Polarforskning
• Praktiknära professionsforskning om brottslighet
• Kvanttekniker
• Hälsa, life science och artificiell intelligens
• Forskning om avancerade material

För Strategiska forskningsområden används ett tvåstegsförfarande. I första steget gör beredningsgruppen en vetenskaplig granskning och gör ett urval av ansökningar som de anser håller högst kvalitet. Dessa ansökningar går vidare till ett andra möte där representanter från det sökande lärosätet och eventuella medverkande lärosäten får möjlighet att besvara beredningsgruppen frågor.

Intervjuer med ett urval av sökande genomförs digitalt följande datum:

• 2026-02-03 Excellens i skolan
• 2026-02-05 Krisberedskap och totalförsvaret
• 2026-02-06 Klimatrelaterad forskning
• 2026-02-11 Polarforskning
• 2026-02-11 Praktiknära professionsforskning om brottslighet
• 2026-02-17 Kvanttekniker
• 2026-02-18 Hälsa, life science och artificiell intelligens
• 2026-02-19 Forskning om avancerade material

Sökande ombeds reservera det datum som gäller för aktuellt område.

Efter avslutad bedömning får ansökan ett yttrande som innehåller betyg samt en sammanfattning av beredningsgruppens diskussion och bedömning av ansökans kvalitet.

Här hittar du en mer övergripande beskrivning av Vetenskapsrådets bedömning av ansökningar.

Bedömningskriterier och vägledande frågor

Ansökningarna bedöms utifrån tre bedömningskriterier (Relevans för det strategiska forskningsområdet, Vetenskaplig kvalitet vid en internationell jämförelse och Förutsättningar för kraftsamling och profilering för forskning av högsta internationella kvalitet). Kriterierna bedöms på en sjugradig betygsskala, med undantag för relevans för det strategiska forskningsområdet som bedöms på en tregradig betygsskala.

För varje kriterium finns vägledande frågor som stöd till ledamöternas bedömning av din ansökan. Dessa kan även fungera som vägledning för dig när du skriver din ansökan.

Relevans för det strategiska forskningsområdet (1-3)

Vägledande fråga:

• I vilken grad är ansökan av relevans för det strategiska forskningsområdet så som det beskrivs i utlysningstexten?

Vetenskaplig kvalitet vid en internationell jämförelse (1-7)

Vägledande frågor:

Kvalitetsnivå och forskningsfront

• Hur väl motsvarar forskningen högsta internationella vetenskapliga kvalitet?
  Har miljön/miljöerna redan uppnått denna nivå eller visar den stark potential att göra det?
• I vilken utsträckning ger de vetenskapliga frågeställningarna och målen förutsättningar för forskningsgenombrott eller nydanande resultat som kan flytta fram forskningsfronten?
• Vilken vetenskaplig betydelse har lärosätets/lärosätenas tidigare forskning haft inom det aktuella strategiska området?

Genomförbarhet

• Hur välgrundad och realistisk är planen för att genomföra den föreslagna forskningen?
• I vilken utsträckning finns det – eller planeras – nationella och internationella forskningssamarbeten som kan stärka forskningens kvalitet och genomförbarhet? Det kan innebära forskargrupper, lärosäten och/eller andra relevanta aktörer.
• Hur väl hanteras forskningsetiska frågor i ansökan?
  Är överväganden tydligt redovisade och tillräckliga?

Förutsättningar för kraftsamling och profilering för forskning av högsta internationella kvalitet (1-7)

Vägledande frågor:

Strategi och samarbete

• I vilken utsträckning finns det strategier och förutsättningar för att kraftsamla och profilera forskningen så att Sverige kan hävda sig internationellt och nå högsta vetenskapliga nivå?
• Hur väl stödjer lärosätets/lärosätenas strategiska prioriteringar, engagemang och långsiktiga arbete utvecklingen av det aktuella forskningsområdet?
• Hur väl bidrar planerade eller befintliga samarbeten, mellan forskargrupper/lärosäten/andra aktörer, till kraftsamling och profilering inom området?

Kompetensförsörjning och jämställdhet

• I vilken utsträckning finns det strategier för kompetensförsörjning och rekrytering som säkerställer kontinuitet och utveckling av forskningsområdet på både kort och lång sikt?
• Hur väl beskrivs de personer som har ledande roller inom det strategiska forskningsområdet, deras ansvar och deras betydelse för forskningsmiljöns utveckling?
• Är eventuella avvikelser från en könsfördelning på 40/60 för de ledande personerna väl motiverade i relation till forskningens förutsättningar och genomförande?

Resurser och infrastruktur

• Är de finansiella förutsättningarna realistiska och i linje med miljöns mål och ambitioner?
• I vilken utsträckning finns det tillgång till relevant utrustning och forskningsinfrastruktur, eller en tydlig strategi för att säkerställa detta? I de fall forskning behöver bedrivas i samverkan med externa aktörer, finns det etablerade eller planerade strukturer och resurser för det?